Årsberättelse

1.1–31.12.2023

2023

2Årsberättelse 2023 Innehåll

Innehåll

ÅRSBERÄTTELSE 2023

3 Sysselsättningsfondens år i

korthet

4 Verkställande direktören har ordet

7 Nyckeltal 2023

8 Strategi, mission, vision och

värden

11 STYRELSENS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Sysselsättningsfondens uppdrag

14 Samarbete med intressentgrupper

15 Sysselsättningsfondens

kundtjänst

17 Arbetslöshetsförsäkringspremier

25 Vuxenutbildningsförmåner

35 Ekonomi

38 Investeringsverksamhet

41 Hållbarhet

46 Riskhantering

48 Personal

51 Händelser efter

räkenskapsperioden

52 Förvaltnings- och styrsystem

65 Belöningsrapport

70 BOKSLUT

71 Bokslut (IFRS) 2023

74 Noter till bokslutet

116 Revisionsberättelse

3Årsberättelse 2023

Sysselsättningsfondens år i korthet

Sysselsättningsnivån i Finland var god, vilket ledde till att

vårt årsresultat uppvisade ett klart överskott.

Nyheten om indragning av

vuxenutbildningsförmånerna

inledde ett omfattande

förändringsprojekt i fonden.

Vi finansierade

arbetslöshets-, pensions- och

vuxenutbildningsförmåner

till ett belopp av sammanlagt

2934

miljoner euro.

Från och med början av

året finansierar vi det nya

omställningsskyddet med

omställningsskyddspremier

som samlas in från

arbetsgivarna.

Nyckeluppgifter 2023

4Årsberättelse 2023

Verkställande direktören har ordet

Sysselsättningsfondens verksamhetsår

rymde framgång och måluppfyllelse. Men

vi ställdes också inför otrevliga överrask-

ningar som ändrade våra planer för återsto-

den av året.

I början av året införde vi framgångsrikt

vårt nya datasystem som byggts upp för

insamling och behandling av omställnings-

skyddspremier. Vi lyckades öka automa-

tiseringsgraden för beslut av betalnings-

ansökningar av vuxenutbildningsstöd. Vi

lyckades också införa automatiskt besluts-

fattande för ansökningar om förlängning av

tidigare beviljad stödrättighet.

I maj godkände Sysselsättningsfondens

styrelse nya strategiska mål för fonden.

Enligt de förnyade målen producerar vi

digitala tjänster pålitligt och med hög

kvalitet samt ökar produktivitet och ef-

fektivitet, vi ger en utmärkt kund- och

personalupplevelse.

Som verkställare av den sociala trygghe-

ten fokuserar vi starkt på socialt ansvar i

vår verksamhet. Åren 2022 och 2023 har vi

arbetat med fondens egen hållbarhetshel-

het som syftar till att stödja uppnåendet av

FN:s mål för hållbar utveckling i Agenda

2030. Dessutom syns hållbarhet till exem-

pel i vår placeringsverksamhet, i anskaff-

ningen av skuldfinansiering samt i vårt

likabehandlings- och mångfaldsarbete.

KUNDUNDERSÖKNING GAV NY

INFORMATION OM ANVÄNDNINGEN

AV VUXENUTBILDNINGSSTÖD

Under våren utredde vi för första gången

i vuxenutbildningsstödets historia var-

för stödmottagarna har beslutat att börja

studera, hur de upplever att vuxenutbild-

ningsstödet har påverkat karriären och

hur de upplever måluppfyllelsen. Nästan

5000 personer svarade på undersökning-

en. Planer på branschbyte, belastning i det

nuvarande arbetet samt vilja att avancera

i karriären var motivationsskälen till

studier i arbetslivet. De kvantitativa och

5Årsberättelse 2023

kvalitativa svaren visade att stödmottagar-

na utnyttjar stödet på ett ansvarsfullt och

mångsidigt sätt för att lösa utmaningar i

arbetslivet.

Vi offentliggjorde resultaten av kundunder-

sökningen om upplevd inverkan av vux-

enutbildningsstödet på ett effektfullt sätt

på ett seminarium torsdagen den 15 juni.

Följande dag publicerades Petteri Orpos

regeringsprogram och i en bilaga fanns en

skrivning om indragning av vuxenutbild-

ningsstödet. Senare meddelades att också

yrkesexamensstipendiet ska dras in.

INDRAGNINGEN AV

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA

ÄR EN STOR FÖRÄNDRING FÖR

FONDEN OCH VÅRA KUNDER

Indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna innebär en stor förändring för

Sysselsättningsfonden, trots att våra

övriga lagstadgade uppgifter fortsät-

ter. Indragningen har också betydande

personaleffekter. Därför låg fokus under

den andra hälften av 2023 på förändrings-

hantering och förberedelser för förändring.

Samtidigt producerade vi information om

genomförandet av vuxenutbildningsstödet

för medierna och våra intressentgrupper,

vi sammanställde vår utvärdering av olika

utvecklingsförslag och kommunicerade på

bred front med kunder.

Regeringens proposition med förslag till

lag om att slopa vuxenutbildningsförmå-

nerna lämnades till riksdagen i februari

2024. Lagens slutliga form, godkännandet

av lagen samt huruvida det kommer någon

annan stödform i stället för vuxenutbild-

ningsstödet är öppet när detta skrivs. So-

cial- och hälsovårdsministeriet har tillsatt

en arbetsgrupp för att fundera på stöd för

kontinuerligt lärande. Arbetet avslutas i

slutet av mars 2024.

GOD SYSSELSÄTTNINGSUTVECK-

LING MÖJLIGGJORDE EN BETYDAN-

DE SÄNKNING AV ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIERNA 2024

I ekonomiskt hänseende var 2023 bra för

Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsni-

vån var god, vilket ledde till att fondens års-

resultat uppvisade ett klart överskott och

vår konjunkturbuffert närmade sig maxi-

mistorleken. Dessutom bidrog utsikterna

för ekonomin och sysselsättningen samt

den uppskattade utgiftssänkande effekten

av skrivningarna i regeringsprogrammet

till att vi föreslog en betydande sänkning av

arbetslöshetsförsäkringspremierna 2024.

Verkställande direktören har ordet

6Årsberättelse 2023

De ändringar som görs i utkomstskyddet

för arbetslösa med stöd av regeringspro-

grammet minskar de utgifter som in-

går i fondens finansieringsansvar ännu

2024, men under de kommande åren ökar

effekten.

Hösten 2023 tillsattes en arbetsgrupp

med syftet att överväga möjligheterna

att kanalisera socialförsäkringsfonder-

nas besparingar till nytta för statsfinan-

serna. Arbetsgruppen utreder också för

Sysselsättningsfondens del frågor med

anknytning till kanalisering av bespa-

ringar. Vi har tagit fram information om

vår verksamhet för arbetsgruppen och

fört diskussioner med tjänstemännen.

Sysselsättningsfondens uppgifter är fast-

ställda i lagen. Vår huvuduppgift är att

finansiera utkomstskyddet för arbetslösa

och annat fastställt socialskydd. Vi samlar

in finansieringen med arbetslöshetsför-

säkringspremier. Alla de medel vi samlar

in är avsedda för de finansieringsuppgifter

som vi föreskrivits i lag. Det är viktigt att

arbetsgruppens förslag och regeringens

beslut görs så att fonden kan sköta fi-

nansieringen av utkomstskyddet för ar-

betslösa och övrig socialförsäkring samt

jämna ut premiefluktuationer med hjälp av

konjunkturbufferten.

Sysselsättningsfondens verksamhet vilar

på vår kompetenta och yrkeskunniga per-

sonals arbetsinsats. I slutet av 2023 levde

vi i osäkerhet och vi försökte förbereda oss

på förändring utan att det slutliga inne-

hållet i förslaget om att slopa vuxenutbild-

ningsförmånerna var klart. Vår personal

är förändringstålig och arbetar för samma

mål. Kulturen av att arbeta tillsammans

är en obestridlig resurs. Det påvisas redan

av det faktum att vi trots förändringen

och osäkerheten kunde skapa en utmärkt

kundupplevelse och sköta våra lagstadgade

uppgifter klanderfritt.

JANNE METSÄMÄKI

verkställande direktör

Verkställande direktören har ordet

Vår personal är förändringstålig och arbetar för samma mål.

7Årsberättelse 2023

Nyckeltal 2023

Siffrorna anges i miljoner euro.

Inkomster 2019 2020 2021 2022 2023 Ändring € Ändring %

Arbetsgivarpremieintäkt 1238 993 1160 1327 1413 86 6 %

Löntagarpremieintäkt 1379 1073 1241 1424 1490 66 5 %

Statsandelar 688 1248 911 717 704 -13 -2 %

Självrisk- och omställningsskyddspremieintäkt 39 26 23 22 20 -2 -9 %

Intäkter totalt 3345 3340 3335 3491 3627 137 4 %

Utgifter 2019 2020 2021 2022 2023 Ändring € Ändring %

Arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfondens andelar -954 -1372 -1463 -1039 -1098 60 6 %

Arbetslöshetskassor, statens andelar -685 -1245 -909 -714 -700 -14 -2 %

Pensionsskyddscentralen -577 -870 -902 -596 -600 4 1 %

Folkpensionsanstalten -206 -207 -239 -243 -263 20 8 %

Vuxenutbildningsförmåner -187 -197 -186 -189 -201 12 6 %

Arbets- och näringsministeriet -24 -25 -14 -20 -30 10 52 %

Statens Pensionsfond -8 -9 -11 -8 -8 -1 -6 %

Förvaltningskostnader -19 -21 -26 -23 -34 11 48 %

Utgifter sammanlagt -2659 -3947 -3750 -2832 -2934 102 4 %

Nettofinansieringsintäkter 8 -16 3 -34 69

Förändring av nettoförmögenheten 694 -623 -412 625 763

Nettoförmögenhet 2019 2020 2021 2022 2023 Ändring € Ändring %

Investeringstillgångar och likvida medel 1020 1831 1339 1885 1869 -16 -1 %

Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 725 593 679 818 859 42 5 %

Kortfristiga och långfristiga lån 0 1287 1299 1299 599 -700 -54 %

Arbetslöshetsförsäkringspremie- och andra skulder 78 92 86 146 109 -38 -26 %

Nettoförmögenhet 1668 1045 633 1258 2021 763 61 %

8Årsberättelse 2023

Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi

omfattar en mission, en vision,

strategiska mål samt värden.

Vår mission, det vill säga vår grundläggan-

de uppgift, är: Vi ger trygghet vid föränd-

ringar i arbetslivet. Vår vision är att vara en

överlägsen verkställare av socialskyddet.

Våra värden är: våra kunder först; vi förny-

ar, vi utvecklar, vi agerar; vi är ett enhetligt

team.

I maj 2023 godkände fondens styrelse våra

uppdaterade strategiska mål utifrån det

strategi- och scenarioarbete som inleddes

året innan. Vi sammanfattade våra strate-

giska mål på följande sätt:

• Vi producerar digitala tjänster pålitligt

och med hög kvalitet.

• Vi ökar produktivitet och effektivitet,

vi ger en utmärkt kund- och

personalupplevelse.

I våra mål framhävs effektiv och tillförlit-

lig skötsel av våra lagstadgade uppgifter

samt utnyttjande av digitalisering. Av

målen framgår också betydelsen av pågå-

ende utvecklingsprojekt och den ökning av

IT-kompetensen som vi eftersträvar.

Vi ger trygghet

vid förändringar i

arbetslivet

9Årsberättelse 2023

Sysselsättningsfondens strategi

Värden

Vision

Överlägsen

verkställare av

socialskyddet

Våra kunder

först

Vi förnyas

Vi utvecklas

Vi agerar

Vi är ett

enhetligt

team

Strategiska mål

Mission

Vi ger trygghet vid

förändringar i arbetslivet

Förändringskrafter

Föränderliga krav på kompetens och utbildning

Förändringar i socialskyddssystemet

Fragmentering och oförutsebarhet av det politiska beslutsfattandet

Förändringar i utbildningen och studiemetoderna

Förändringar i arbetet, arbetslivet och försörjningen

Utvecklingen, stabiliteten och kraven av ﬁnansmarknaden

Den socioekonomiska polariseringen av regioner och medborgare

Kundernas och intressentgruppernas förväntningar, förändrat konsumentbeteende

Krav/förväntningar på integrering av de offentliga tjänsterna − “allt från samma lucka”

Vi ökar produktivitet och effektivitet,

vi ger en utmärkt kund- och

personalupplevelse

Vi producerar digitala tjänster

pålitligt och med hög kvalitet

Strategi, mission, vision och värden

10Årsberättelse 2023 Strategi, mission, vision och värden

Vi förnyar integrationerna och arkitekturen

samt genomför de ändringar och åtgärder

som regleringen förutsätter. Vi höjer au-

tomatiseringsgraden kontrollerat för att

förbättra tjänsterna och öka effektiviteten.

Vi har lyckats höja kundupplevelsen till

en god nivå. Detta vill vi förbättra ytterli-

gare. Ett centralt mål är också att förbättra

medarbetarupplevelsen.

År 2023 främjade vi våra mål genom att

föra strategiska utvecklingsprojekt framåt

och stärka den IT-kompetens som digita-

liseringen förutsätter. För att följa upp hur

målen förverkligades använde vi mätare

för framför allt effektivitet, kundupplevelse

och personalnöjdhet. Fondens styrelse föl-

jer regelbundet upp framstegen mot målen

och bedömer behovet av att uppdatera stra-

tegin på sitt årliga strategimöte.

MISSION

Vi ger trygghet vid

förändringar iarbetslivet

VISION

Överlägsen verkställare av

socialskyddet

VÄRDEN

Våra kunder först

Vi förnyar, vi utvecklar,

vi agerar

Vi är ett enhetligt team

Vi har lyckats höja kundupplevelsen

till en god nivå.

Styrelsens verksam-

hetsberättelse

12Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Sysselsättningsfondens uppdrag

Sysselsättningsfondens

huvuduppgifter är att finansiera

arbetslöshetsförmåner,

fastställa och ta ut

arbetslöshetsförsäkringspremier

samt bevilja

vuxenutbildningsförmåner.

Vi tar ut arbetslöshetsförsäkringspremier

som både arbetsgivarna och arbetstagarna

betalar. Vi bestämmer arbetslöshetsförsäk-

ringspremierna på basis av de uppgifter

som arbetsgivarna har anmält till inkomst-

registret. Riksdagen fastställer premiepro-

centsaterna genom att årligen godkänna

lagen om premierna.

Fonden har en konjunkturbuffert som utgör

skillnaden mellan fondens inkomster och

utgifter. Med hjälp av bufferten strävar vi

efter att trygga en stabil premieutveckling.

Med hjälp av bufferten kan vi jämna ut

trycket på att höja premierna då utgifterna

för arbetslöshetsskyddet ökar.

De förmåner som vi finansierar är bland an-

nat arbetslöshetsdagpenning som betalas

ut av arbetslöshetskassorna och FPA samt

det vuxenutbildningsstöd och yrkesexa-

mensstipendium som fonden själv betalar

ut. Sysselsättningsfondens uppgift är också

att finansiera omställningsskyddet.

Enligt Petteri Orpos regeringsprogram slo-

pas vuxenutbildningsstödet från och med

den 1 augusti 2024. Samtidigt slopas också

yrkesexamensstipendiet.

Vi svarar även för finansiering av arbets-

pension som intjänas under de perioder

som arbetslöshetsdagpenning, alterne-

ringsledighet och vuxenutbildningsstöd

utbetalas. Vi förmedlar till arbetslöshets-

kassorna en andel för arbetslöshetsdag-

penningen som motsvarar storleken på den

grunddagpenning som staten betalar.

Sysselsättningsfondens verksamhet över-

vakas av Finansinspektionen.

euro

6,8 %

7,7 %

6,8 %

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2019 2020 2021 2022 2023

Sysselsättningsfondens ﬁnansiering

till arbetslöshetskassorna

Finansieringsandelar som betalats

till arbetslöshetskassorna, mn euro

Arbetslöshetsgrad %

1 639

2 618

2 372

1 753

1 799

7,2 %

13Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Sysselsättningsfondens uppdrag

14Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Samarbete med intressentgrupper

Samarbete med intressentgrupper

Sysselsättningsfonden samarbetar i stor

utsträckning med många olika instanser.

Vid skötseln av våra lagstadgade uppgifter

samarbetar vi tätt med olika ministerier, i

synnerhet social- och hälsovårdsministe-

riet, arbets- och näringsministeriet, un-

dervisnings- och kulturministeriet samt

finansministeriet.

Vi är en del av den lagstadgade socialför-

säkringen. Arbetslöshetskassorna, FPA,

Pensionsskyddscentralen, Olycksfalls-

försäkringscentralen och arbetspensi-

onsbolagen är våra samarbetspartner i

dessa frågor. Vår uppgift att trygga betal-

ningsberedskapen förutsätter ett gott och

fungerande samarbete med banker och

finansinstitut. Arbetsmarknadens centra-

lorganisationer medverkar i Sysselsätt-

ningsfondens styrelse och fonden samar-

betar med organisationerna.

Som utbetalare av vuxenutbildningsstöd

samarbetar vi tätt med läroanstalterna.

Vi samarbetar också med Servicecentret

för kontinuerligt lärande och sysselsätt-

ning Jotpa. Förra året deltog vi i Jotpas

brevkampanj som riktades till personer

med grundskolebakgrund.

Som finansiär av det nya omställnings-

skyddet ordnade vi ett gemensamt infor-

mationsmöte om omställningsskyddet för

arbetslöshetskassorna i januari och berät-

tade om omställningsskyddet för företagare

vid ett evenemang ordnat av Företagarna i

Finland och abets- och näringsbyrån i april.

Vi håller regelbunden kontakt med riks-

dagsledamöter och arbetsgivare som beta-

lar arbetslöshetsförsäkringspremier genom

ett nyhetsbrev. Under de senaste åren har

vi ordnat webbinarier för läroanstalter och

kunder som söker vuxenutbildningsstöd.

Webbinarierna effektiviserar kundrådgiv-

ningen och kompletterar därmed de andra

servicekanalerna.

Våren 2023 utredde vi för första gången

varför mottagarna av vuxenutbildnings-

stöd har beslutat att börja studera. Nästan

5000 personer svarade på vår kundunder-

sökning. Vi offentliggjorde resultaten av

undersökningen på seminariet Asiakkaan

ääni – aikuiskoulutustuen koettu vaikutus

i Börshuset i juni. På seminariet fick vi höra

om erfarenheterna hos personer som fått

vuxenutbildningsstöd och tillsammans med

experter funderade vi på vad forskningsre-

sultaten innebär för individen och samhäl-

let. Efter nyheten om att vuxenutbildnings-

stödet slopas var behovet av information

tydligt och antalet begäranden om infor-

mation från representanter för både medier

och intressentgrupper ökade påfallande.

Dessutom bidrog vi med information om an-

vändningen av vuxenutbildningsstöd i soci-

ala medier och i den offentliga debatten.

Vårt mål är att fungera som en intressant

informationskälla för medierna i frågor

som gäller löntagarnas sociala trygghet,

arbetslöshetsförsäkringspremier och kom-

petensutveckling. Utöver andra intressent-

grupper erbjuder och skickar vi information

till medierna samt publicerar regelbundet

pressmeddelanden. I augusti ordnade vi ett

medieevenemang om procentsatserna för

arbetslöshetsförsäkringspremien, finansie-

ringen och vuxenutbildningsstödet.

15Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Sysselsättningsfondens kundtjänst

Vi fortsatte att utveckla kund-

upplevelsen och serviceproces-

serna på ett mångsidigt sätt.

SYSSELSÄTTNINGSFONDENS

KUNDNÖJDHET PÅ EN UTMÄRKT NIVÅ

År 2023 satsade vi på att utveckla kundupp-

levelsen på basis av resultaten av kundupp-

levelsemätningarna. Dessutom fokuserade

vi på att upprätthålla en så god servicenivå

som möjligt för både kundservicekanaler

och handläggningstidernas del. I bakgrun-

den utvecklade vi smidigheten i kundernas

servicevägar och i den interna behandling-

en samt ökade processautomatiseringen

inom förmånstjänsterna.

Tack vare de genomförda utvecklingsåtgär-

derna låg vår kundnöjdhet på en utmärkt

nivå hela året trots att indragningen av

vuxenutbildningsförmånerna ökade vår

arbetsmängd. Det sammanräknade kund-

nöjdhetsindexet för hela året (CSAT, custo-

mer satisfaction index, andelen nöjda och

mycket nöjda kunder av alla kunder) var 85

procent.

Bäst var kundnöjdheten i telefontjänsten

för arbetslöshetsförsäkringar och förmån-

stjänster, där kundnöjdhetsindexet (CSAT)

var över 90 procent under hela året. Kund-

nöjdheten var sämst i e-tjänsten för arbets-

löshetsförsäkringstjänster samt i anmälan

av de uppgifter som behövs från arbetsgi-

varna för ansökan om vuxenutbildnings-

stöd. Med hjälp av de ändringar vi gjort i

arbetsgivarprocessen för vuxenutbildnings-

stöd steg CSAT från 61 procent i 2022 till 76

procent. Arbetet med att förnya e-tjänsten

för arbetslöshetsförsäkringstjänster inleds

2024 med en servicedesignprocess.

Sysselsättningsfondens kundtjänst

16Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

FOKUSOMRÅDET I KUNDSERVICEN ÄR

DEN SKRIFTLIGA KUNDSERVICEN

År 2023 medförde inga stora förändringar

i arbetsmängen inom kundservicen eller

fokusområden. Största delen av kundservi-

cen sker skriftligt via e-tjänsterna. Antalet

kontakter telefonledes har hållit samma

nivå som tidigare år eller till och med börjat

minska något, medan mängden skriftlig

kundservice har hållit samma nivå eller

minskat något berodende på månaden. Den

enda större toppen i efterfrågan av kund-

service inträffade då nyheten om indrag-

ningen av vuxenutbildningsstödet kom ut

och då höstens studier inleddes i augusti.

Då inkom 7117 kundmeddelanden och

4766 kundsamtal till förmånstjänsten.

Största delen av kundservicen om förmån-

stjänster skedde via e-tjänstens meddelan-

defunktion. År 2023 mottog vi sammanlagt

62789 (64592) meddelanden. Vi utvecklade

kontinuerligt kommunikationsfunktionen

för att effektivt kunna behandla inkomna

kontakter. Kundnöjdheten i meddelande-

tjänsten ökade och nådde nivån 81 (74)

procent 2023.

I kundservicen om arbetslöshetsförsäk-

ringstjänster är telefontjänsten tills vidare

en populärare kanal än e-tjänsten. Detta

torde delvis bero på att e-tjänsten utifrån

kundresponsen har utvecklingsbehov som

vi kommer att svara på genom att förnya

e-tjänsten.

År 2023 inkom sammanlagt 12033 (12783)

samtal till telefontjänsten för arbetslös-

hetsförsäkringstjänsterna. Av dessa var 12

procent återuppringningar där kunden i

stället för att köa hade lämnat en begäran

om att bli uppringd. Antalet ärenden inom

förmånstjänster som sköts telefonledes

höll sig också på samma nivå som tidiga-

re år. År 2023 svarade vi på 31950 (36254)

samtal inom förmånstjänsterna. För att

undvika köande kan kunden be om att bli

uppringd. Av de kunder som ringde till för-

månstjänsterna valde 14 procent återupp-

ringning 2023. Den genomsnittliga svars-

procent inom förmånstjänsterna var 87.

Mängden inkommande brevpost har

under de senaste åren minskat och en-

dast kompletterande utredningar om

vuxenutbildningsförmåner, skattekort och

vissa intressentgruppers handlingar anlän-

der per post.

Utöver kundservicen satsade vi särskilt

mycket på kundkommunikation till följd

av nyheten om indragning av vuxenutbild-

ningsförmånerna. Vi ordnade flera webbi-

narier om vuxenutbildningsstöd och delta-

garantalet mångdubblades i slutet av 2023.

Dessutom producerade vi innehåll för våra

kanaler i sociala medier, utvecklade webb-

innehåll på kontinuerlig basis och skickade

riktade nyhetsbrev både till olika kund-

grupper och till läroanstalter. Den lyckade

kundkommunikationen har i betydande

grad stött serviceförmågan i kundtjänstens

rådgivningskanaler.

Sysselsättningsfondens kundtjänst

17Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden

fastställer och tar ut

arbetslöshetsförsäkrings-

premier samt övervakar

skötseln av de förpliktelser som

hänför sig till arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkrings-

premier.

Skyldigheten att betala arbetslöshetsför-

säkringspremie grundar sig på lagen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner

(555/1998). Arbetslöshetsförsäkringspremie

betalas av arbetstagare i åldern 18–64 år

och deras arbetsgivare.

Arbetsgivarna var skyldiga att betala

arbetslöshetsförsäkringspremier om de ut-

betalda lönerna överskred 1400 euro under

2023. Arbetslöshetsförsäkringspremie tas

inte ut från en företagares lön. En delägare

som avses i lagen om utkomstskydd för

arbetslösa (1290/2002) är betalningsskyldig,

men betalar en lägre arbetslöshetsförsäk-

ringspremie för löntagare.

Som lön som ligger till grund för arbetslös-

hetsförsäkringspremien betraktas lön som

erhållits i arbetsavtals- eller tjänsteförhål-

lande, resultatpremie eller annat vederlag

som betalats eller avtalats att betalas som

ersättning för arbete.

Arbetsgivaren innehåller löntagarens

arbetslöshetsförsäkringspremie från lö-

nen i samband med löneutbetalningen och

anmäler löneuppgifterna till inkomstre-

gistret. Vi ålägger arbetsgivaren att betala

arbetslöshetsförsäkringspremierna på ba-

sis av de löneuppgifter vi fått från inkomst-

registret. Vi tar ut avgifterna fyra gånger

om året i januari, april, juli och oktober på

basis av de tre föregående månadernas

lönebetalningar.

Inkomstregistret möjliggör en omfattande

automatisering: 99,1 (98,4) procent av betal-

ningsbesluten gavs automatiskt 2023.

18Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGS-

PREMIENS STORLEK ÅR 2023

Arbetslöshetsförsäkringspremierna hölls

på samma nivå som 2022, men i arbetsgiva-

rens genomsnittliga premie beaktades den

separata höjningen av premierna med 0,03

procentenheter för finansieringen av om-

ställningsskyddet, som trädde i kraft den 1

januari 2023.

År 2023 uppgick arbetsgivarnas arbetslös-

hetsförsäkringspremier till sammanlagt

1413 (1327) miljoner euro och arbetsgivar-

nas självrisk- och omställningsskyddspre-

mier till sammanlagt 20 (22) miljoner euro.

Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspre-

mier uppgick till sammanlagt 1490 (1424)

miljoner euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

euro

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

2019 2020 2021 2022 2023

Insamlade

arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivare

Löntagare

2 657

1 379

1 073

1 241

1 424

1 490

1 433

1 349

1 183

1 019

1 278

2 092

2 424

2 773

2 923

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

2019 2020

2021

2023

2021

2022

Arbetsgivare

Löntagare

Procentsatser för

arbetslöshetsförsäkringspremierna

1,50 %

1,25 %

1,42 %

1,51 %

1,54 %

1,25 %

1,40 %

1,50 %

19Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

PROCENTSATSERNA FÖR

ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIERNA SJUNKER 2024

I augusti 2023 föreslog vi att arbetslös-

hetsförsäkringspremierna sänks med 1,4

procentenheter 2024. Förslaget om att

sänka premierna möjliggjordes av utsik-

terna för ekonomin och sysselsättningen,

medlen i fondens konjunkturbuffert samt

den uppskattade utgiftssänkande effekten

av skrivningarna i regeringsprogrammet.

Republikens president stadfäste lagen om

premierna 2024 i december 2023.

Procentsatser för arbetslöshetsförsäkringspremier 2022 2023 2024

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 1,50 1,50 0,79

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, lägre (1) 0,50 0,52 0,27

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, högre (2) 2,05 2,06 1,09

Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie 1,51 1,54 0,82

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,74 0,75 0,43

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 0,52 0,27

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, lägre (1) 0,50 0,52 0,27

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, högre (2) 1,18 1,22 0,65

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, lägre (1) 0,50 0,52 0,27

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, högre (2) 1,49 1,52 0,71

(1) Upp till lönesumman, som är 2197500 euro 2022; 2251500 euro 2023 och 2337000 euro 2024.

(2) Av den överstigande delen av lönesumman, som är 2197500 euro 2022; 2251500 euro 2023 och 2337000

euro 2024.

20Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

TILLSYN ÖVER

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

Sysselsättningsfonden övervakar att ar-

betsgivarna fullföljer sina skyldigheter i

fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier.

Syftet med tillsynen är att säkerställa att de

löneuppgifter som arbetsgivarna uppgett

som grund för arbetslöshetsförsäkrings-

premien motsvarar den faktiska lönebetal-

ningen och att vi samlar in arbetslöshets-

försäkringspremierna till rätt belopp.

Vi undersöker om de löneuppgifter som an-

mälts till inkomstregistret är riktiga. Om vi

upptäcker att arbetsgivaren har anmält fel

löneuppgifter till inkomstregistret eller om

uppgifterna avviker på annat sätt, kontak-

tar vi arbetsgivaren och utreder löneupp-

gifterna. Vid tillsynen utnyttjar vi utöver

uppgifterna i inkomstregistret uppgifter om

arbetsgivare från andra socialförsäkrare

och myndigheter.

Vi ger arbetsgivarna råd i frågor som gäl-

ler betalningsskyldighet och anmälan av

löner. Orsaken till de fel vi upptäcker i

löneuppgifterna är oftast ett fel i löneadmi-

nistrationssystemet, felaktig uppfattning

om betalningsskyldigheten eller ett annat

misstag.

Vi undersökte 894 (640) tillsynsfall 2023.

På basis av tillsynen förelade vi tilläggsav-

gifter till ett värde av sammanlagt 289646

(251050) euro och betalade tillbaka avgifter

till ett värde av 16087 (16087) euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Vi undersökte 894 (640) tillsynsfall 2023.

21Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

ARBETSGIVARES SJÄLVRISKPREMIE

FÖR ARBETSLÖSHETSSKYDD

Om en arbetstagare som är nära pensions-

åldern har sagts upp eller permitterats och

blivit långvarigt arbetslös eller permitte-

rad, kan Sysselsättningsfonden fastställa

och ta ut en självriskpremie för arbetslös-

hetsskyddet av arbetsgivaren. Med själv-

riskpremierna finansierar vi utgifterna för

utkomstskyddet för arbetslösa som orsa-

kas av uppsägningar och permitteringar.

Bestämmelser om fastställandet av själv-

riskpremien och om förfarandet vid ind-

rivning av premien finns i 8 a kap. i lagen

om finansiering av arbetslöshetsförmåner

(1998/555).

År 2022 godkände riksdagen en lagänd-

ring som medför att rätten till tilläggsda-

gar med arbetslöshetsdagpenning, dvs.

den så kallade pensionsslussen, slopas.

Samtidigt upphör insamlingen av själv-

riskpremier. Den nya lagstadgade om-

ställningsskyddspremien för uppsägande

arbetsgivare ersätter självriskpremierna

under övergångsperioden. De som är födda

1964 är den sista åldersklassen som kan få

tilläggsdagar och för vilka arbetsgivaren

är skyldig att betala självriskpremie. Över-

gångsperioden för självriskpremien löper

ut senast 2035.

Under 2023 tog vi emot omkring 6700

(9700) nya självriskärenden. Vi påförde ar-

betsgivaren en självriskpremie i cirka 1000

(1300) fall. Antalet ärenden som skulle

behandlas minskade, eftersom övergångs-

perioden för slopande av självriskpremien

började.

Vi registrerade cirka 14 (22) miljoner euro i

självriskpremier 2023. Den genomsnittliga

handläggningstiden i de fall som ledde till

betalningsbeslut var 46 (50) dagar.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Övergångsperioden för självriskpremien löper ut senast 2035.

22Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

NY OMSTÄLLNINGSSKYDDSPREMIE

FÖR UPPSÄGANDE ARBETSGIVARE

Vi började samla in den nya omställnings-

skyddspremien för uppsägande arbetsgiva-

re i januari 2023. Bestämmelser om fast-

ställande av omställningsskyddspremien

och om förfarandet vid indrivning av pre-

mien finns i 4 a kap. i lagen om finansiering

av arbetslöshetsförmåner (1998/555).

Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala

en omställningsskyddpremie om arbets-

givaren har sagt upp en arbetstagare som

fyllt 55 år av produktionsmässiga eller

ekonomiska orsaker, och arbetstagaren har

varit anställd hos arbetsgivaren i minst

fem år. Med omställningsskyddspremierna

finansierar vi arbetstagarnas omställnings-

skyddspaket. Omställningsskyddspaketet

består av utbildning inom omställnings-

skyddet och omställningspenning. Arbets-

och näringsbyrån ordnar för den uppsagda

arbetstagaren en utbildning inom omställ-

ningsskyddet som motsvarar två månaders

lön. Dessutom betalar FPA eller arbetslös-

hetskassan en omställningspenning som

motsvarar en månads lön.

Vi tog emot cirka 1000 omställnings-

skyddsärenden 2023. Vi påförde arbetsgi-

varen en omställningsskyddspremie i cirka

1300 (500) fall.

Vi registrerade cirka 6 miljoner euro i om-

ställningsskyddspremier 2023. Den genom-

snittliga handläggningstiden i de fall som

ledde till betalningsbeslut var 75 dagar.

SAMORDNING ENLIGT

ARBETSAVTALSLAGEN

En arbetsgivare som har permitterat en

arbetstagare eller upphävt dennes anställ-

ningsavtal i strid med bestämmelserna

i arbetsavtalslagen är skyldig att betala

skadestånd till arbetstagaren. Från ersätt-

ningen avdras 75 procent av de inkomst-

relaterade arbetslöshetsförmåner som

betalats ut till arbetstagaren efter anställ-

ningsförhållandets slut för den tid som

ersättning betalas ut för förlust av löneför-

måner på grund av arbetslöshet. Ar-

betsgivaren betalar avdraget till

Sysselsättningsfonden.

Samordning enligt arbetsavtalslagen görs

när domstolen dömer ut ersättning eller

när parterna sinsemellan kommer över-

ens om ersättningen. Domstolen ska höra

Sysselsättningsfonden, om käranden efter

att anställningsförhållandet upphörde eller

under permitteringen har fått arbetslös-

hetsdagpenning avvägd enligt förtjänsten.

År 2023 gav vi sammanlagt 718 (640) utta-

landen och avtalskommentarer.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

23Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

UTBILDNINGSERSÄTTNING

Syftet med utbildningsersättningen är

att förbättra arbetsgivarnas möjligheter

att ordna utbildning för sina anställda i

syfte att utveckla deras yrkeskompetens.

Arbetsgivare som inte har rätt till utbild-

ningsavdrag i beskattningen, såsom kom-

muner, välfärdsområden, församlingar,

föreningar och stiftelser, är berättigade till

utbildningsersättning.

Arbetsgivaren kan ansöka om utbildnings-

ersättning hos Sysselsättningsfonden varje

försäkringsår före utgången av januari

följande kalenderår. Vi beviljar och betalar

utbildningsersättning på basis av arbetsgi-

varens ansökan.

År 2023 betalade vi 10,2 (8,8) miljoner euro

i utbildningsersättning till 616 (591) arbets-

givare för utbildningsdagar 2022. De ersätt-

ningsberättigade arbetsgivarna ansökte om

ersättning på basis av sammanlagt 451522

(407738) utbildningsdagar. Av alla arbets-

givare som beviljats utbildningsersättning

var 304 (308) kommuner och städer.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

År 2023 betalade vi 10,2 (8,8) miljoner euro i utbildningsersättning

till 616 (591) arbetsgivare för utbildningsdagar 2022.

24Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Arbetslöshetsförsäkringspremier

25Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Vuxenutbildningsförmåner

Sysselsättningsfonden

beviljar och betalar

vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendier för

stödjande av de färdigheter

som behövs i arbetet och för

utvecklande av kunnandet.

Vuxenutbildningsstödet är ett ekonomiskt

stöd som vi beviljar företagare och löntaga-

re i arbetslivet för hel-eller deltidsutbild-

ning. Vi beviljar yrkesexamensstipendier

till personer som avlagt yrkesinriktad grun-

dexamen, yrkesexamen eller specialyrkes-

examen. Beviljandet av vuxenutbildnings-

stöd och yrkesexamensstipendium grundar

sig på lagen om vuxenutbildningsförmåner

(1276/2000).

Vi finansierar vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendier för löntagare

med de arbetslöshetsförsäkringspremier

vi samlat in. Staten svarar för finansiering-

en av vuxenutbildningsstöd för företagare

och yrkesexamensstipendier som beviljas

statsanställda.

År 2023 beviljade vi vuxenutbildningsstöd

och yrkesexamensstipendier till ett belopp

av sammanlagt 201 (189) miljoner euro.

Beloppet av de beviljade vuxenutbildnings-

förmånerna ökade med 6,4 procent jämfört

med 2022.

VUXENUTBILDNINGSSTÖD FÖR

UTVECKLING AV YRKESKOMPETENSEN

Vuxenutbildningsstöd har beviljats sedan

2001. Stöd kan beviljas löntagare och före-

tagare som har en arbetshistoria på minst

åtta år. Stödet är avsett för att upprätthålla

yrkesskickligheten och utveckla kompe-

tensen och kan beviljas för studier som

är underställda offentlig tillsyn i Finland.

Studierna kan leda till examen eller till att

en examensdel avläggs eller vara yrkesin-

riktad tilläggsutbildning eller fortbildning.

26Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

ALLT FLER SAMORDNAR

ARBETE OCH STUDIER

Den nuvarande lagstiftningen om vuxen-

utbildningsstöd (som trädde i kraft den 1

augusti 2020) gör det möjligt att samordna

arbete och studier mer flexibelt än tidigare.

Allt fler stödmottagare arbetar vid sidan

om studierna. Av dem som fick stöd 2023

utnyttjade 19 (15) procent denna möjlighet.

Antalet stödmottagare som samordnar ar-

bete och studier ökar alltså klart.

VUXENUTBILDNINGSSTÖDETS

POPULARITET FORTSATTE ATT ÖKA

Vi betalade sammanlagt 189,3 (177,9) miljo-

ner euro i vuxenutbildningsstöd till 32518

(30124) personer 2023. Det betalda beloppet

ökade med cirka 6,4 procent jämfört med

2022. Av dem som fick vuxenutbildnings-

stöd fick 31439 (29313) personer vuxen-

utbildningsstöd för löntagare och 1079

(811) personer vuxenutbildningsstöd för

företagare.

Majoriteten av de som får vuxenutbild-

ningsstöd har under de senaste åren varit

kvinnor under 40 år. Könsfördelningen var

oförändrad 2023: 76 procent var kvinnor

och 24 procent var män.

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2019 2020 2021 2022 2023

Stödmottagare, pers.

Utbetalda vuxenutbildningsstöd, mn euro

Antalet stödmottagare och

utbetalda vuxenutbildningsstöd

euro

pers

27 066

28 322

30 124

32 518

25 701

175,3

177,9

200

180

160

140

120

100

176,6

186,9

189,3

Vuxenutbildningsförmåner

Allt fler stödmottagare arbetar vid sidan om studierna.

27Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

Stödmottagarnas åldersfördelning var den-

samma som tidigare år. Fördelningen från

den största till den minsta åldersgruppen

var:

• 30–34-åringar 26,7 procent

• 35–39-åringar 24,6 procent

• 40–44-åringar 18,6 procent

• 45–49-åringar 12,8 procent

• 50–54-åringar 6,8 procent

• 25–29-åringar 5,6 procent

• över 55-åringar 4,9 procent

År 2023 studerade 47 (45) procent av stöd-

mottagarna vid yrkeshögskolor, 23 (26) pro-

cent vid yrkesläroanstalter, 27 (26) procent

vid universitet och 3 (3) procent vid andra

läroanstalter.

24 %

76 %

Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt kön 2023

Män

Kvinnor

26,7 %

18,6 %

Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt ålder 2023

30–34 år

40–44 år

24,6 %

35–39 år

5,6 %

25–29 år

12,8 %

45–49 år

6,8 %

50–54 år

4,9 %

Över 55 år

28Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

Majoriteten, 82,8 procent, gick en utbild-

ning som ledde till examen. Av stödmot-

tagarna genomförde 13,7 procent del av

examen och yrkesinriktad tilläggs- el-

ler fortbildning och 3,5 procent övriga

utbildningar.

De populäraste studieområdena var social-,

hälso- och idrottsområdet, 33,2 (33,0) pro-

cent och området för företagsekonomi och

förvaltning inom samhällsvetenskaperna,

19,0 (18,5) procent. De därnäst populäras-

te utbildningsområdena var teknik- och

trafikområdet, 16,0 (15,6) procent samt det

humanistiska och pedagogiska området

14,0 (14,4) procent.

Inom vilka branscher utbildar man sig?

2019

2020

2021

2022

2023

Social-,

hälso- och

idrottsområdet

Området för

samhällsvetenskap,

företagsekonomi

och förvaltning

Teknik- och

transport-

branschen

Det humanistis-

ka och pedago-

giska området

Kultur-

branschen

Naturresurs- och

miljöområdet

Naturvet-

enskapliga

området

Turism-,

kosthålls- och

hushållsområdet

Annan

utbildning

Allmänbildande

utbildning

29Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

TILL OCH MED ÖVER EN TREDJEDEL

AV DE SOM ANSÖKER OM

VUXENUTBILDNINGSSTÖD ARBETAR

INOM DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN

Vid en genomgång av förmånstagarna

utifrån arbetsgivarens bransch utnyttja-

des vuxenutbildningsstöd främst inom

den offentliga förvaltningen och det na-

tionella försvaret. Andelen förmånstagare

inom denna bransch var 31,1 (27,2) procent.

Andelen sökande inom branschen har

ökat med 14,2 procent under de senaste

fem åren. Stödet utnyttjades därnäst mest

inom hälso- och socialtjänsterna (17,4

procent) samt parti- och detaljhandeln

(11 procent). Antalet stödmottagare inom

social- och hälsovården har minskat med

8,4 procent under de senaste fem åren. En

del av minskningen förklaras av en statis-

tisk förändring, eftersom välfärdsområde-

na statistikförs under förvaltningen och

försvaret. Andelen sökande som arbetar

inom utbildningsområdet av alla sökande

minskade fortsatt och var 3,7 procent 2023,

medan andelen var 9,7 procent å sent som

för fem år sedan.

Inom vilka branscher arbetar de som utbildar sig?

Offentlig

förvaltning och

försvaret;

obligatorisk

socialförsäkring

Hälso- och

socialtjänster

Parti- och

detaljhandel;

reparation av

motorfordon och

motorcyklar

Industrin

Yrkesmässig,

vetenskaplig

och teknisk

verksamhet

Förvaltnings-

och stödtjänster

Transport

och lagring

Utbildning

Övriga

2019

2020

2021

2022

2023

30Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

SKRIVNINGEN OM INDRAGNINGEN

I REGERINGSPROGRAMMET I

JUNI INLEDDE ETT OMFATTANDE

FÖRÄNDRINGSPROJEKT VID FONDEN

I juni 2023 offentliggjorde Petteri Orpos

regering sitt program och det innehöll en

skrivning om att vuxenutbildningsstödet

dras in från och med den 1 augusti 2024. I

augusti grundade social- och hälsovårds-

ministeriet ett författningsprojekt för att

bereda indragningen. I projektet inklude-

rades också indragning av yrkesexamens-

stipendiet. Regeringens proposition om

indragning av vuxenutbildningsförmåner-

na var ute på remiss 12.12.2023–5.1.2024.

Lagförslaget lämnades till riksdagen den 15

februari 2024.

Informationen om indragningen av vuxen-

utbildningsförmånerna startade ett omfat-

tande förändringsprojekt vid förmånsser-

vicen och Sysselsättningsfonden. Projektet

fortskrider enligt den tidtabell för indrag-

ningen som ministeriet lagt fram.

NYHETEN OM INDRAGNINGEN GJORDE

ATT ANTALET ANSÖKNINGAR STEG

TILL EN NY NIVÅ I SLUTET AV ÅRET

Ansökningsförfarandet för vuxenutbild-

ningsstöd för löntagare sker i två steg.

På basis av ansökan om stödrättighet får

sökanden först rätt till vuxenutbildnings-

stöd för den stödperiod som han eller hon

ansökt om. Därefter kan sökanden månat-

ligen i efterhand ansöka om utbetalning av

stödet med en separat betalningsansökan.

Man kan ansöka om ytterligare stödrät-

tighet senare genom att skicka in en ny

ansökan om stödrättighet.

År 2023 slog antalet ansökningar igen re-

kord. Publiceringen av regeringsprogram-

met påverkade antalet ansökningar under

andra halvan av året. År 2023 mottog vi

41096 (33615) ansökningar om stödrättig-

het för vuxenutbildningsstöd och 144608

(133689) ansökningar om utbetalning.

Flest ansökningar om stödrättighet 6275

(3612) kom igen in i augusti, som år

efter år är den livligaste tidpunkten för

ansökan om stödrättighet. När det gäller

utbetalningsansökningar var de brådaste

månaderna november 16389 (14874) och

december 16982 (15270). Antalet ansök-

ningar i november–december var det störs-

ta i Sysselsättningsfondens historia. Trots

det ökade antalet ansökningar lyckades vi

förkorta handläggningstiderna. År 2023 var

den genomsnittliga handläggningstiden för

ansökan om stödrättighet 13,8 (17,1) dagar

och för ansökan om utbetalning 0,5 (0,8)

dagar.

31Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

AUTOMATISERINGSGRADEN ÖKADE

I OCH MED AUTOMATISERINGEN

AV PROCESSEN FÖR ANSÖKAN OM

FORTSATT STÖDRÄTTIGHET

Merparten av ansökningarna om utbetal-

ning av vuxenutbildningsförmåner, cirka

80 procent, kommer till vår förmånstjänst

för handläggning under månadens första

vecka och de skapar en betydande belast-

ningstopp i arbetet. För att säkerställa

serviceförmågan har vi under de senas-

te åren utvecklat automatiseringen av

handläggningen av ansökningar. År 2023

var andelen automatiska betalningsbeslut

redan 83,5 (78) procent av alla meddelade

betalningsbeslut. Vi höjde automatiserings-

graden genom att genomföra en automatisk

behandlingsprocess för ansökningar om

ytterligare stödrättighet. I genomförandet

verkställde vi för första gången lagstift-

ningen om automatiserat beslutsfattande,

som trädde i kraft den 1 maj 2023. Ett auto-

matiskt beslut meddelades för 20,1 procent

av ansökningarna om fortsatt stödrättighet

2023. När man granskar siffran är det skäl

att beakta att automatiseringslösningen

togs i produktion i juni.

År 2023 vidareutvecklade vi automati-

seringen av handläggningen av stipen-

dier och ett automatiskt beslut medde-

lades för sammanlagt 40,6 procent av

ansökningarna.

Antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd och ändring av dem

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

st.

2022

2023

januari februari mars

april

maj juni juli augusti september

oktober

november

december

32Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM TILL

PERSON SOM AVLAGT YRKESEXAMEN

Systemet med yrkesexamensstipendier

har varit i kraft sedan 1996. Stipendiet kan

beviljas en person som är bosatt i Fin-

land och som har avlagt en yrkesinriktad

grundexamen, yrkesexamen eller speci-

alyrkesexamen, är under 68 år och som

har en arbetshistoria på minst fem år före

examensdagen. Yrkesexamensstipendiet är

en skattefri engångsersättning på 414 euro

(examina som avlagts efter den 1 januari

2022).

STIPENDIETS POPULARITET

ÖKADE NÅGOT

År 2023 tilldelades 28485 (27755) personer

yrkesexamensstipendier. Vi betalade sam-

manlagt 11,8 (11,5) miljoner euro i stipendier,

vilket är något mer än 2022.

Yrkesexamensstipendium ansöks efter

avlagd examen och därför ofta i slutet av

terminen. År 2023 inkom flest ansökningar

i juni (5715), december (3882) och maj

(3699). Under dessa tre månader inkom 41

procent av hela årets ansökningar. Vi lyck-

ades förkorta handläggningstiden jämfört

med föregående år genom att utnyttja auto-

matisering vid handläggningen av ansök-

ningar. Den genomsnittliga handläggnings-

tiden för stipendieansökningar var 7 dagar,

medan den året innan var 10 dagar.

Av stipendierna beviljades 43 procent på

basis av yrkesexamen, 33 procent på basis

av grundexamen och 25 procent på basis

av specialyrkesexamen. Liksom tidigare år

var de vanligaste examina som stipendie-

mottagarna avlade 2023 yrkesexamen för

teamledare 10,1 (9,1)procent, grundexamen

inom social- och hälsovårdsbranschen 9,6

(9,1) procent samt specialyrkesexamen in-

om ledarskap och företagsstyrning 7,4 (7,7)

procent. Av stipendiemottagarna var 64

procent, dvs. en klar majoritet, kvinnor.

Positiva beslut och utbetalda

yrkesexamensstipendier

euro

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

st.

2019 2020 2021 2022 2023

Positiva beslut, st.

Utbetalda stipendier, mn euro

26 187

26 511

26 257

27 678

29 124

10,5

10,6

10,4

11,5

11,8

33Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

ANSÖKAN OM ÄNDRING OCH

ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGAD

UTBETALNING AV FÖRMÅN

Sökande som är missnöjda med beslutet

om yrkesexamensstipendium eller vuxen-

utbildningsstöd kan ansöka om ändring

av beslutet. Den första besvärsinstansen

är Besvärsnämnden för social trygghet

SAMU. Den andra och sista besvärsin-

stansen är försäkringsdomstolen. Under

2023 skickades 248 (288) klagomål till

nämnden. Antalet besvär som skickades

till försäkringsdomstolen var 30 (17). Of-

tast gällde besvären återkrav av en förmån

eller beaktande av biinkomster enligt

betalningstidpunkten.

Om betalningen av förmånen har varit

obefogad eller beloppet för stort, ska över-

betalningen återkrävas av förmånstagaren.

Sammanlagt 1318 (1198) beslut om återkrav

fattades.

KUNDNÖJDHETEN STEG TILL

REKORDNIVÅ TACK VARE

KONTINUERLIG UTVECKLING

Våren 2023 fortsatte vi den kundoriente-

rade utvecklingen av förmånstjänsterna

utifrån kundresponsen. Vår ambition var

kortare handläggningstider och smidigare

ärendehantering. Utvecklingsåtgärderna

koncentrerades både till e-tjänsten och till

att öka automatiseringen av handläggning-

en av ansökningar. Vi förnyade i synnerhet

processen för ansökan om förmåner, vilket

gjorde att kundnöjdhetsindexet CSAT för

elektronisk ansökan igen steg till en ny

nivå, 85 procent. I och med utvecklingen

av automatiseringen överskred den totala

automationsgraden i förmånsbehandling-

en den krävande gränsen på 70 procent för

första gången i förmånstjänstens historia i

november.

Under våren genomförde vi en omfattande

kundundersökning där vi utredde motiven

bakom ansökan om vuxenutbildnings-

stöd och den upplevda effekten av vuxen-

utbildningsstödet. Nästan 5 000 kunder

svarade på enkäten. Av resultaten skulle

man kunna få ett stort utgångsmateri-

al för att utveckla förmånerna och deras

verkningsfullhet.

Efter att regeringsprogrammet offentlig-

gjordes flyttade vi i och med indragningen

av stödet fokus från utveckling till de vikti-

gaste frågorna.

34Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Vuxenutbildningsförmåner

35Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Ekonomi

KONJUNKTURBUFFERTENS

NETTOFÖRMÖGENHET STÄRKTES KLART

Enligt 3 § i lagen om finansiering av arbetslös-

hetsförmåner har Sysselsättningsfonden, för

att trygga likviditeten och balansera ändring-

ar iarbetslöshetsförsäkringspremierna till

följd av prognostiserbara nationalekonomiska

konjunkturfluktuationer, en konjunkturbuf-

fert. Konjunkturbufferten utgör skillnaden

mellan fondens tillgångar och skulder. Prog-

nosen för konjunkturbuffertens maximala

tillgångar eller skulder vid fastställandet av

arbetslöshetsförsäkringspremierna kan vara

högst sex procentenheter stora skulder som

motsvarar arbetslöshetsgraden. Enligt lagen

kan konjunkturbufferten vid beslut om nivån

på arbetslöshetsförsäkringspremien enligt

prognosen överskrida maximibeloppet av

medlen under två år under en gransknings-

period på tre år för att säkerställa en jämn

premieutveckling. Då får arbetslöshetsförsäk-

ringspremierna dock inte fastställas till ett

högre belopp än året innan. Konjunkturbuffer-

tens maximibelopp beräknas utifrån siffrorna

i bokslutet.

euro

1 868 1 861

-2 062 -2 078

-2 220

-2 500

-2 000

-1 500

-1 000

-500

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2019 2020 2021 2022 2023

Konjunkturbuffertens utveckling

Nettoförmögenhet Maximibelopp Minimibelopp

1 668

1 045

633

1 258

2 021

2 062

2 078

2 220

-1 868

-1 861

36Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Ekonomi

Konjunkturbuffertens maximibelopp beräk-

nas så att de årliga utgifter som Sysselsätt-

ningsfonden ansvarar för, 2233 miljoner

euro år 2023, divideras med den genom-

snittliga arbetslöshetsprocenten (7,2) för

året i fråga och multipliceras med 6. Kon-

junkturbuffertens lagstadgade maximibe-

lopp var 1861 (1868) miljoner euro 2023.

I vår halvårsrapport uppskattade vi att

förändringen i Sysselsättningsfondens

nettoförmögenhet skulle vara cirka 780

miljoner euro positiv 2023 och nettoförmö-

genheten cirka 2040 miljoner euro positiv

i slutet av 2023. Förändringen i Sysselsätt-

ningsfondens nettoförmögenhet var 763

(625) miljoner euro 2023. Sysselsättnings-

fondens nettoförmögenhet var 2021 (1258)

miljoner euro positiv i slutet av 2023.

Enligt budgeten för 2024, som vi lämnade

till social- och hälsovårdsministeriet i au-

gusti 2023, skulle förändringen i Sysselsätt-

ningsfondens nettoförmögenhet vara 338

miljoner euro negativ 2024 och nettoförmö-

genheten 1701 miljoner euro positiv den 31

december 2024. När bokslutet för 2023 upp-

rättades uppskattade vi att förändringen i

Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet

skulle vara cirka 570 miljoner euro nega-

tiv 2024, vilket skulle innebära en positiv

nettoförmögenhet på cirka 1450 miljoner

euro i slutet av 2024.

euro

-800

-600

-400

-200

200

400

600

800

1 000

2019 2020 2021 2022 2023

Förändring av nettoförmögenheten

694

-623

-412

625

763

37Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Ekonomi

LIKVIDITET OCH SKULDFINANSIERING

Enligt de principer för placeringsverksam-

het som Sysselsättningsfondens förvalt-

ningsråd har godkänt ska fonden ha minst

ett belopp som motsvarar utgifterna för en

månad i ränteplaceringar som är kortare än

ett år. Detta belopp var cirka 300 miljoner

euro 2023. Den ovan beskrivna s.k. likvidi-

tetsbufferten var under 2023 i genomsnitt

2,6-faldig i förhållande till minimibeloppet.

För likviditetsändamål har fonden också ett

företagscertifikatsprogram till ett värde av

300 miljoner euro (31.12.2022: 300 miljoner

euro) och dessutom bindande revolverande

kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på

sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans

med fyra banker (31.12.2022: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och

de revolverande kreditlimiterna var helt

oanvända i slutet av 2023 (31.12.2022: 100

miljoner företagscertifikat till förfogande).

I slutet av 2023 hade Sysselsättningsfonden

ett masskuldebrevslån på 600 miljoner euro

som emitterades 2020 och som förfaller till

betalning den 16 juni 2027.

År 2023 genomförde Sysselsättningsfonden

skuldhanteringsplanen genom att betala

det masskuldebrevslån på 600 miljoner

euro som lyftes 2020 på förfallodagen i

juni 2023. Dessutom betalade Sysselsätt-

ningsfonden tillbaka företagscertifikat för

100 miljoner euro under det första halvåret

2023.

Sysselsättningsfonden har kreditbetyget

AA+ (stabila utsikter)/A-1+ som fastställts

av kreditvärderingsinstitutet S&P GlobalRa-

tings. Kreditbetyget är detsamma som S&P

GlobalRatings gett finska staten.

Fonden betalade som planerat tillbaka lån till

ett belopp av 700 miljoner euro.

38Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Investeringsverksamhet

Sysselsättningsfonden bedriver

investeringsverksamhet i den

omfattning som behövs för

att investera de finansiella

överskott som beror på att

inkomsterna och utgifterna inte

är samtidiga samt för att trygga

likviditeten.

Vi styr vår investeringsverksamhet med

hjälp av placeringsprinciper som fondens

förvaltningsråd har godkänt och en place-

ringsplan som styrelsen har beslutat om.

Sysselsättningsfondens investeringstill-

gångar och likvida medel uppgick till 1869

(1885) miljoner euro i slutet av 2023.

EKONOMISK VERKSAMHETSMILJÖ

År 2023 bromsade kriget i Ukraina och

de geopolitiska spänningarna ytterligare

världsekonomins utveckling. I Finland

håller den ekonomiska tillväxten på att bli

något negativ, men för arbetsmarknadens

del höll sig sysselsättningsutvecklingen

relativt stabil 2023.

Den kraftigt tilltagande inflationen och

centralbankernas höjningar av styrräntor-

na i syfte att bekämpa inflationen fortsatte

fram till slutet av 2023. Höjningen av styr-

räntorna avslutades i USA i juli och för Eu-

ropeiska centralbankens del i oktober 2023.

INVESTERINGSMARKNADEN

Aktiemarknadens utveckling var i huvud-

sak stark 2023. I Nordamerika steg aktie-

indexen med cirka 22 procent och i Europa

med cirka 17 procent. Utvecklingen på den

inhemska börsen var anspråkslös och in-

dexavkastningen var -0,5 procent.

Avkastningen på ränteplaceringar i europe-

iska masskuldebrevslån var bra. Den högre

prissättningen av kreditrisker och räntorna

på masskuldebrevslån, som sjönk särskilt

i slutet av året, bidrog till den goda utveck-

lingen av ränteplaceringarna. Detta berod-

de särskilt på centralbankernas uttalanden

och på att inflationen avtog klart både i

USA och i Europa.

39Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Under året var marknadsutvecklingen för

alternativa placeringar starkt beroende av

vilken placeringskategori det var fråga om.

Till exempel var avkastningen på place-

ringar i den inhemska fastighetssektorn

dålig under 2023, med undantag av skogs-

placeringar, som gav bra avkastning.

INRIKTNING AV INVESTERINGAR

Vi investerade aktivt medel i penningmark-

nadsinstrument, masskuldebrevslån, aktier

och alternativa placeringar, beroende på

tillgångsklassen antingen direkt eller via

fonder. I placeringsplanen för 2023 ökade vi

vikten för investeringar i masskuldebrevs-

lån. I juni 2023 minskade vi penningmark-

nadsplaceringarnas vikt när vi betalade

bort ett masskuldebrevslån på 600 miljoner

euro som vi tog 2020. I slutet av räken-

skapsåret var 820 (1098) miljoner euro av

fondens medel placerade i penningmark-

nadsplaceringar, 958 (669) miljoner euro

i masskuldebrev, 39 (36) miljoner euro i

aktier och 83 (75) miljoner euro i alternativa

placeringar.

År 2023 var avkastningen på våra place-

ringar 4,1 (-2,9) procent. Avkastningen var

större än den förväntade avkastningen på

2,8 procent i vår placeringsplan, och låg på

samma nivå som referensavkastningen för

vår placeringsverksamhet.

Sysselsättningsfondens styrelse godkände

vår placeringsplan för 2024 den 28 novem-

ber 2023. Ändringarna i planens viktning

var små, bland annat ökas storleken på

de alternativa placeringarna en aning och

vikten för korta ränteplaceringar minskas

en aning.

När vi fattar investeringsbeslut beaktar vi

också ansvarsfrågor. Ansvarsfullheten i vår

placeringsverksamhet beskrivs närmare i

avsnittet om ansvarsfullhet på sidan 41.

1,9

0,8

0,1

-4

-3

-2

-1

2019 2020 2021 2022 2023

Avkastning på investeringar

Investeringsavkastning Referensavkastning

0,7

0,5

-0,7

-2,9 -2,8

4,1 4,1

43 %

50 %

4 %

Fördelning av investeringar

Penningmarknaden

Masskuldebrevslån

Alternativa

placeringar

2 %Aktier

Investeringsverksamhet

40Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Investeringsverksamhet

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

mn euro

De största investeringarna

Finska statsobligationer

Tyska statsobligationer

Holländska statsobligationer

OP Företagsbanken masskuldebrev

SEB masskuldebrev

Svenska Handelsbanken placeringscertiﬁkat

North-Rhine Westphalia masskuldebrev

Räntefonden SEB Euro Short Rate Fund IC

Räntefonden OP Euro II A

Nordea Hypoteksbank masskuldebrev

157,0 mn euro

88,5 mn euro

66,4 mn euro

51,5 mn euro

48,7 mn. euro

39,6 mn euro

32,7 mn euro

32,0 mn euro

30,3 mn euro

30,1 mn euro

41Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Hållbarhet

Hållbarhet

Sysselsättningsfondens

ambition är att främja hållbar

utveckling och hållbarhet ur de

perspektiv som vi kan påverka

så effektivt som möjligt med

vår basverksamhet.

I egenskap av verkställare av den sociala

tryggheten fokuserar vi starkt på teman

som har samband med socialt ansvar. Åren

2022 och 2023 har vi arbetat med fondens

egen hållbarhetshelhet som syftar till att

stödja uppnåendet av FN:s mål för hållbar

utveckling i Agenda 2030. Utöver arbetet

med hållbarhetshelheten syns hållbar-

hethelheten i vår placeringsverksamhet, i

anskaffningen av skuldfinansiering samt i

vårt likabehandlings- och mångfaldsarbete.

Under 2023 utnyttjade vi också olika nät-

verk för att utveckla vår hållbarhetskompe-

tens. Vi gick med i nätverket för företags-

ansvar FIBS, som ordnar evenemang om

aktuella hållbarhetsteman samt erbjuder

nyhets- och informationstjänster om frågor

som anknyter till temana. Därtill deltog vi

aktivt i evenemang i nätverket för hållbar-

het som Statskontoret upprätthåller, där

organisationer inom den offentliga förvalt-

ningen delar information om till exempel

bästa praxis för hållbarhet och för rappor-

tering om hållbarhet.

42Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Hållbarhet

VI DEFINIERADE VÅRA HÅLLBARHETSMÅL

Åren 2022 och 2023 skapade vi en grund för fondens hållbarhetshelhet genom en så kall-

lad väsentlighetsanalys. Syftet med analysen var att identifiera de av FN:s mål för hållbar

utveckling som vi mest kan påverka positivt med vår basverksamhet. Som sådana mål

valde vi följande Agenda 2030-huvudmål:

• God utbildning för alla

• Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

• Fredliga och inkluderande samhällen

De valda huvudmålen är direkt kopplade till våra kärnuppgifter, såsom finansieringen av

utkomstskyddet för arbetslösa och vuxenutbildningsförmånerna. Bearbetningen av fon-

dens konkreta hållbarhetsåtgärder och indikatorer pågår fortfarande och arbetet fortsätter

under 2024. Vårt mål är att skapa en grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete, så att vi

kan börja rapportera regelbundet om vår hållbarhetsverksamhet under de närmaste åren.

43Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Hållbarhet

REFERENSRAM FÖR SAMHÄLLELIG

FINANSIERING

Våren 2023 utarbetade vi en referensram

för samhällelig finansiering i fonden. Re-

ferensramen har utarbetats i enlighet med

International Capital Market Associations

(ICMA) principer för samhälleliga masskul-

debrevslån, som uppdaterades 2021, och

den europeiska lånemarknadsorganisatio-

nens (LMA) principer för samhälleliga lån,

som uppdaterades 2023. Referensramen gör

det möjligt att skaffa riktad skuldfinansie-

ring i form av olika finansiella instrument,

som driver fram samhälleliga fördelar.

Referensramen gör det möjligt att sam-

manbinda fondens skuldfinansiering tätt

med positiva samhälleliga effekter. Genom

att tillämpa referensramen kan vi dessut-

om främja förverkligandet av FN:s mål för

hållbar utveckling "God utbildning för alla"

och "Anständiga arbetsvillkor och ekono-

misk tillväxt". Finansiering som lyfts på

detta sätt används för utgifter som upp-

fyller behörighetsvillkoren, dvs. fokuserar

på att skapa trygghet vid förändringar i

arbetslivet. Sådana är till exempel finansie-

ring av arbetslöshetsförmåner samt vux-

enutbildningsstödet, som fungerar som ett

stöd för upprätthållandet och utveckling-

en av yrkeskompetensen. I slutet av 2023

hade Sysselsättningsfonden ingen sådan

skuldfinansiering, på vilken referensra-

men för samhällelig finansiering skulle ha

tillämpats.

LIKABEHANDLINGS- OCH

MÅNGFALDSARBETE

Våren 2023 tillsatte vi en mångfaldsarbets-

grupp som har som mål att identifiera och

behandla frågor som gäller mångfalden i

arbetsgemenskapen och definiera vilka

praktiska utvecklingsåtgärder som kan

behövas i vår arbetsgemenskap. Arbets-

gruppens uppgift är också att främja att alla

våra medarbetare upplever en öppen och

jämlik arbetsgemenskap. Vårt likabehand-

lings- och mångfaldsarbete har en positiv

inverkan på uppnåendet av huvudmålet

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk

tillväxt i FN:s Agenda 2030.

Under 2023 kartlade vi fondens nuläge med

hjälp av FIBS självutvärderingsverktyg för

mångfaldsledning och fastställde prelimi-

nära utvecklingsobjekt. Mångfaldsarbets-

gruppens mål är att utarbeta en uppdaterad

likabehandlings-, jämställdhets- och mång-

faldsplan för fonden under 2024.

44Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Hållbarhet

HÅLLBAR INVESTERINGSVERKSAMHET

Hållbar investeringsverksamhet innebär

att vi beaktar ansvars- och hållbarhetsfrå-

gor när vi fattar investeringsbeslut. När vi

fattar investeringsbeslut beaktar vi, utöver

investeringsobjektets ekonomiska siff-

ror, även ESG-faktorer som hänför sig till

miljön, samhället och god förvaltningssed

(Environment, Social and Governance). Vi

tillämpar ESG-integrering i alla våra in-

vesteringar i den mån det är möjligt, med

undantag av indexplaceringar. Vi säkerstäl-

ler också att ESG-faktorer beaktas genom

att en utomstående part går igenom våra

placeringar två gånger om året och rappor-

terar om eventuella avvikelser.

Från möjliga investeringsobjekt utesluter

vi sådana företag som anses tillämpa ett

oansvarigt verksamhetssätt till exempel i

fråga om korruption, utnyttjande av barn-

arbetskraft, arbetstagarnas rättigheter eller

de mänskliga rättigheterna. Dessutom in-

vesterar vi i så långt det är möjligt i företag

som följer FN:s Global Compact-principer.

Vid uppföljning och analysering av Sys-

selsättningsfondens hållbarhet används

numeriska utvärderingsmetoder med vilka

man eftersträvar en så heltäckande och

mångsidig bild av fondens hållbarhets-

profil och dess utveckling som möjligt.

Uppföljningen har gjorts med motsvarande

indikatorer sedan 2019. Vid bedömingen av

hållbarheten granskas bland annat indi-

katorer som beskriver placeringsobjektens

och de bakomliggande företagens operativa

hållbarhet, såsom utvecklingen av variabler

som mäter miljöbelastning, förverkligandet

av jämställdhet samt god förvaltningssed.

Bedömningen grundar sig på SFDR- och

MiFID II-regleringen samt EU-taxonomin.

Enligt den senaste hållbarhetsbedömning-

en låg våra placeringar på en god nivå med

ESG-indikatorer mätt.

45Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Hållbarhet

ESG-analysen av placeringstillgångarna

täcker 54 procent av Sysselsättningfon-

dens placeringstillgångar. I den analysera-

de förmögenheten ingår till exempel inte

investeringar i statliga lån, som utgör en

betydande andel av fondens placeringstill-

gångar. Enligt den analys av vår hållberhet

som ett kapitalförvaltningsinstitut gjorde i

december 2023 visar miljöindikatorerna för

våra placeringar (kolavtryck, kolintensitet,

viktad kolintensitet och vattenanvändning)

ett sämre resultat jämfört med den analys

som gjordes i juni 2023. Detta beror på att

ägarandelarna i ett energibolags och ett

skogsindustribolags masskuldebrev har

ökat i våra placeringar. Kolavtrycket från

våra placeringar är dock fortfarande betyd-

ligt lägre än jämförelseindexet.

Av våra likvida fondplaceringar är 79

procent fonder som främjar hållbarhets-

faktorer, dvs. SFDR art. 8-fonder, och 16

procent är SFDR art. 9-fonder, som har som

mål att göra hållbara investeringar. Av våra

investeringar har 80 procent ett ambitiöst

mål för klimatarbetet och utsläppsminsk-

ningen. Av våra investeringar bedöms 77

procent ha en positiv inverkan på FN:s mål

för hållbar utveckling.

Indikatorerna för de sociala faktorerna i

våra investeringar (jämställdhet mellan kö-

nen, styrelsens oberoende, lönejämställd-

het och ökad sysselsättning) visade en

negativ trend jämfört med uppföljningsåret

2019, men de är ändå i linje med jämförelse-

indexet. Av indikatorerna visar i synnerhet

jämställdheten när det gäller löner ett be-

tydligt bättre resultat än jämförelseindexet.

I Sysselsättningsfondens direkta placering-

ar ingår inte bolag som bryter mot normer

(baserat på ISS:s klassificering). Som en del

av indexfondplaceringar gäller 0,1 procent

av fondens investeringar sådana bolag.

46Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Riskhantering

Riskhanteringen är en del

av Sysselsättningsfondens

interna kontroll. Målet är att

säkerställa riskmedvetenheten

i beslutsfattandet och stöda

fonden i uppnåendet av

målen. Riskhanteringen ger

högkvalitativ information

om de risker och hot som

riktas mot fonden samt

rekommendationer om åtgärder

för att förebygga dem.

VI TRYGGAR VÅR VERKSAMHET GENOM

OMFATTANDE RISKHANTERING

Vi följer upp och hanterar risker bl.a. inom

följande delområden: strategiska, operati-

va, omvärldsrelaterade, regleringsmässiga

samt ekonomiska och finansiella risker.

Identifiering av risker på strategisk nivå

och formbunden hantering av dem hjälper

fonden att uppnå sina mål inom ramen för

den fastställda riskbenägenheten. År 2023

utvecklade vi ytterligare riskhanteringen

på strategisk nivå.

Genom att hantera operativa risker tryggar

vi kontinuiteten i våra nyckelverksamhe-

ter och i vår lagstadgade verksamhet och

strävar efter att säkerställa att fondens

verksamhetsförutsättningar bevaras även

under undantagsförhållanden. Under de

senaste åren har vi satsat särskilt på att

främja digitaliseringen i syfte att förbättra

våra tjänster och effektivisera verksam-

heten. Genom att öka automatiseringen har

vi lyckats minska de operativa riskerna

och påskynda genomförandeprocesserna.

Att utbilda personalen och ge anvisningar

i informationssäkerhetsfrågor är också en

viktig del av bekämpningen av cyberrisker.

47Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Riskhantering

Genom att hantera regleringsrisker ser vi

till att Sysselsättningsfonden agerar i över-

ensstämmelse med lagen och kraven, på ett

ansvarsfullt och etiskt sätt. Till detta hör en

aktiv uppföljning av lagstiftningsändring-

ar. Vi följer också aktivt upp utvecklingen

av informationssäkerhetsregleringen. Vi

utvecklade också processer i anslutning

till dataskyddet särskilt för konsekvensbe-

dömningens del och utbildade personalen i

behandlingen av personuppgifter.

De ekonomiska risker som förändring-

arna i verksamhetsmiljön medför han-

terar vi bland annat genom mångsidiga

prognosmetoder och ändringar i arbets-

löshetsförsäkringspremierna i rätt tid.

För att trygga vår likviditet bedriver vi

placeringsverksamhet med låg risk och

strävar efter att trygga goda möjligheter

till upplåning. Dessutom har Sysselsätt-

ningsfonden en lagstadgad konjunk-

turbuffert som har till uppgift att mins-

ka behovet av förändringar i nivån på

arbetslöshetsförsäkringspremierna på

grund av konjunktursvängningar. Hante-

ringen av de finansiella riskerna har ge-

nomförts på Sysselsättningsfonden enligt

samma principer som tidigare

Sysselsättningsfonden använder en ano-

nym kanal för anmälan av missbruk,

dit man kan göra anmälningar både om

ärenden enligt visselblåsarlagen och om

ärenden som gäller överträdelser av etiska

anvisningar.

48Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

I slutet av 2023 hade Sysselsättningsfon-

den 175 (167) anställda. Mätt i årsverken var

antalet anställda 159 (147) år 2023.

Vi betalade sammanlagt 9842000 euro i

löner, inklusive 59000 euro i naturaförmå-

ner. Vårt lönesystem grundar sig på arbe-

tets svårighetsgrad och dessutom har vi ett

resultatpremieprogram som stöder uppnå-

endet av våra strategiska mål.

Av vår personal var 56 (54) män och 119

(113) kvinnor. Personalens medelålder var

41,5 (41) år och den genomsnittliga anställ-

ningstiden var 6,3 år. Den frivilliga persona-

lomsättningen var 8,53 procent och sjuk-

frånvaron var 3,23 procent.

100

120

140

160

180

200

pers.

30.6.2022 31.12.2022 30.6.2023

Antal anställda

2022-2023

174 175

167

31.12.2023

186

pers.

Personalens

ålders- och könsfördelning 2023

20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-65 år

Kvinnor Män

Personal

49Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

VI KARTLADE OCH UTVECKLADE

MEDARBETARUPPLEVELSEN

Medarbetarnas välbefinnande är en viktig

prioritering i fonden och vi satsar kontinu-

erligt på att följa upp och utveckla den. Vi

utredde personalens medarbetarupplevelse

med en omfattande enkät våren 2023 och

följde upp framstegen i de frågor som iden-

tifierats som utvecklingsobjekt med två

pulsenkäter. I slutet av året genomförde vi

också en Aisti-enkät för att närmare kart-

lägga resurs- och belastningsfaktorerna i

vår arbetsgemenskap.

Av enkätresultaten framgick att vår per-

sonal särskilt uppskattar fondens flexibla

hybridarbetsmodell, möjligheterna att

samordna arbete och det övriga livet samt

ett vänligt och uppmuntrande arbetskli-

mat. Arbetet i fonden anses vara intres-

sant och betydelsefullt och man upplever

att fondens värderingar förverkligas väl i

vardagen.

Personal

Vårt People Power-index sjönk en aning

från 68,3 föregående vår till 66,5. Utifrån

personalenkäten utgjorde tydligt besluts-

fattande och tillgång till de uppgifter som

behövs i arbetet särskilda utvecklingsob-

jekt. Utifrån uppföljningsenkäterna lycka-

des vi förbättra båda utvecklingsobjekten

redan under det gångna året. Vi har kon-

staterat att det finns behov av att uveckla

hanteringen av arbetsbelastningen och den

kognitiva ergonomin.

I vårens personalundersökning utredde

vi för första gången också medarbetarnas

upplevelser av jämställdhet, likabehand-

ling och inkludering. Enligt resultaten är

helhetsbilden bra, men samtidigt identi-

fierade vi ett behov av mer systematisk

ledning av ovan nämnda teman. I början

av sommaren startade en arbetsgrupp för

mångfald, som deltar i utvecklingen och

främjar likabehandling och jämställdhet i

vår arbetsgemenskap.

50Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Personal

VI UTBILDADE PERSONALEN OCH

STÄRKTE TEKNOLOGIKOMPETENSEN

Vi fortsatte att förnya och utveckla organi-

sationen även 2023. De mest omfattande ut-

vecklingsåtgärderna gällde serviceområdet

Teknologi och utveckling, som vi stärker

bland annat med nya roller och kompetens

för att bättre motsvara våra nuvarande och

framtida behov.

År 2023 inriktades utvecklingen av med-

arbetarnas kompetens på arbetsgemen-

skapskommunikation, servicedesign, ett

coachande arbetssätt, tillgänglighet och

systemutveckling. Alla medarbetare har

tillgång både till det ständigt växande

innehållet i vår interna inlärningsmiljö och

till vår externa partners utbildningsutbud

bland annat för mångsidig utveckling av

den digitala kompetensen.

Antalet utbildningstimmar under året var i

genomsnitt 14,09 (9,93) per person. Ökning-

en av tiden för utbildning jämfört med året

innan stöder väl vårt mål att göra kompe-

tensutvecklingen till en allt mer integrerad

del av arbetet.

STÖD VID FÖRÄNDRINGAR

Osäkerhetsfaktorerna i anslutning till

indragningen av vuxenutbildningsstödet

har återspeglats i medarbetarupplevelsen,

därför att om lagändringen blir verklighet

minskar uppgifterna för personer som ar-

betar med vuxenutbildningsförmåner och

upphör slutligen helt. På hösten erbjöd vi

cheferna coachning i chefsarbete i föränd-

ringssituationer. Hela personalen erbjöds

stöd för att hantera de känslor som föränd-

ringssituationen orsakade samt för att hål-

la uppe arbetsförmågan och motivationen.

I den utmanande situationen har medar-

betarna visat utmärkt förändringsförmåga

och förberett sig på ett smidigt verkställan-

de av lagändringen.

Vi fortsatte att förnya och utveckla organisationen även 2023.

51Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Händelser efter räkenskapsperioden

Sysselsättningsfondens ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt sedan rapporteringsperioden upphörde.

Helsingfors 27.2.2024

Sysselsättningsfonden

Styrelse

52Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens redogörelse för

förvaltnings- och styrsystemen år 2023

har uppgjorts i enlighet med värdepap-

persmarknadslagen och rekommenda-

tionen om rapportering enligt den finska

koden för bolagsstyrning, som trädde i kraft

den 1 januari 2020.

IAKTTAGANDE AV KODEN FÖR

BOLAGSSTYRNING 2020 OCH AVVIKELSE

FRÅN REKOMMENDATIONERNA

Sysselsättningsfonden är en lagstadgad

självständig inrättning som övervakas av

Finansinspektionen. Sysselsättningsfon-

den har emitterat masskuldebrevslån som

noterats i Nasdaq OMX Helsinki Oy. En del

av masskuldebrevslånen förföll till betal-

ning 2023 och en del förfaller till betalning

2027.

Sysselsättningsfonden har ett företags-

certifikatprogram på 300 miljoner euro

(31.12.2022: 300 miljoner euro). Företagscer-

tifikatprogrammet var helt oanvänt i slutet

av 2023.

I sin verksamhet följer Sysselsättningsfon-

den i tillämpliga delar koden för bolagsstyr-

ning, som är offentligt tillgänglig på Värde-

pappersmarknadsföreningen rf:s webbplats

(www.cgfinland.fi).

Sysselsättningsfondens verksamhet och

dess organs uppgifter regleras av lagen

om finansiering av arbetslöshetsförmå-

ner (555/1998), statsrådets förordning om

finansiering av arbetslöshetsförmåner

(1227/2014) och förordningen om Syssel-

sättningsfondens reglemente (862/1998).

På grund av Sysselsättningsfondens verk-

samhetsform och bakgrund avviker dess

verksamhet från koden för bolagsstyrning i

fråga om följande rekommendationer:

• Rekommendationerna 1, 2, 3 och 4:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag och Sysselsättningsfonden

högsta beslutanderätten utövas

inte av bolagsstämman eller

motsvarande organ, utan av ett

förvaltningsråd som utses av statsrådet

i enlighet med förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). I förordningen föreskrivs

bland annat om ärenden och

förfaranden som ska avgöras vid

förvaltningsrådets sammanträden

samt om kallelse till sammanträde.

Därför tillämpas rekommendationerna

om bolagsstämma, kallelse till

bolagsstämma och beslutsförslag,

aktieägarnas initiativ och närvaro på

bolagsstämman inte som sådana på

Sysselsättningsfondens verksamhet.

• Rekommendationerna 5, 6, 7, 8

och 9: Sysselsättningsfondens

förvaltningsråd väljer medlemmarna

i styrelsen med iakttagande av de

principer som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Enligt förordningen

fastställer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna, ordföranden

och vice ordföranden för följande

53Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

kalenderår. Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och sju

representerar arbetstagarna. Därför

tillämpas inte rekommendationerna

om val av styrelsemedlemmar,

mandatperiod, sammansättning

och mångfald samt medlemmarnas

oberoende som sådana i

Sysselsättningsfondens verksamhet.

• Rekommendationerna 10 och 19:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Sysselsättningsfonden har

inte heller aktieägare eller motsvarande

ägare, så styrelsens eller ledningens

oberoende av betydande aktieägare ska

inte bedömas och rekommendationen

om aktieägarnas utnämningskommitté

tillämpas inte.

• Rekommendationerna 16, 17

och 18: I bestämmelserna om

Sysselsättningsfondens verksamhet

finns inte någon skyldighet att

inrätta särskilda utskott, och

fonden har således inga utskott

bortsett från revisionsutskottet.

Eftersom Sysselsättningsfonden

inte är ett aktiebolag bedöms inte

revisionsutskottets oberoende av

betydande aktieägare.

• Rekommendation 21:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente väljer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna

och styrelseordföranden.

Styrelseordföranden väljs turvis

vartannat år bland arbetsgivarnas

eller arbetstagarnas representanter,

och därför tillämpas inte

rekommendationen om begränsning av

verkställande direktören.

• Rekommendation 22: Social- och

hälsovårdsministeriet fastställer

mötesarvodena för förvaltningsrådets

medlemmar och principerna

för ersättning av resekostnader.

Förvaltningsrådet beslutar om arvoden

till styrelsemedlemmarna. Styrelsen

beslutar om villkoren för verkställande

direktörens anställningsförhållande

och om verkställande direktörens

belöningen samt om principerna för

den övriga ledningens belöning.

• Rekommendation 23:

Sysselsättningsfonden har inga

aktieägare eller motsvarande

ägare och därför tillämpas

inte styrelsemedlemmarnas

rekommendationer om aktiearvoden

och aktiebaserade arvoden.

• Rekommendation 27:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag, så bestämmelserna om

närståendetransaktioner kan inte

tillämpas på Sysselsättningsfondens

verksamhet på det sätt som

avses i koden för bolagsstyrning.

Sysselsättningsfonden tillämpar

dock IFRS-standarden och följer upp

närståendetransaktionerna på det sätt

som anges nedan.

Förvaltnings- och styrsystem

54Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) utövas

Sysselsättningsfondens högsta beslutan-

derätt av förvaltningsrådet, som har 10–18

medlemmar.

Hälften av medlemmarna representerar

arbetsgivarna och hälften arbetstagarna.

Mandatperioden för medlemmarna i Sys-

selsättningsfondens förvaltningsråd är tre

kalenderår.

Statsrådet tillsatte den 22 oktober 2020 på

framställning av social- och hälsovårds-

ministeriet Sysselsättningsfondens för-

valtningsråd för mandatperioden 1.1.2021–

31.12.2023. Till förvaltningsrådet utsågs 18

ledamöter. Av medlemmarna utnämndes

sex på framställning av Finlands Närings-

liv EK, tre på framställning av Kommun-

och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, tre

på framställning av Finlands Fackförbunds

Centralorganisation FFC rf, tre på fram-

ställning av Tjänstemannacentralorganisa-

tionen STTK rf och tre på framställning av

Akava rf. Under 2022 utnämnde statsrådet

två nya medlemmar i förvaltningsrådet för

den återstående tiden av förvaltningsrå-

dets mandatperiod, som pågår fram till den

31 december 2023. Hösten 2023 utnämnde

statsrådet medlemmarna i Sysselsättnings-

fondens förvaltningsråd för treårsperioden

1.1.2024–31.12.2026.

Förvaltningsrådet väljer inom sig för ett

kalenderår i sänder en ordförande och en

vice ordförande, av vilka den ena ska före-

träda arbetsgivarna och den andra arbets-

tagarna. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas

representanter innehar ordförandeskapet

vartannat år. År 2023 var Annika Rönni-Säl-

linen ordförande för förvaltningsrådet.

Förvaltnings- och styrsystem

55Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Mötespraxis och information

Förvaltningsrådets ordinarie möte hålls två

gånger om året, vårmötet före utgången av

maj och höstmötet senast i oktober. Extra

förvaltningsrådsmöte hålls när förvalt-

ningsrådets ordförande eller styrelse an-

ser det nödvändigt eller när minst två av

förvaltningsrådets medlemmar skriftligen

begär det på grund av ett anmält ärende.

Möteskallelsen ska bevisligen tillställas

förvaltningsrådets medlemmar senast åtta

dagar före mötet.

Förvaltningsrådets möte är beslutfört när

ordföranden eller vice ordföranden och

minst hälften av förvaltningsrådets med-

lemmar är närvarande. Både arbetsgivarna

och arbetstagarna ska då vara represente-

rade. Som förvaltningsrådets beslut gäller

den åsikt som majoriteten av medlemmar-

na har omfattat. Faller rösterna lika, gäller

som beslut den åsikt som mötets ordföran-

de omfattar.

Om det är fråga om val och rösterna faller

lika, avgörs valresultatet genom lottning.

Om det är fråga om en framställning om

arbetslöshetsförsäkringspremier och rös-

terna faller lika, gäller som beslut den åsikt

som både ordföranden och vice ordföran-

den har omfattat.

Förvaltningsrådet väljer inom sig förvalt-

ningsrådets ordförande och vice ordföran-

de för ett kalenderår i sänder. Den ena ska

representera arbetsgivarna och den andra

arbetstagarna. Representanten för arbetsgi-

varna och representanten för arbetstagarna

ska vartannat år inneha ordförandeskapet.

Förvaltningsrådet sammanträdde två gång-

er under 2023.

Förvaltnings- och styrsystem

56Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Medlemmar i förvaltningsrådet 2023 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro på

förvaltningsrådets

möten

Annika Rönni-Sällinen,

ordf. 1976 juris kandidat ordförande, Servicefacket PAM rf 2/2

Antti Zitting, vice

ordförande 1956 diplomingenjör styrelseordförande, Sacotec-bolagen 2/2

Riku Aalto 1965 magister i förvaltningsvetenskap ordförande, Industrifacket rf 2/2

Jari Jokinen 1967 diplomingenjör verksamhetschef, Teknikens Akademikerförbund TEK rf 2/2

Teemu Kokko 1961 ekonomie doktor

verkställande direktör, rektor,

Haaga-Helia ammattikorkeakoulu Oy 2/2

Antti Korpiniemi 1961 agronomie- och forstmagister verkställande direktör, Berner Oy 2/2

Tomi Lantto 1970 ekonomie magister verkställande direktör, Antell Oy 2/2

Kirsi-Marja Lievonen 1962 juris licentiat, vicehäradshövding personal- och koncerndirektör, Vanda stad 1/2

Petri Lindroos 1965 pedagogie magister

förhandlingsdirektör,

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf 2/2

Salla Luomanmäki 1963 filosofie magister verksamhetschef, Akavas Specialorganisationer rf 1/2

Jorma Malinen 1959 automationsplanerare ordförande, Fackförbundet PRO rf 1/2

Matti Mettälä 1963 vicehäradshövding chef, Kesko Abp 2/2

Taina Niiranen 1966 magister i förvaltningsvetenskap personaldirektör, Birkalands välfärdsområde 2/2

Olli Nikula 1967 ekonomie magister verkställande direktör, Saint-Gobain Finland Oy 2/2

Silja Paavola 1956 hjälpskötare

Ordförande,

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super rf 2/2

Juha Rostedt 1963 handelstekniker

vice ordförande,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 2/2

Saila Ruuth 1981 politices magister

branschchef,

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL rf 1/2

Millariikka Rytkönen 1975

Barnmorska (YH),

Sjukskötare (högre YH)

Ordförande, Fackorganisationen för social- och

hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området Tehy rf 2/2

Förvaltnings- och styrsystem

57Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Förvaltnings- och styrsystem

STYRELSE

Enligt förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) har Syssel-

sättningsfonden en styrelse med 14 med-

lemmar. Förvaltningsrådet utser styrelsen

så att sju styrelsemedlemmar representerar

arbetsgivarna och sju arbetstagarna.

Styrelsen har en ordförande och en vice

ordförande, av vilka den ena ska represen-

tera arbetsgivarna och den andra arbetsta-

garna. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas

representanter innehar ordförandeskapet

vartannat år.

Styrelsen är beslutför när ordföranden

eller vice ordföranden och minst sju andra

medlemmar är närvarande på mötet. Både

arbetsgivarna och arbetstagarna ska va-

ra representerade. Som styrelsens beslut

gäller den åsikt som majoriteten av med-

lemmarna har omfattat. Faller rösterna lika,

gäller som beslut den åsikt som mötets

ordförande omfattar. Om det är fråga om en

framställning om arbetslöshetsförsäkrings-

premier och rösterna faller lika, gäller som

beslut den åsikt som både ordföranden och

vice ordföranden har omfattat.

Styrelsen ser till att Sysselsättningsfon-

dens förvaltning och verksamhet ordnas

på behörigt sätt. Styrelsen följer Sysselsätt-

ningsfondens utveckling med hjälp av må-

nadsrapporter från ledningen samt annan

information från ledningen. De centrala

uppgifterna och verksamhetsprinciperna

för Sysselsättningsfondens styrelse fast-

ställs i förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) och i sty-

relsens skriftliga arbetsordning. Styrelsen

utvärderar sin verksamhet en gång om året.

58Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Styrelsemedlemmar 2023 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro på

styrelsens möten

Vesa Rantahalvari, ordförande 1967 magister i förvaltningsvetenskap ledande sakkunnig, Finlands Näringsliv EK 11/11

Pekka Piispanen, vice ordförande 1960 filosofie magister direktör, påverkan, Akava rf 11/11

Tuomas Aarto 1973 vicehäradshövding

verkställande direktör, Arbetsgivarna för

servicebranscherna PALTA rf 11/11

Jarkko Eloranta 1966 politices magister

Ordförande,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 10/11

Minna Etu-Seppälä 1972 vicehäradshövding, LL.M. direktör, arbetslivet, Kemiindustrin KI rf 9/11

Riikka Heikinheimo 1963 filosofie doktor direktör, Finlands Näringsliv EK 11/11

Minna Helle 1972 juris kandidat vice verkställande direktör, Teknologiindustrin rf 11/11

Markku Jalonen 1960 licentiat i samhällsvetenskaper

verkställande direktör,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/11

Patrizio Lainà 1985

politices doktor, ekonomie

magister chefsekonom, STTK rf 11/11

Henrika Nybondas-Kangas 1974 vicehäradshövding

förhandlingsdirektör,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/11

Antti Palola 1959 sjökapten ordförande, STTK rf 11/11

Saana Siekkinen 1972 magister i samhällsvetenskaper direktör, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 10/11

Heikki Taulu 1973 magister i samhällsvetenskaper ekonom, Akava rf 11/11

Pirjo Väänänen 1971 socionom (högre YH)

chef för socialärenden,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 10/11

Förvaltnings- och styrsystem

59Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Förvaltnings- och styrsystem

Mötespraxis och information

Styrelsen sammanträder på kallelse av ord-

föranden. Kallelse till styrelsemöte skickas

till alla styrelsemedlemmar i god tid före

mötet för att säkerställa styrelsemedlem-

marnas möjligheter att delta i mötena.

Styrelsen sammanträder 8–12 gånger per år

och vid behov oftare. I brådskande fall kan

styrelsemöte för ett enskilt ärende också

hållas som telefon- eller e-postmöte, om

samtliga medlemmar godkänner det.

Ordförandens uppgifter

Förvaltningsrådet väljer styrelsens ordfö-

rande och vice ordförande för ett kalender-

år i sänder. År 2023 var Vesa Rantahalvari

styrelseordförande.

Styrelseordförande

• sammankallar styrelsens möten

• godkänner verkställande direktörens

föredragningslista för styrelsemöten

• ansvarar för att ett protokoll upprättas

för varje styrelsemöte

• håller vid behov kontakt med

både verkställande direktören och

styrelsemedlemmarna mellan mötena

och ansvarar för att bestämmelserna i

denna arbetsordning iakttas i styrelsens

arbete

• godkänner verkställande direktörens

fakturor.

Styrelsens verksamhet

År 2023 sammanträdde styrelsen 11 gång-

er. Dessutom sammanträdde styrelsen två

gånger för ett strategiseminarium, för vilket

inget arvode betalas. Styrelsen utvärderar

årligen sin verksamhet och sina arbetssätt

samt revisionsutskottets verksamhet och

arbetssätt. År 2023 genomfördes utvärde-

ringen som en självutvärdering och dess

resultat behandlades och diskuterades på

styrelsens möte i december.

60Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Förvaltnings- och styrsystem

STYRELSENS REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har inga permanenta utskott

på basis av bestämmelserna om Syssel-

sättningsfonden, men den kan tillsätta

arbetsgrupper eller utskott som bistår

styrelsen genom att bereda ärenden som

hör till styrelsen. Styrelsen har haft ett

revisionsutskott sedan år 2019. Fondens

styrelse utnämner bland sig medlemmarna

i revisionsutskottet. Revisionsutskottet ska

enligt utskottets arbetsordning ha åtmins-

tone fyra medlemmar, av vilka hälften

representerar arbetstagarna och hälften

arbetsgivarna.

Revisionsutskottet bistår styrelsen. Revi-

sionsutskottet har inte beslutanderätt, men

kan göra framställningar och utredningar

till styrelsen om de uppgifter som ålagts

det. Revisionsutskottet bereder särskilt

ärenden som gäller ekonomisk rapporte-

ring, intern kontroll, riskhantering och val

av revisorer. År 2023 sammanträdde revi-

sionsutskottet sex gånger.

Revisionsutskottet

Närvaro vid

möten

Henrika Nybondas-Kangas, ordf. 6/6

Heikki Taulu, vice ordf. 6/6

Minna Helle 6/6

Pirjo Väänänen 6/6

61Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Sysselsättningsfonden har en verkställande direktör som förvaltar

fonden i enlighet med anvisningar och föreskrifter från Syssel-

sättningsfondens styrelse. Verkställande direktören svarar för att

Sysselsättningsfondens bokföring är lagenlig och att medelsför-

valtningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direk-

tören ska ge styrelsen och dess medlemmar de upplysningar som

styrelsen behöver för att sköta sina uppgifter.

Verkställande direktör för Sysselsättningsfonden är juris kandidat

Janne Metsämäki (f. 1960).

LEDNINGSGRUPP

Ledningsgruppen bistår verkställande direktören i den operativa

ledningen av Sysselsättningsfondens verksamhet samt i genom-

förandet av Sysselsättningsfondens strategiska och operativa mål.

Ledningsgruppen sammanträder regelbundet varje vecka. År 2023

var medlemmarna i ledningsgruppen:

Namn Födelseår

Utbildning Uppgift/ansvar

Janne Metsämäki 1960 juris kandidat

verkställande

direktör

Tapio Oksanen till

31.7.2023 1958 ekonomie magister

direktör, ekonomi

och finansiering

Virpi Halme 1976 juris magister

direktör, teknologi

och utveckling

Katja Knaapila 1966

Master of Business

Administration

direktör, HR och

kommunikation

Karo Nukarinen

från 18.7.2023 1976 ekonomie magister

direktör, ekonomi

och finansiering

Tuulikki Saari 1979 filosofie magister

direktör,

kundrelationer

Utöver ledningsgruppen assisterar också en utvidgad lednings-

grupp som sammanträder en gång i månaden den verkställande

direktören i den operativa ledningen. I den utvidgade lednings-

gruppen ingick förutom medlemmarna även riskhanteringschef

Paula Kuntsi-Ruuska, Head of PMO Antti Lähde, servicechef Jo-

hanna Rahunen, kommunikationschef Terhi Savikko, CISO Pekka

Räsänen och utvecklingsexpert Emma Siekkinen (personalens

representant). Dessutom styr och följer ledningsgruppen för port-

följförvaltningen upp fondens projekt.

VERKSAMHETENS LAGLIGHET OCH KRAVENLIGHET

I Sysselsättningsfondens verksamhet iakttas lagen, de anvis-

ningar och föreskrifter som gäller fonden samt kraven på god

förvaltning.

INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar om grunderna för den

interna kontrollen och riskhanteringen, godkänner principerna för

riskhanteringen och förutsätter att fondens funktioner ordnas så

att det på alla nivåer och i all verksamhet finns tillräcklig intern

kontroll och riskhantering. Sysselsättningsfondens grunder för

intern kontroll och riskhantering gäller alla fondens verksamheter

och varje arbetstagare ansvarar för att genomföra dem.

Förvaltnings- och styrsystem

62Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Riskhantering och Compliance är en del av

den interna kontrollen. Med riskhantering

avses ett systematiskt och förutseende

sätt att identifiera, analysera och hantera

hot och möjligheter som har samband med

verksamheten. Compliance strävar med sin

verksamhet efter att säkerställa att Syssel-

sättningsfonden följer gällande reglering,

fondens bindande externa anvisningar och

fondens egna interna anvisningar. Tyngd-

punkten ligger på förutseende verksamhet.

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens interna kontroll bygger på principen om tre försvarslinjer.

Verkställande direktör och ledningsgrupp

Revision

och

tillsyns-

myndigheter

Operatiivisen

johdon

sisäinen

valvonta

Styrelse och revisionsutskott

Förvaltningsråd

Intern

kontroll av

den operativa

ledningen

Den interna

kontrollens

förfaringssätt

Risk-

hantering

Kravenlighet Intern kontroll

Försvarslinje

63Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Förvaltnings- och styrsystem

Intern kontroll

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar

om verksamhetsmodellen och grunderna

för den interna kontrollen. Den interna

kontrollen fungerar utifrån de planer som

revisionsutskottet har behandlat och som

styrelsen har godkänt. År 2023 köpte Sys-

selsättningsfonden intern revision som

en köptjänst från PricewaterhouseCoo-

pers Oy. Den interna kontrollen rappor-

terar regelbundet om sin verksamhet till

Sysselsättningsfondens styrelse och till

revisionsutskottet.

Principerna för ordnande av

insiderförvaltningen

Sysselsättningsfonden har emitterat of-

fentligt noterade masskuldebrevslån.

Sysselsättningsfonden iakttar marknads-

missbruksförordningen (MAR) och annan

tillämplig lagstiftning, Nasdaq Helsinki

Oy:s insiderdirektiv samt reglerna för

emittenter av andra instrument. Dessutom

har Sysselsättningsfonden en av styrelsen

godkänd insideranvisning som beskriver

de viktigaste principerna för insiderären-

den som tillämpas vid fonden.

Sysselsättningsfonden för i enlighet med

kraven i MAR en förteckning över perso-

ner i ledande ställning och deras närmaste

krets. Till personer i ledande ställning har

i Sysselsättningsfonden fastställts förvalt-

ningsrådets medlemmar, styrelsemedlem-

marna samt verkställande direktören och

den direktör som ansvarar för ekonomin

och finansieringen. Det är förbjudet för

personer i ledande ställning att för egen

eller tredje parts räkning direkt eller indi-

rekt handla med Sysselsättningsfondens

finansiella instrument under ett s.k. stängt

fönster, oberoende av om personen då inne-

har insiderinformation.

Sysselsättningsfonden fastställer en

handelsbegränsning under det stängda

fönstret även för alla särskilt definiera-

de personer som deltar i beredningen av

Sysselsättningsfondens delårsrapport och

bokslutskommuniké. Den stängda peri-

oden är 30 dagar innan den lagstadgade

delårsrapporten eller bokslutskommunikén

offentliggörs inklusive ifrågavarande dag.

Sysselsättningsfonden upprättar en insi-

derförteckning för varje enskilt projekt.

I förteckningen antecknas uppgifter om

personer som har tillgång till den specifi-

ka insiderinformationen (projektspecifik

insiderförteckning). Sysselsättningsfonden

upprätthåller inte en kompletterande del

av insiderförteckningen över permanenta

insider, utan endast projektspecifika för-

teckningar används.

Sysselsättningsfonden har en insiderans-

varig som sköter uppgifter som hör till

fondens insiderförvaltning. Sysselsätt-

ningsfonden har ett förfarande som gör det

möjligt att via en oberoende kanal anmäla

misstänkta överträdelser av bestämmelser-

na och föreskrifterna om finansmarknaden.

Som anmälningskanal fungerar Sysselsätt-

ningsfondens anonyma kanal för anmälan

om missbruk, som finns både på Sysselsätt-

ningsfondens interna intranät och på den

offentliga webbplatsen.

64Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Förvaltnings- och styrsystem

Principer för närståendetransaktioner

Regleringen av närstående i lagen om

aktiebolag lämpar sig inte för Sysselsätt-

ningsfondens verksamhet, men fonden föl-

jer IFRS-standarderna och anvisningarna

om närståendekretsen i enlighet med dem

(IAS 24). Sysselsättningsfondens närkrets

omfattar förvaltningsrådets medlemmar,

styrelsemedlemmar, verkställande direk-

tör, huvudansvarig revisor samt lednings-

gruppens medlemmar och deras makar,

intressebevakade samt företag som står

under bestämmanderätt.

Transaktioner där en part är en person som

hör till närkretsen behandlas i enlighet

med anvisningarna om närkretsen som sty-

relsen godkänt. Närståendeförteckningen

upprätthålls av Compliance Officer.

REVISOR OCH REVISORSARVODEN

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

valde KPMG Oy Ab till revisor för 2023. An-

svarig revisor var CGR Marcus Tötterman.

År 2023 ingår i revisorns arvoden 91297 eu-

ro i revisionskostnader och 0 euro i övriga

tjänster, som betalats till KPMG Oy Ab.

65Styrelsens verksamhetsberättelse 2023 Belöningsrapport

Belöningsrapport

Sysselsättningsfonden är inte ett aktie-

bolag, så bestämmelserna om belönings-

principer och -rapportering kan inte som

sådana tillämpas på fondens verksamhet.

Därför har Sysselsättningsfondens belö-

ningsrapport 2023 upprättats till de delar

som är tillämpliga för Sysselsättningsfon-

den i enlighet med Värdepappersmark-

nadsföreningen rf:s kod för bolagsstyrning

2020 (www.cgfinland.fi).

ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL

FÖRVALTNINGSRÅDETS MEDLEMMAR

Statsrådet utsåg den 22 oktober 2020 på

framställning av arbetsmarknadsparter-

na medlemmarna i Sysselsättningsfon-

dens förvaltningsråd för mandatperioden

1.1.2021–31.12.2023.

Social- och hälsovårdsministeriet faststäl-

ler mötesarvodena för förvaltningsrådets

medlemmar och principerna för ersättning

av resekostnader.

Social- och hälsovårdsministeriet besluta-

de 20 oktober 2021 att arvodena för förvalt-

ningsrådets medlemmar är: ordförandes

månadsarvode 310 euro och mötesarvo-

de 410 euro, vice ordförandes och övriga

medlemmars mötesarvode 310 euro. För-

valtningsrådet sammanträdde två gånger

under 2023.

66Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

År 2023 betalades till förvaltningsrådets medlemmar arvoden enligt följande:

Namn

Förvaltningsrådets

medlem,

mötesarvode

Årsarvode till

förvaltningsrådets

ordförande Resekostnad

31.12.2023

Totalt

Närvaro på

förvaltningsrådets möten

Annika Rönni-Sällinen, ordf. 820 3720 4540 2/2

Antti Zitting, vice ordförande 620 0 106 726 2/2

Riku Aalto 620 0 620 2/2

Jari Jokinen 620 0 620 2/2

Teemu Kokko 620 0 620 2/2

Antti Korpiniemi 620 0 620 2/2

Tomi Lantto 620 0 620 2/2

Kirsi-Marja Lievonen 310 0 310 1/2

Petri Lindroos 620 0 620 2/2

Salla Luomanmäki 310 0 310 1/2

Jorma Malinen 310 0 310 1/2

Matti Mettälä 620 0 620 2/2

Taina Niiranen 620 0 268 888 2/2

Olli Nikula 620 0 620 2/2

Silja Paavola 620 0 620 2/2

Juha Rosted 620 0 126 746 2/2

Saila Ruuth 310 0 310 1/2

Millariikka Rytkönen 620 0 620 2/2

Totalt 10120 3720 500 14340

Belöningsrapport

67Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

STYRELSEMEDLEMMARNAS ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER

Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till styrelsemedlemmarna.

Förvaltningsrådet beslöt den 26 augusti 2021 att till styrelsemed-

lemmarna betalas arvoden på dessa grunder:

Uppgift

Arvode

euro/mån.

Arvode

euro/möte

Styrelseordförande 1030 410

Styrelsens vice ordförande 820 310

Övriga styrelsemedlemmar 515 255

På styrelseledamöterna tillämpas inte andra belöningssystem eller

tilläggspensionssystem.

År 2023 sammanträdde styrelsen 11 gånger. Dessutom samman-

trädde styrelsen två gånger för ett strategimöte, för vilket inget

arvode betalas.

År 2023 betalades styrelsemedlemmarna arvoden enligt följande:

Namn

Styrelsens

års-

arvode

Styrelsens

mötes-

arvode

31.12.2023

Totalt

Närvaro på

styrelsens

möten

Vesa Rantahalvari,

ordförande

12360 4510

16870

11/11

Pekka Piispanen,

vice ordförande

9840 3410

13250

11/11

Tuomas Aarto

6180 2805

8985

11/11

Jarkko Eloranta

6180 2550

8730

10/11

Minna Etu-Seppälä

6180 2295

8475

9/11

Riikka Heikinheimo

6180 2805

8985

11/11

Minna Helle

6180 2805

8985

11/11

Markku Jalonen

6180 2805

8985

11/11

Patrizio Lainà

6180 2805

8985

11/11

Henrika

Nybondas-Kangas

6180 2805

8985

11/11

Antti Palola

6180 2805

8985

11/11

Saana Siekkinen

6180 2550

8730

10/11

Heikki Taulu

6180 2805

8985

11/11

Pirjo Väänänen

6180 2550

8730

10/11

Totalt 96360 40815 136665

Belöningsrapport

68Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

Arvodet för revisionsutskottets ordförande var 410 euro/möte och

för medlem 255 euro/möte. År 2023 sammanträdde revisions-

utskottet sex gånger.

År 2023 betalades arvoden till medlemmarna i revisionsutskottet

enligt följande:

Namn

Revisions-

utskottets

mötesarvode

31.12.2023

totalt

Närvaro vid

revisions-

utskottets möten

Henrika Nybondas-

Kangas, ordf. 2460 2460 6/6

Heikki Taulu, vice ordf. 1530 1530 6/6

Minna Helle 1530 1530 6/6

Pirjo Väänänen 1530 1530 6/6

Totalt 7050 7050

BELÖNING AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören har ett separat belöningssystem som

godkänts av styrelsen. Styrelsen beslutar om eventuell utbetalning

av arvodet. Den övriga ledningen har ett av styrelsen godkänt arvo-

desprogram, enligt vilket styrelsen fattar beslut om betalning av

ett eventuellt arvode på förslag av verkställande direktören utifrån

fastställda arvodeskriterier.

Följande tabell visar verkställande direktörens arvoden och förmå-

ner för 2023. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Rörlig

resultatpremie 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Verkställande

direktör 174739 13162 187901 178559

VILLKOREN FÖR VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Villkoren för verkställande direktörens arbetsförhållande har

fastställts genom styrelsens beslut och konstaterats i det skriftliga

arbetsavtalet. Verkställande direktörens belöning består av total-

lön och en rörlig resultatpremiedel, för vilken styrelsen godkänner

målen, samt ett eventuellt arvode som ska betalas. Verkställande

direktörens totallön omfattar penninglön och skattepliktiga för-

måner (lunch-, telefon- och bilförmån). Verkställande direktörens

pensionsålder och pensionstillväxt bestäms enligt den allmänna

arbetspensionslagstiftningen. Verkställande direktören har inte

tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för verkställande

direktören fastställs av vardera parten enligt arbetsavtalslagen.

Belöningsrapport

69Styrelsens verksamhetsberättelse 2023

BELÖNING AV LEDNINGSGRUPPEN

Belöningen för Sysselsättningsfondens ledningsgrupp består av

totallön och telefonförmån samt en rörlig resultatpremiedel, som

år 2023 var högst 10 procent av årslönen inklusive naturaförmå-

ner. Totallönen omfattar penninglön och skattepliktiga förmåner

(lunch-, telefon- och bilförmån).

Ledningsgruppens resultatpremiedel grundar sig på ett av styrel-

sen årligen godkänt arvodesprogram, enligt vilket styrelsen fattar

beslut om betalning av ett eventuellt arvode på förslag av verkstäl-

lande direktören utifrån på förhand fastställda arvodeskriterier.

Följande tabell visar ledningsgruppens arvoden och förmåner för

2023. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Rörlig

resultatpremie 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Ledningsgrupp 515224 30413 545637 567749

VILLKOREN FÖR LEDNINGSGRUPPENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Anställningsvillkoren för medlemmarna i ledningsgruppen fast-

ställs i ett skriftligt avtal. Pensionsåldern och pensionstillväxten

för medelmmarna i ledningsgruppen bestäms enligt den allmän-

na arbetspensionslagstiftningen. Medlemmarna i ledningsgrup-

pen har ingen tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för

medlemmarna i ledningsgruppen har fastställts av vardera parten

i arbetsavtalet.

Belöningsrapport

Bokslut

71Bokslut 2023

Bokslut (IFRS) 2023

Kalkyl över förändringar i nettoförmögenheten

KALKYL ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändring av nettoförmögenheten Bilaga 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Insamlade premier

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 5 3627462 3490831

Insamlade premier totalt 3627462 3490831

Betalda finansieringsandelar

Betalda finansieringsandelar 6 -2900224 -2809083

Förvaltningskostnader 7 -33528 -22685

Betalda finansieringsandelar totalt -2933752 -2831768

Nettovinster från värdering av investeringstillgångar till verkligt

värde 14 70642 -36155

Finansieringskostnader 8 -1293 1806

Förändring av nettoförmögenhet totalt 763059 624714

72Bokslut 2023

KALKYL ÖVER NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Tillgångar Bilaga 31.12.2023 31.12.2022

Långfristiga tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 9 3210 3365

Immateriella tillgångar 10 872 2581

Långfristiga tillgångar sammanlagt 4083 5946

Kortfristiga tillgångar

Arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar 11 16158 13626

Periodiseringar av

arbetslöshetsförsäkringspremier 11 730652 701769

Övriga fordringar 13 108567 96348

Investeringstillgångar 15 1652468 1660524

Likvida medel 16 216479 224711

Kortfristiga tillgångar totalt 2724324 2696977

Tillgångar totalt 2728407 2702923

Nettoförmögenhet och skulder Bilaga 31.12.2023 31.12.2022

Nettoförmögenhet

Från föregående räkenskapsperioder 1257977 633263

Från räkenskapsperioden 763059 624714

Nettoförmögenhet totalt 2021036 1257977

Långfristiga skulder

Masskuldebrevslån 17 598638 598205

Långfristiga skulder totalt 598638 598205

Kortfristiga skulder

Lån 17 0 700404

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 11 1444 1533

Övriga skulder 18 107289 144805

Kortfristiga skulder totalt 108733 846741

Skulder totalt 707371 1444946

Nettoförmögenhet och skulder totalt 2728407 2702923

Kalkyl över nettoförmögenheten

73Bokslut 2023

KASSAFLÖDESKALKYL

Siffrorna anges i tusen euro.

Kassaflöde 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Insamlade arbetslöshetsförsäkringspremier 3516887 3484581

Redovisade premier -2856752 -2901148

Betalda räntor -5531 -2186

Nettokassaflöde från ordinarie verksamhet 654603 581247

Investeringarnas kassaflöde

Anskaffning av immateriella tillgångar -212 -971

Köp av investeringsinstrument -3794334 -2954750

Försäljning av placeringsinstrument och realiserade

intäkter 3831681 2307437

Nettokassaflöde från investeringar 37136 -648283

Lån och återbetalning av lån -699971 -578

Nettokassaflöde från finansiering -699971 -578

Nettoökning/-minskning av likvida medel -8232 -67615

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 224711 292326

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 216479 224711

Kassaflödeskalkyl

74Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Noter till bokslutet

1 ALLMÄNNA UPPGIFTER

Sysselsättningsfonden ("Fonden")

(FO-nummer 1098099-7), som inledde sin

verksamhet 2019, är en självständig inrätt-

ning som har grundats med lag och som

förvaltas av arbetsmarknadsparterna och

övervakas av social- och hälsovårdsmi-

nisteriet och Finansinspektionen. Syssel-

sättningsfondens huvudsakliga uppgift är

att finansiera arbetslöshetsförmåner och

bevilja vuxenutbildningsförmåner. Fon-

den styr, utvecklar och övervakar också

verkställigheten av uppbörden av arbets-

löshetsförsäkringspremier samt fastställer

och uppbär arbetsgivares självrisk- och

omställningsskyddspremier för arbetslös-

hetsskydd. Dessutom beviljar och betalar

fonden utbildningsersättningar till arbets-

givare. Utbildningsersättningen baserar

sig på lagen om ersättning för utbildning

(1140/2013). Sysselsättningsfondens hemort

är Helsingfors och adress Östersjögatan

11–13, 00180 Helsingfors.

Nedan presenteras de centrala principer

för upprättande som tillämpats i fondens

bokslut. De har följts konsekvent under alla

räkenskapsår, om inte annat anges.

2 SAMMANFATTNING AV

BETYDANDE PRINCIPER FÖR

UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT

OCH RÄKENSKAPSPERIODERNAS

JÄMFÖRBARHET

2.1 Grund för upprättande

Sysselsättningsfondens bokslut har upp-

rättats i enlighet med de internationella

bokslutsstandarder (International Financial

Reporting Standards, IFRS) som godkänts

för användning i Europeiska Unionen och

med iakttagande av de IAS- och IFRS-stan-

darder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som

var i kraft den 31 december 2023. Med inter-

nationella bokslutsstandarder avses i Fin-

lands bokföringslag samt i bestämmelser

som utfärdats med stöd av den, standarder

som godkänts för tillämpning i gemenska-

pen i enlighet med Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) Nr 1606/2002, med

tillhörande tolkningar. Noterna till bokslu-

tet uppfyller också kraven i den finländska

bokförings- och samfundslagstiftningen

som kompletterar IFRS-bestämmelserna.

Sysselsättningsfonden är en icke-vinst-

drivande fond som är bunden till den

offentliga makten och vars verksamhet

grundar sig på lagen om finansiering av

arbetslöshetsförmåner, förordningen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner och

förordningen om Sysselsättningsfondens

reglemente, såsom konstateras i punkt 1.

Sysselsättningsfonden samlar in och re-

dovisar arbetslöshetsförsäkringspremier.

Fonden bedriver inte sådan affärsverksam-

het som ger intäkter från försäljning av

varor eller produktion av tjänster. På grund

av verksamhetens karaktär har den ingen

Principer för upprättande av bokslut

75Bokslut 2023 Noter till bokslutet

omsättning och sedvanliga intäktsförings-

principer kan inte tillämpas. IFRS-stan-

darderna reglerar inte direkt strukturen

i IFRS-bokslutet för en fond som Syssel-

sättningsfonden och inte heller grunderna

för bokföring och värdering av dess trans-

aktioner. Vid upprättandet av Sysselsätt-

ningsfondens IFRS-bokslut har man följt

referensramen för IFRS-standarderna och

de allmänna principerna för bokföring och

värdering av standarderna. På grund av

nämnda omständigheter är huvudkalky-

lerna i fondens IFRS-bokslut en kalkyl över

förändringen i nettoförmögenheten, en

kalkyl över nettoförmögenheten samt en

kassaflödeskalkyl.

Summan av de insamlade och redovisa-

de arbetslöshetsförsäkringspremierna

samt placerings- och finansieringsposter-

na utgörs av förändringen i samfundets

nettoförmögenhet under räkenskapspe-

rioden. Skillnaden mellan fondens till-

gångar och skulder avspeglar den acku-

mulerade nettoförmögenheten, för vilken

även termen konjunkturbuffert används.

Konjunkturbufferten beskrivs närmare i

not 4.2. Sysselsättningsfonden har inga

aktier eller eget kapital. Därför innehåller

IFRS-bokslutet ingen kalkyl över föränd-

ringar i det egna kapitalet, utan förändring-

en i nettoförmögenheten presenteras i en

separat huvudkalkyl.

Under de räkenskapsperioder som presen-

teras hade fonden inga sådana transak-

tioner som borde ha bokförts bland övriga

poster i totalresultatet. Därför innehåller

IFRS-bokslutet ingen kalkyl över övriga

poster i totalresultatet. Sysselsättnings-

fonden är inte försäkringsgivare, dvs. den

varken säljer eller köper försäkrings- el-

ler återförsäkringsavtal. Därför omfattas

fondens verksamhet inte av standarden

IFRS 17 Försäkringsavtal. Den huvudsak-

liga värderingsgrunden i bokslutet är den

ursprungliga anskaffningsutgiften, och

till skillnad från den värderas finansiella

tillgångar och skulder som redovisas till

verkligt värde med resultatpåverkan till

verkligt värde. Siffrorna i bokslutet anges i

euro, om inte annat nämns.

Upprättandet av ett bokslut enligt

IFRS-standarderna förutsätter användning

av vissa centrala bokföringsmässiga be-

dömningar. Dessutom förutsätter det att

ledningen överväger principerna för upp-

rättande av bokslut. I not 3 beskrivs centra-

la bokföringsmässiga bedömningar och av-

göranden som grundar sig på övervägande.

Nya IFRS-standarder eller IFRIC-

tolkningar, som redan har publicerats

men som inte ännu är giltiga, förväntas

inte ha någon väsentlig betydelse för

Sysselsättningsfonden.

76Bokslut 2023 Noter till bokslutet

2.2 Ändring av poster i utländsk valuta

Bokslutet upprättas i euro, som är Syssel-

sättningsfondens funktionella valuta och

presentationsvaluta. Fondens affärstrans-

aktioner i utländsk valuta bokförs i funk-

tionell valuta till transaktionsdagens kurs.

Valutabundna depositioner värderas med

resultatpåverkan till verkligt värde, varvid

valutakursernas effekter har redovisats

som en del av den totala förändringen i

verkligt värde.

2.3 Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier i

enlighet med 7 kapitlet i lagen om finan-

siering av arbetslöshetsförmåner. Arbetsgi-

varna anmäler utbetalda löner i inkomstre-

gistret. Arbetslöshetsförsäkringspremierna

fastställs fyra gånger om året, utifrån

uppgifterna om utbetalda löner under de

tre föregående kalendermånaderna. Intäk-

terna från arbetslöshetsförsäkringspremier

upptas i bokslutet enligt prestationsgrund

och intäkterna från arbetslöshetsför-

säkringspremier under årets sista kvar-

tal upptas under resultatregleringar i

balansräkningen.

Arbetsgivares självrisk- och

omställningsskyddspremier

för arbetslöshetsskydd

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetsgivarnas självriskpremier för

arbetslöshetsskydd. Självriskpremien för

arbetslöshetsskydd gäller arbetsgivare som

betalar en lönesumma, på vilken arbetslös-

hetsförsäkringspremien baserar sig, som

överskrider den nedre gränsen på 2251500

euro (2023). Arbetsgivaren kan vara skyldig

att betala självriskpremie för arbetslös-

hetsskydd om arbetsgivaren har sagt upp

eller permitterat en äldre arbetstagare vars

anställningsförhållande har varat minst tre

år och arbetstagaren har blivit långvarigt

arbetslös eller permitterad. Med självrisk-

premierna finansieras utgifter för arbets-

löshetsförmåner till följd av dessa.

Självriskpremier som samlats in för att

täcka kostnaderna för arbetslöshetsdag-

penningen bokförs som räkenskapspe-

riodens inkomst när inkomstbeloppet

kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

Självriskpremier som samlats in för att

täcka kostnaderna för tilläggsdagpen-

ningen bokförs som inkomst under flera

77Bokslut 2023 Noter till bokslutet

räkenskapsperioder på basis av en upp-

skattning av hur de motsvarande kostna-

derna har realiserats.

I januari 2023 trädde en lagstadgad om-

ställningsskyddshelhet i kraft. Sysselsätt-

ningsfonden kan ta ut en omställnings-

skyddspremie av arbetsgivare som av

produktmässiga eller ekonomiska orsaker

säger upp arbetstagare som fyllt 55 år och

som tjänstgjort minst fem år. Omställnings-

skyddspremien gäller stora arbetsgivare

som betalar en lönesumma, på vilken

arbetslöshetsförsäkringspremierna baserar

sig, som överskrider den nedre gräns som

fastställs för premien året innan uppsäg-

ningen. År 2023 var den nedre gränsen

2251500 euro.

Rätten till tilläggsdagar med arbetslöshets-

dagpenning, dvs. den s.k. pensionsslussen,

håller på att slopas. De som är födda 1964 är

den sista åldersklassen som kan få tilläggs-

dagar inom utkomstskyddet för arbetslösa.

På grund av detta upphör också arbetsgiva-

rens skyldighet att betala självriskpremien

för arbetstagare som sagts upp eller permit-

terats. Således upphör självriskpremiens

övergångstid senast 2035.

Omställningsskyddet är avsett för per-

soner som fyllt 55 år och som sagts upp

av produktionsorsaker eller ekonomis-

ka orsaker. I omställningsskyddet ingår

omställningspenning, rätt till utbildning

och längre sysselsättningsledighet än

vanligt. Arbets- och näringsbyrån skaffar

omställningsskyddsutbildningen och dess

värde motsvarar högst den uppsagda ar-

betstagarens lön för två månader. Arbets-

löshetskassan eller FPA betalar omställ-

ningsskyddspenningen och den motsvarar

den uppsagda arbetstagarens lön för en

månad.

Sysselsättningsfonden finansierar hel-

heten med den omställningsskyddspre-

mie som den uppsägande arbetsgivaren

betalar utökad med en lika stor gemen-

sam del. Den gemensamma delen fi-

nansieras av alla arbetsgivare genom

en höjning av arbetslöshetsförsäkrings-

premien. I de arbetslöshetsförsäkrings-

premier som Sysselsättningsfonden tar

ut av arbetsgivarna ingår en gemensam

78Bokslut 2023 Noter till bokslutet

omställningsskyddspremieandel på 0,03

procentenheter. De premier som tas ut av

arbetsgivarna bokförs enligt prestations-

principen i kontogruppen för självrisk- och

omställningsskyddspremier i räkenskaps-

periodens resultat. En ofakturerad andel av

premierna bokförs bland resultatreglering-

arna i balansräkningen.

Samordning enligt 12 kap. 3

§ i arbetsavtalslagen

Enligt arbetsavtalslagen ska en domstol när

den behandlar ett samordningsärende ge

Sysselsättningsfonden tillfälle att bli hörd.

Skadestånd som åläggs en arbetstagare på

grund av att anställningsförhållandet upp-

hör utan grund minskas enligt huvudregeln

med 75 procent av den enligt förtjänsten

avvägda arbetslöshetsdagpenning som för

motsvarande tid betalats till arbetstaga-

ren. Domstolen ska ålägga arbetsgivaren

att betala det belopp som dragits av från

ersättningen till Sysselsättningsfonden

och sända en dom eller ett beslut i ärendet

som vunnit laga kraft till Sysselsättnings-

fonden för kännedom. Avdraget till fonden

görs också från den ersättning som arbets-

givaren och arbetstagaren avtalar om med

anledning av att anställningsförhållandet

upphör utan grund.

Fordringar som är föremål för indrivning

Fonden driver in och övervakar arbetslös-

hetsförsäkringspremier för företag som är

under utsökning och företag där konkurs

eller frivillig skuldsanering har inletts.

Fonden har använt den förenklade modell

som IFRS 9 tillåter, eftersom fordringarna

inte innehåller någon betydande finansiell

komponent.

2.4 Stödavgifter till arbetslöshetskassor

Sysselsättningsfonden svarar för utgifterna

för arbetslöshetsdagpenning, sysselsätt-

ningsfrämjande service och alternerings-

ersättning vid finansieringen av arbetslös-

hetsskydd avvägt enligt förtjänsten med

stöd av lagen om finansiering av arbetslös-

hetsförmåner (555/1998) till den del staten

och de enskilda arbetslöshetskassorna inte

ansvarar för dem. De förmåner som nämns

här betalas ur arbetslöshetskassorna.

Sysselsättningsfonden svarar ytterligare

för försäkringspremien för arbetslösa och

mottagare av vuxenutbildningsstöd, som

betalas via Pensionsskyddscentralen till

arbetspensionsanstalterna.

Enligt förordningen om verkställighet av

lagen om arbetslöshetskassor (272/2001)

hör det till Sysselsättningsfondens uppgif-

ter att handlägga arbetslöshetskassornas

79Bokslut 2023 Noter till bokslutet

ansökningar om förskott och fatta beslut

om utbetalning samt följa upp att förskot-

ten är tillräckliga. Fonden betalar sina för-

skott till arbetslöshetskassorna två gånger

i månaden i enlighet med den budget som

godkändes vid utgången av föregående rä-

kenskapsperiod. Finansinspektionen läm-

nar månatligen till fonden statistik över de

influtna stöd som kassorna betalat till sina

kunder, på basis av vilken fonden i slutet av

december har periodiserat förskottsbetal-

ningarna och den faktiska kassabetalning-

en per kassa som fordran eller kredit i sin

bokföring. Periodiseringen har gjorts per

förmånsslag. Från början av 2023 infördes

en omställningspenning i kassornas för-

månsslag. Med den finansieras utgifter för

omställningspenning som beviljats upp-

sagda arbetstagare över 55 år.

Social- och hälsovårdsministeriet betalar

till Sysselsättningsfonden de statsandelar

som fonden betalar som finansieringsan-

delar till arbetslöshetskassorna. Fonden

betalar förskotten på statsandelarna till

arbetslöshetskassorna en gång i månaden

den första bankdagen. År 2023 betalade

social- och hälsovårdsministeriet månatli-

gen förskott på statsandelarna till fonden i

jämnstora poster, om inte Sysselsättnings-

fonden föreslår något annat.

Intäkter från ministerierna och utgifter till

arbetslöshetskassorna har upptagits till det

belopp som motsvarar beloppet av respek-

tive förmån som arbetslöshetskassorna har

betalat till sina kunder. Social- och hälso-

vårdsministeriet fastställer arbetslöshets-

kassornas bokslut på basis av de slutliga

uppgifterna sommaren 2024, då fonden

utför utjämningarna på kontopositioner

tillsammans med arbetslöshetskassorna

och staten.

Sysselsättningsfonden svarar med stöd

av 4 § i lagen om finansiering av arbets-

löshetsförmåner ensam för finansieringen

av den förhöjda förtjänstdel som avses i 6

§ i lagen om utkomstskydd för arbetslö-

sa. Från och med början av 2015 ändrades

beräkningsregeln för högre inkomst-

relaterade arbetslöshetsdagpenningar

så att dagpenningsnivån sjönk något.

Samma ändring gjordes i den förhöjda

förtjänstdelen. Genom ändringen genom-

fördes den nedskärning av dagpennings-

utgifterna som ingick i Finlands regerings

rambeslut. Ändringen har minskat utgifter-

na för inkomstrelaterad dagpenning. För att

genomföra besparingen i statsfinanserna

redovisar Sysselsättningsfonden årligen

besparingsbeloppet (cirka 50,3 miljoner

euro) till Folkpensionsanstalten för finan-

siering av grundskyddet med stöd av 23 § i

lagen om finansiering av arbetslöshetsför-

måner (555/1998).

80Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Avgifter till Pensionsskyddscentralen

och Statens pensionsfond samt

diskontering av dem

Sysselsättningsfondens näst största ut-

giftspost har varit den avgift som ska

betalas till Pensionsskyddscentralen, med

vilken pensionsansvaret och pensions-

kostnaderna för beaktandet av tiden för

arbetslöshet samt utbildnings- och alter-

neringsledighet täcks (74 och 182 § i lagen

om pension för arbetstagare (395/2006).

Denna avgift fastställs så att den uppskat-

tas motsvara det belopp som skulle fås

om en genomsnittlig arbetspensionsavgift

skulle betalas för de inkomster som ligger

till grund för arbetspensionsskyddet för de

nämnda oavlönade perioderna. Fonden sva-

rar på motsvarande sätt för att den avgift

som avses i 62 och 133 § i lagen om statens

pensioner (1295/2006) betalas till Statens

Pensionsfond.

De avgifter som enligt 12 c § i lagen om

pension för arbetstagare (561/1998) ska

betalas till Pensionsskyddscentralen för

en räkenskapsperiod grundar sig på Pen-

sionsskyddscentralens uppskattning, som

preciseras i samband med bokslutet. Dif-

ferensen mellan betalda premier och den

reviderade uppskattningen upptas under

resultatregleringar. Det slutliga premie-

beloppet fås av Pensionsskyddscentralen

på våren följande år efter räkenskapsperi-

oden, och differensen mellan den slutliga

premien och den uppskattade premien i

bokslutet upptas som en korrigering i form

av en utjämningsavgift i bokslutet året efter

räkenskapsperioden. Det justerade förskot-

tet och föregående års utjämningsavgift

specificeras i noterna till bokslutet.

Pensionsskyddscentralen diskonterar de

debiteringar som det bestämts att Syssel-

sättningsfonden ska betala med ArPL-för-

säkringspremieräntan. Den justerade avgift

som använts i bokslutet har diskonterats

till räkenskapsperiodens slut (debiterings-

ränta). Pensionsskyddscentralen betalar

ränta till fonden utifrån de faktiska avgifter

som fonden betalat och utifrån de faktiska

betalningstidpunkterna (gottgörelseränta).

Den slutliga avgiften som ska utredas året

efter räkenskapsperioden höjs till den

tidpunkt som Pensionsskyddscentralen

och Sysselsättningsfonden kommit över-

ens om (föregående års debiteringsränta).

Gottgörelseränta (gottgörelseränta för före-

gående år) beräknas på motsvarande sätt

på fondens alla betalningar från föregående

år. I fråga om Statens Pensionsfond beräk-

nas debiterings- och gottgörelseräntan på

motsvarande sätt.

Redovisning till Folkpensionsanstalten

av inkomsten från

arbetslöshetsförsäkringspremier

för löntagare som inte hör till

arbetslöshetskassorna

Med stöd av 8 § och 23 § i lagen om fi-

nansiering av arbetslöshetsförmåner

(555/1998) ska fonden årligen i förskott

till Folkpensionsanstalten redovisa in-

täkterna från arbetslöshetsförsäkrings-

premier för löntagare till ett belopp som

motsvarar andelen löntagare som inte hör

till arbetslöshetskassorna. Bedömningen

av denna andel grundar sig på Statistik-

centralens material och fastställs av soci-

al- och hälsovårdsministeriet. Premiens

slutliga belopp grundar sig på social- och

81Bokslut 2023 Noter till bokslutet

hälsovårdsministeriets kalkyl över hur

mycket Folkpensionsanstalten har betalat

ut förmåner som finansieras på detta sätt

under räkenskapsperioden. Från början av

2023 ingår omställningspenning i de finan-

sierade förmånerna. Utgifterna för omställ-

ningspenningen, som är avsedd för uppsag-

da arbetstagare som fyllt 55 år och som inte

hör till arbetslöshetskassorna, finansieras

med omställningsskyddspremier

Vuxenutbildningsförmåner

Sysselsättningsfonden beviljar och betalar

ut vuxenutbildningsstöd och yrkesexa-

mensstipendier i enlighet med lagen om

vuxenutbildningsförmåner (1276/2000).

Sysselsättningsfonden svarar även för

finansieringen av vuxenutbildningsstöd för

löntagare och andra yrkesexamensstipen-

dier än sådana som beviljas statsanställda.

Staten svarar för finansieringen av vuxen-

utbildningsstöd för företagare och yrkesex-

amensstipendier som beviljas statsanställ-

da. Om finansieringsansvaret föreskrivs i

30 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner.

Finansiering av lönegarantin

Sysselsättningsfonden svarar med stöd

av 31 § lagen om lönegaranti (866/98) för

statens lönegarantiutgifter. Lönegarantiut-

giften betalas till arbets- och näringsminis-

teriet en gång om året i allmänhet på våren

året efter utgifterna utgående från den

faktura som ministeriet har skickat.

Utbildning inom omställningsskyddet

I omställningsskyddshelheten, som trädde

i kraft i början av 2023, ingår utbildning

inom omställningsskyddet som beviljas

arbetstagare över 55 år som sagts upp av

ekonomiska orsaker eller produktionsor-

saker. Sysselsättningsfonden svarar för

finansieringen av utbildningen. En arbets-

tagare som omfattas av omställningsskyd-

det har rätt till utbildning inom omställ-

ningsskyddet. Värdet av utbildningen får

motsvara högst två månaders lön. Utbild-

ningen skaffas av AN-byrån. NTM-centra-

lernas och AN-byråernas utvecklings- och

förvaltningscenter (UF-centret) samman-

ställer uppgifterna om utbildningsutgif-

terna och fakturerar dem kvartalsvis av

Sysselsättningsfonden enligt de faktiska

kostnaderna.

Fakturering av arbetslöshetsskydd

i medlemsstaterna

I artikel 65 i Europaparlamentets och rådets

förordning om samordning av de socia-

la trygghetssystemen (EG) Nr883/2004

(grundförordningen) föreskrivs om situ-

ationer när en person blir arbetslös efter

att ha arbetat i en annan medlemsstat än

sin bosättningsstat. I Finland har Syssel-

sättningsfonden föreskrivits vara behörig

institution för inkomstrelaterad arbetslös-

hetsförsäkring vid verkställandet av EU:s

grundförordning. Fondens uppgift är bl.a.

att betala och driva in ersättningar enligt

artikel 65 punkterna 6 och 7 i grundförord-

ningen för arbetslöshetsdagpenningar som

betalats till personer som varit medlemmar

i en arbetslöshetskassa.

82Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Fonden ansöker om ersättning från med-

lemsstaterna beroende på hur arbetslös-

hetskassorna har betalat arbetslöshets-

ersättningar till dem som har arbetat i en

annan medlemsstat. Medlemsstaterna an-

söker å sin sida om ersättning från Syssel-

sättningsfonden när en medborgare från ett

annat land har arbetat i Finland. Förmåner-

na ersätts till fullt belopp, men högst till det

belopp som skulle ha betalats i arbetslan-

det. Inkomster och utgifter bokförs enligt

kontantprincipen.

Utbildningsersättning

Sysselsättningsfonden handlägger arbets-

givarens utbildningsersättningar. Utbild-

ningsersättningen baserar sig på lagen

om ersättning för utbildning (1140/2013).

Utbildningsersättningen är ett ekonomiskt

stöd för kompetensutvecklingsåtgärder för

de arbetsgivare som inte har rätt till utbild-

ningsavdrag med stöd av näringsskattela-

gen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Sådana arbetsgivare är bland annat kom-

muner, församlingar och organisationer.

Syftet med utbildningsersättningen är att

förbättra arbetsgivarnas möjligheter att

ordna utbildning för sina anställda i syfte

att utveckla deras yrkeskompetens.

Utbildningsersättning betalas för högst tre

dagar per arbetstagare och år. Om finan-

sieringen av utbildningsersättningen har

stadgats att finansministeriet kalenderår-

svis på ansökan betalar Sysselsättnings-

fonden det belopp som fonden har gottgjort

arbetsgivarna i utbildningsersättningar.

Pensioner och anställningsförmåner

Sysselsättningsfonden har enbart premie-

baserade pensionsarrangemang. Det lag-

stadgade pensionsskyddet har skötts av ett

pensionsförsäkringsbolag. Betalningar med

anknytning till pensionsskydd bokförs som

kostnad för den räkenskapsperiod som de-

biteringen gäller. Fondens personal har ett

arvodesprogram. Styrelsen fattar beslut om

betalning av ett eventuellt arvode på förslag

av verkställande direktören enligt fastställ-

da arvodeskriterier. Ett realiserat arvode

bokförs som kostnad för den räkenskaps-

period som gäller arvodesprogrammet.

2.5 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar är fon-

dens maskiner, anordningar och inventa-

rier samt ombyggnadsarbeten i hyreslo-

kaler. Materiella anläggningstillgångar

värderas i nettoförmögenhetskalkylen till

den ursprungliga anskaffningsutgiften

minskat med ackumulerade avskrivningar

och nedskrivningsförluster.

Utgifterna för ombyggnad läggs till bokfö-

ringsvärdet för ombyggnad av lokaler när

det är sannolikt att den framtida ekonomis-

ka nyttan av ombyggnaden kommer fonden

till godo. Sedvanliga reparations- och un-

derhållsutgifter bokförs som kostnad under

den räkenskapsperiod under vilken de har

uppkommit.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs

med linjära avskrivningar under deras upp-

skattade ekonomiska verkningstid.

83Bokslut 2023 Noter till bokslutet

I regel värderas restvärdet till noll. Till-

gångsposternas restvärden och uppskatt-

ningen av den ekonomiska verkningstiden

justeras i samband med bokslutet. Avskriv-

ningstiderna justeras om uppskattningen

ändras avsevärt. De uppskattade ekonomis-

ka verkningstiderna per tillgångsgrupp är

följande:

• Ombyggnadsarbeten i leasinglokaler 5

år

• Maskiner och inventarier 3 år

Vinster och förluster till följd av överlåtelse

och avveckling av anläggningstillgångar

beräknas som differensen mellan nettoin-

komsterna och bokföringsvärdet. Försälj-

ningsvinster och -förluster upptas under

förvaltningskostnader i kalkylen över

ändringar i nettoförmögenheten.

2.6 Immateriella tillgångar

Som immateriella tillgångar med en be-

gränsad ekonomisk verkningstid behand-

las programvara som skaffats utifrån eller

producerats internt och andra immateri-

ella tillgångar, om det är sannolikt att den

förväntade framtida ekonomiska nyttan av

dem kommer fonden till godo och anskaff-

ningsutgiften för tillgångarna kan faststäl-

las på ett tillförlitligt sätt. Iarrangemanget

med molntjänsten, som är ett serviceavtal,

bokförs ibruktagningsutgifter i regel som

kostnader, när man får ibruktagningstjäns-

ten i anslutning till dem. Iarrangemanget

med molntjänsten aktiveras ibruktagnings-

utgifterna i balansräkningen och periodi-

seras för en längre tidsperiod endast när

ibruktagningstjänsten inte kan särskiljas

från en tjänst som ger åtkomst till program-

met eller då utgifterna hänför sig till upp-

komsten av en separat immateriell tillgång.

Anskaffningsutgiften för en immateriell

tillgång som åstadkommits internt fast-

ställs som summan av de utgifter som

direkt hänförs till tillgången.

Utgifter för underhåll av datorprogram

bokförs som kostnader om de realiseras.

Forskningsutgifter bokförs som kostnader

under den räkenskapsperiod då de reali-

seras. Av utvecklingsutgifter för planering

och testning av ny programvara eller bety-

dande förbättringar av befintlig program-

vara aktiveras endast de som uppfyller

ovannämnda förutsättningar för bokföring i

nettoförmögenhetskalkylen.

Immateriella tillgångar med begränsad

ekonomisk verkningstid bokförs till det

ursprungliga anskaffningspriset minskat

med ackumulerade avskrivningar och ned-

skrivningsförluster. Immateriella tillgång-

ar avskrivs linjärt under sin ekonomiska

verkningstid. De uppskattade ekonomiska

verkningstiderna per tillgångsgrupp är

följande:

• Datorprogram 3 år

• Utgifter för programutveckling 3 år

84Bokslut 2023 Noter till bokslutet

2.7 Nedskrivning av tillgångsposter

som inte ingår i finansiella tillgångar

Vid räkenskapsperiodens utgång bedöms

om transaktionerna eller förändringarna

i förhållandena tyder på att värdet på en

tillgångspost som hör till immateriella

tillgångar eller materiella anläggnings-

tillgångar, dvs. den tillgångspost som är

föremål för avskrivningar, kan ha föränd-

rats. Om det finns tecken på nedskrivning,

uppskattas det penningbelopp som kan

inflyta från tillgångsposten.

Det belopp som kan inflyta är tillgångs-

postens verkliga värde minskat med de

utgifter som föranleds av överlåtelsen eller

dess bruksvärde beroende på vilkende-

ra av dem som är större. Med bruksvärde

avses uppskattade nettokassaflöden från

tillgångsposten som diskonteras till sitt

nuvärde med hjälp av den fastställda rän-

teprocenten. Det belopp med vilket till-

gångspostens bokföringsvärde överstiger

det penningbelopp som kan inflyta, bokförs

som nedskrivningsförlust i kalkylen över

förändringen i nettoförmögenheten. Den

ekonomiska verkningstiden för en till-

gångspost som avskrivs i samband med

bokföringen bedöms på nytt.

Nedskrivningsförlusterna upplöses, om det

har skett en förändring i förhållandena och

det belopp som kan inflyta från tillgången

har förändrats från tidpunkten för bokfö-

ringen av nedskrivningsförlusten, dock

inte mer än det bokföringsvärde tillgången

skulle ha om nedskrivningsförlusten inte

bokfördes.

2.8 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Sysselsättningsfonden tillämpar stan-

darden IFRS 9 Finansiella instrument.

Standarden har getts ut av International

Accounting Standards Board och trädde i

kraft den 1januari 2018. Standarden IFRS 9

innehåller anvisningar om klassificering-

en av finansiella tillgångar och en modell

som grundar sig på förväntade kreditför-

luster för att bedöma värdenedgången för

finansiella tillgångar och allmänna krav för

säkringsredovisning. Enligt IFRS 9 ska de

finansiella tillgångarna klassificeras i tre

värderingsgrupper: de upptas i den peri-

odiserade anskaffningsutgiften, de som

upptas till verkligt värde via något annat

totalresultat och de som upptas till verkligt

värde via resultaträkningen. När det gäller

finansiella skulder motsvarar standarden

de flesta kraven i IAS 39. När det gäller ned-

skrivningar används en modell som base-

rar sig på förväntade kreditförluster.

Sysselsättningsfondens finansiella till-

gångar består av investeringstillgångar

och likvida medel. Fondens ledning klas-

sificerar de finansiella tillgångarna på

anskaffningsdagen på basis av syftet med

85Bokslut 2023 Noter till bokslutet

anskaffningen i grupper som fastställer

deras värderingsgrunder. Alla finansiella

tillgångar bokförs på handelsdagen, dvs.

den dag då man förbinder sig att köpa eller

sälja en tillgångspost.

Investeringstillgångarnas finansieringstill-

gångar upptas inettoförmögenhetskalky-

len bland kortfristiga tillgångar, utom när

det är över 12 månader tills de förfaller till

betalning och ledningen har för avsikt att

avstå från dem mer än 12 månader efter

rapporteringsdagen.

Investeringstillgångarna bokförs ursprung-

ligen till verkligt värde. Transaktionsutgif-

ter bokförs direkt som kostnad. Efter den

ursprungliga bokföringen värderas inves-

teringstillgångarna till verkligt värde varje

rapporteringsdag och både realiserade och

orealiserade förändringar i det verkliga

värdet bokförs i kalkylen över förändring i

nettoförmögenheten under den period de

uppstår. Nettoförändringar i det verkliga

värdet redovisas i kalkylen över förändring

i nettoförmögenheten på raden “Nettovin-

ster från värdering av investeringstillgång-

ar till verkligt värde”. Samtliga ränte- och

dividendintäkter från investeringstillgång-

ar ingår i nettoförändringen i det verkliga

värdet. Principerna för fastställande av

verkligt värde presenteras i not 13.

Finansiella medel bokförs ur tillgångarna

när rätten till penningflöden har upphört

eller de har överförts till en annan part så

att riskerna och förmånerna har överförts.

Likvida medel

I likvida medel ingår kontanter och deposi-

tioner som betalas på anfordran.

Lån

Lån som tagits bokförs ursprungligen till

verkligt värde, med avdrag för transak-

tionsutgifter. Senare värderas lånen till en

periodiserad anskaffningsutgift. Differen-

sen mellan det erhållna beloppet (minskat

med transaktionskostnaderna) och det

belopp som ska återbetalas antecknas i

kalkylen över förändringen i nettoförmö-

genheten med effektivräntemetoden under

lånetiden.

86Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Arvoden som betalas för lånelimiter bokförs

som transaktionsutgifter i anslutning till

lånet till den del det är sannolikt att limiten

används helt eller delvis. Då aktiveras arvo-

det i nettoförmögenhetskalkylen tills lånet

lyfts. Om det inte finns bevis för att lån som

hör till limiten sannolikt kommer att lyftas

helt eller delvis, aktiveras arvodet som en

förskottsbetalning från likviditetstjänsterna

till resultatregleringarna och periodiseras

över limitens giltighetstid

2.9 Hyres- och leasingavtal

Fonden har som hyrestagare tillämpat stan-

darden IFRS 16 Hyres-/leasingavtal från och

med den 1 januari 2019. IFRS 16 definierar

kraven på bokföring, värdering och de

uppgifter som ska lämnas i bokslutet.

Standarden definierar en beräkningsmodell

för hyrestagare. Utgångspunkten är att alla

hyresavtal som är längre än ett år ska tas

upp i balansräkningen, utom när värdet på

den tillgång som är föremål för hyresavta-

let är lågt. På hyresavtalets begynnelsedag

bokför hyrestagaren en hyresavtalsskuld

för skyldigheten att betala hyra samt en

anläggningstillgångspost för sin rätt att

använda egendomsposten. Hyrestagaren

ska bokföra räntekostnader för skulden och

planenliga avskrivningar på egendomspos-

ten. Dessutom ska hyrestagaren omdefinie-

ra hyresskuldens storlek i samband med

vissa händelser (till exempel en ändring i

hyrestiden eller en ändring i hyresavgifter-

na till följd av indexhöjningar). Fonden ut-

nyttjar de lättnader som IFRS 16-standarden

tillåter för kortfristiga hyresavtal (under 12

månader) och för tillgångar av ringa värde.

87Bokslut 2023 Noter till bokslutet

3 CENTRALA BOKFÖRINGSMÄSSIGA

BEDÖMNINGAR OCH AVGÖRANDEN

SOM GRUNDAR SIG PÅ ÖVERVÄGANDE

Upprättandet av bokslutet enligt IFRS-stan-

darderna förutsätter att ledningen gjort

uppskattningar och antaganden som har

påverkat de intäkter, kostnader, tillgångar

och skulder som redovisas i bokslutet. Vid

tillämpningen av principerna för upprät-

tande av bokslut måste också övervägande

användas. Uppskattningarna grundar sig

på den bästa tillgängliga informationen

vid bokslutstidpunkten. Uppskattningarna

grundar sig både på tidigare erfarenheter

och på de antaganden om framtiden som

vid bokslutstidpunkten ansågs vara mest

sannolika. Utfallsuppgifterna kan avvi-

ka från dessa beslut som grundar sig på

uppskattningar och antaganden. Eventu-

ella ändringar i uppskattningarna bokförs

under den räkenskapsperiod under vilken

uppskattningen korrigeras och under alla

perioder därefter. Planeringen och styr-

ningen av Sysselsättningsfondens eko-

nomi grundar sig i hög grad på prognoser

om utvecklingen av arbetslöshetsgraden,

arbetslöshetsutgifterna, sysselsättningen

och lönesumman. Under normala förhållan-

den ska fonden fastställa försäkringspre-

mierna så att de beräknade utgifterna kan

täckas med premieintäkterna. Arbetslös-

hetsförsäkringspremierna (premieprocen-

terna) fastställs för ett kalenderår i sänder.

Vid ändring av premierna går man till väga

så att en lika stor förändring i procenten-

heterna görs i både arbetsgivarens genom-

snittliga arbetslöshetsförsäkringspremie

och i löntagarens arbetslöshetsförsäkrings-

premie. Den prognosavvikelse i fondens

resultat som uppstår som skillnaden mel-

lan budgeten som upprättas i augusti året

före räkenskapsperioden och bokslutet som

upprättas ett drygt år senare var betydligt

större än långtidsmedelvärdet 2023.

Fonden använder vid behov prövning i

tillämpningen av de värderingsmetoder

som används för att fastställa det verkliga

värdet, till den del de verkliga värdena inte

kommer som direkta priser från den aktiva

marknaden.

Bestämningen av det verkliga värdet på

kortfristiga penningmarknadsplaceringar

grundar sig på diskonterade penningflöden

och ledningen har använt prövning för att

bedöma att förändringen i placeringarnas

kreditrisk inte har någon väsentlig inver-

kan på förändringen i placeringarnas verk-

liga värde på grund av att de är kortfristiga

och kreditvärdiga. Fondens viktigaste fram-

tidsantaganden och centrala osäkerhets-

faktorer i anslutning till bokslutsdagens

bedömningar hänför sig till ovan nämnda

faktorer.

88Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Kreditförluster

Sysselsättningsfonden tillämpar modellen

för förväntade kreditförluster enligt IFRS

9-standarden vid bedömning av ned-

skrivningen av osäkra arbetslöshetsför-

säkringspremiefordringar. De förväntade

kreditförlusterna i modellen bokförs under

finansieringstillgångarnas hela giltighets-

tid och grundar sig på beloppet av förfallna

fordringar och på hur länge de har varit

förfallna. De parametrar som tillämpats i

modellen grundar sig på en uppskattning

av beloppen av de arbetslöshetsförsäk-

ringspremiefordringar, självriskpremie-

fordringar, samordningsfordringar enligt

arbetsavtalslagen, förmånsfordringar och

räntefordringar som vid rapporteringstid-

punkten bokförs som kreditförluster. De

kreditförluster som kan förväntas för hela

giltighetstiden beräknas genom att det

bokförda bruttovärdet av de obetalda ford-

ringarna multipliceras med den förväntade

förlustandelen. Förändringar i förväntade

kreditförluster bokförs i resultatet.

Segmentrapportering

Enligt grundprincipen i standarden IFRS 8

Rörelsesegment ska ett samfund ge infor-

mation som gör det möjligt för dem som

använder dess bokslut att bedöma arten

och de ekonomiska konsekvenserna av

sina affärsverksamheter och ekonomiska

förhållanden. Enligt definitionen i stan-

darden är rörelsesegmentet en del av en

sammanslutning:

A. som bedriver affärsverksamhet som kan

ge intäkter och medföra kostnader

B. vars verksamhetsresultat samfundets

högsta operativa beslutsfattare regel-

bundet granskar för att fatta beslut om

hur resurserna ska riktas till segmentet

i fråga och för att bedöma dess resultat

och

C. om vilket separat ekonomisk informa-

tion finns att tillgå.

Enligt definitionen i standarden är det den

högsta operativa beslutsfattarens uppgift

att rikta resurser till sammanslutningens

rörelsesegment och bedöma deras resultat.

Sysselsättningsfondens uppgift är att sam-

la in arbetslöshetsförsäkringspremier vars

nivå har fastställts av det allmänna. Fonden

redovisar de insamlade premierna vidare,

huvudsakligen till arbetslöshetskassorna.

Genom de avgifter som insamlas bedriver

Sysselsättningsfonden konservativ inves-

teringsverksamhet för att täcka de finan-

sieringsandelar som betalas ut. Fonden

täcker också ett eventuellt underskott med

lånefinansiering.

Sysselsättningsfonden är en icke-vinstdri-

vande fond som är bunden till den offent-

liga makten. Fondens ledning följer sam-

manslutningens verksamhet som en helhet

som består av insamlade och redovisade

betalningar samt förändringar i nettoför-

mögenheten, som utgör skillnaden mellan

dessa. Fondens ledning allokerar egentli-

gen inte resurser till sammanslutningens

verksamhet eller granskar verksamhetens

resultat.

Av dessa orsaker bedömer Sysselsätt-

ningsfondens ledning att det inte är

89Bokslut 2023 Noter till bokslutet

ändamålsenligt att presentera segment-

uppgifterna. Presentationen av segment-

uppgifter förbättrar inte bokslutsläsarens

förmåga att bedöma karaktären och de

ekonomiska konsekvenserna av fondens

funktioner och verksamhetsmiljö. Enligt

Sysselsättningsfondens lednings bedöm-

ning framgår karaktären och de ekonomis-

ka konsekvenserna av fondens verksamhet

och verksamhetsmiljö av IFRS-bokslutet.

4 HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Fonden strävar efter att begränsa riskerna

i finansierings- och investeringsverksam-

heten till en sådan nivå att realiseringen

av riskerna inte orsakar fonden betydande

förluster som skulle medföra tryck på höj-

ningar av premierna eller äventyra fondens

likviditet. Sysselsättningsfondens inves-

terings- och finansieringsverksamhet och

riskgränser regleras närmare i de principer

för investeringsverksamheten som förvalt-

ningsrådet har godkänt samt i den place-

ringsplan och skuldförvaltningsplan som

styrelsen har godkänt.

Marknadsriskerna för placeringar mäts

främst med den s.k. stresstestmetoden, där

man för varje placeringsklass fastställer ett

risktal som baserar sig på historisk varia-

tion uttryckt som årlig volatilitet. Syssel-

sättningsfondens finansiella risker hänför

sig främst till placeringar och de består av

marknadsrisker, kreditrisker, motpartsris-

ker och likviditetsrisker. För att minska

den finansiella risken görs investeringar

i olika tillgångsklasser och decentrali-

seras enligt de placeringsprinciper som

förvaltningsrådet fastställt. Riskgränserna

fastställs så att realiseringen av risken

inte medför sådana förluster för fonden

som skulle medföra ett tryck på att höja

arbetslöshetsförsäkringspremierna. Deri-

vatinstrument kan användas iskyddssyfte.

Derivat användes inte under de perioder

som presenteras.

Fonden värderar alla investeringar till

verkligt värde, eftersom de uttryckligen

har klassificerats som finansiella tillgångar

som bokförs till verkligt värde med resul-

tatpåverkan. Specifikationerna av inves-

teringarna och deras verkliga värden per

klass samt principerna för fastställande av

det verkliga värdet presenteras i bilaga 15.

4.1Delkomponenter i finansieringsrisken

Marknadsrisk

Ränterisken är den huvudsakliga

komponenten i marknadsrisken

i anslutning till fondens

investeringar och skulder.

Ränteplaceringar (masskuldebrevs-

och penningmarknadsplaceringar)

har en dominerande roll i fondens

investeringsportföljer.

Placering i placeringsinstrument kan göras

antingen direkt eller indirekt via fonder.

I slutet av rapportperioden bestod 17 %

(31.12.2022: 14 %) av investeringarna av

indirekta investeringar.

90Bokslut 2023 Noter till bokslutet

31.12.2023 och 31.12.2022 var placeringarnas

marknadsrisk följande:

Placeringsobjekt,

31.12.2023

Risk,

procent

Kapital,

tusen euro

Risk,

tusen euro

Bankkonton 0,50 % 247468 1237

Penningmarknaden 1,00 % 572186 5722

Masskuldebrev staten och

kommunerna 4,00 % 419124 16765

Masskuldebrev banker 4,50 % 289759 13039

Masskuldebrev företag 5,00 % 249064 12453

Aktier 25,00 % 38997 9749

Alternativa placeringar 10,00 % 83333 8333

Total risk 3,54 % 1899931 67298

Placeringsobjekt,

31.12.2022

Risk,

procent

Kapital,

tusen euro

Risk,

tusen euro

Bankkonton 0,50 % 218108 1091

Penningmarknaden 1,00 % 830516 8305

Masskuldebrev staten och

kommunerna 4,00 % 231058 9242

Masskuldebrev banker 4,50 % 307430 13834

Masskuldebrev företag 5,00 % 180450 9023

Aktier 25,00 % 36111 9028

Alternativa placeringar 10,00 % 74958 7496

Total risk 3,09 % 1878632 58019

Den totala risken var 3,54 procent (31.12.2022: 3,09 procent) av fon-

dens tillgångar och 1,9 procent (31.12.2022: 1,7 procent) av fondens

intäkter 2023. Risken i investeringsportföljen är måttlig, vilket

beror på portföljens rätt så konservativa struktur med ett relativt

litet antal riskfyllda värdepapper.

Penningmarknadsinvesteringarna har i sin helhet rörlig rän-

ta (31.12.2022: 100 procent) investeringar med rörlig ränta. Av

masskuldebrevslånen var 7 procent investeringar med rörlig ränta

(31.12.2022: 8 procent) investeringar med rörlig ränta. Placeringar

med rörlig ränta utsätter fondens penningflöde för ränterisk, med-

an placeringar med fast ränta utsätter fondens verkliga värde för

ränterisk.

Om euriborräntorna och räntekurvan (swapräntorna) hade varit

0,5 procentenheter högre den 31 december 2023 medan alla andra

faktorer hade varit oförändrade, skulle förändringen i nettoförmö-

genheten ha varit 9,8 miljoner euro mindre (31.12.2022: 9,4 miljoner

euro). På motsvarande sätt, om euriborräntorna och räntekurvan

(swapräntorna) hade varit 0,5 procentenheter lägre den 31 decem-

ber 2023, skulle förändringen i nettoförmögenheten ha varit 9,8

miljoner euro större (31.12.2022: 9,4 miljoner euro) större.

91Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Kreditrisk

Den kreditrisk som fondens investeringar

medför hanteras med hjälp av emittentspe-

cifika limiter. Vid fastställande av limiter-

na beaktas emittentens absoluta storlek,

ekonomiska ställning och framtidsutsikter.

Emittenternas kreditvärdighet och utsik-

ter följs upp kontinuerligt och på basis av

ändringarna antingen ökas eller minskas

limiterna. Som huvudsakliga investerings-

objekt används nordiska banker med höga

kreditbetyg, stater med stark kreditbetyg

(Finland, Tyskland, Nederländerna, Belgien,

Frankrike, Österrike och Sverige), huvud-

sakligen finska och delvis svenska företag

samt kommuner. Penningmedel förvaras

endast i banker med hög kreditvärdighet.

I slutet av rapporteringsperioden var

spread-durationen för den kreditrisk som

ingår i placeringar 1,63 år (31.12.2022: 1,28

år).

Investeringsportföljens genomsnittliga

kreditbetyg bedöms med Standard & Poor’s

klassificeringsskala utifrån den historis-

ka kreditförlustsannolikheten. Investe-

ringsportföljens kreditbetyg uppskattas

ligga ungefär på nivån BBB+ per 31.12.2023

(31.12.2022: BBB+).

Fondens investeringar består i huvudsak av

masskuldebrevslån från stater och banker

och av penningmarknadsplaceringar. Deras

kreditkvalitet har fastställts med S&P:s

kreditbetyg. Största delen av de banker som

är investeringsobjekt har goda kreditbetyg.

Alla regionala banker och företag har inte

ett officiellt kreditbetyg, varvid deras kre-

ditbetyg fastställs med klassificeringar från

tredje part.

Tabellen nedan beskriver beloppet av Sys-

selsättningsfondens ränteplaceringar och

kreditens kvalitet indelade enligt klass.

92Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Placeringar indelade enligt emittentens

kreditbetyg

31.12.2023,

tusen euro

31.12.2023,

procent

31.12.2022,

tusen euro

31.12.2022,

procent

AAA 272696 15,3 % 112814 6,4 %

AA+ 250698 14,1 % 130509 7,4 %

AA 13148 0,7 % 7391 0,4 %

AA- 404829 22,8 % 555907 31,5 %

A+ 174641 9,8 % 348434 19,7 %

A 77990 4,4 % 47589 2,7 %

A- 91922 5,2 % 145574 8,2 %

BBB+ 106350 6,0 % 102284 5,8 %

BBB 213420 12,0 % 176883 10,0 %

BBB- 82110 4,6 % 67250 3,8 %

BB+ 29363 1,7 % 40965 2,3 %

BB 9196 0,5 % 4678 0,3 %

BB- 4959 0,3 % 0 0,0 %

B+ 0 0,0 % 0 0,0 %

B 215 0,0 % 0 0,0 %

B- 0 0,0 % 0 0,0 %

CCC+ 0 0,0 % 0 0,0 %

CCC 0 0,0 % 0 0,0 %

NR 46061 2,6 % 27280 1,5 %

Totalt 1777598 100,0 % 1767560 100,0 %

I beloppen av Sysselsättningsfondens arbets-

löshetsförsäkringspremiefordringar, självrisk-

premiefordringar, samordningsfordringar enligt

arbetsavtalslagen, förmånsfordringar samt rän-

tefordringar ingår en ränterisk. Den viktigaste

faktorn för att kreditrisken ska realiseras är

insolvenssituationer (konkurs, företagssanering

och skuldsanering) för kunder som är skyldiga

att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

År 2023 ökade både antalet företagssaneringar

och antalet konkurser klart jämfört med 2022.

År 2023 gick flera företag inom byggbranschen

som hade lönebetalning med arbetslöshetsför-

säkringspremie i konkurs. Detta återspeglades

också i arbetsmängden för Sysselsättningsfon-

dens indrivning, som ökade med cirka 35 procent

jämfört med året innan. Effektiviteten i Syssel-

sättningsfondens indrivning har dock inte än så

länge påverkats i motsvarande grad. I synnerhet

när det gäller företagssaneringar syns effekterna

med fördröjning, eftsersom det framkommer först

efter flera år om betalningsprogrammen har varit

realistiska. De faktiska kreditförlusterna när det

gäller arbetslöshetsförsäkringspremierna 2023

var 4,6 miljoner euro (4,0 miljoner euro).

93Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Likviditetsrisk

Fonden strävar efter att hantera likviditetsrisken på följande sätt:

1. Placeringar som kan realiseras i likvida medel

2. Kort upplåning

3. Rimlig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna och höjning

enligt behov

För tryggande av likviditeten hålls vid ränteplaceringar som är

kortare än ett år medel till ett belopp som motsvarar utgifterna

för minst en månad. När likviditetsbufferten minskar under den-

na gräns, kan också kortfristiga lån användas för att fylla tillfäl-

liga betalningsunderskott. För detta ändamål har fonden också

ett företagscertifikatsprogram till ett värde av 300 miljoner euro

(31.12.2022: 300 miljoner euro) och dessutom bindande revolveran-

de kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på sammanlagt 600 mil-

joner euro tillsammans med fyra banker (31.12.2022: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och de revolverande kreditli-

miterna var helt oanvända i slutet av 2023 (31.12.2022: 100 miljoner

företagscertifikat till förfogande).

Siffrorna i tabellerna anges i miljoner euro.

Oanvända bindande kreditlimiter 31.12.2023 31.12.2022

Limit för banklån RCF som förfaller efter mer än

ett år 600 600

Totalt 600 600

Oanvända icke-bindande kreditlimiter 31.12.2023 31.12.2022

Företagscertifikatsprogram 300 200

Totalt 300 200

Sysselsättningsfonden har tryggat sin förmåga att skaffa lån även

genom att hålla uppe kreditbetyget. Sysselsättningsfonden har

följande emittentkreditbetyg som fastställts av Standard & Poor’s

(4.7.2023):

• Långfristigt kreditbetyg AA+, stabila utsikter

• Kortfristigt kreditbetyg A-1+, stabila utsikter

Sysselsättningsfonden har tryggat sin likviditet under 2023

även genom skuldfinansiering. I slutet av redovisningsperioden

användes 600 miljoner euro av masskuldebrevslånen (31.12.2022:

1200 miljoner euro) och 0 miljoner euro av företagscertifikaten

(31.12.2022: 100 miljoner euro). Några kortfristiga banklån

utnyttjades inte 31.12.2023 (31.12.2022: 0euro).

94Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Räntebindningstider för skulder

Räntebindningstiderna för de skulder som ingick i nettoförmögenhetskalkylen framgår av tabellen nedan. Siffrorna anges i tusen euro.

Lån 31.12.2023 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2027 600 3,46 0,01 % 16.6.2027 AA+

Totalt 600 3,46

Lån 31.12.2022 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2023 600 0,46 0,00 % 16.6.2023 AA+

Masskuldebrevslån 2027 600 4,46 0,01 % 16.6.2027 AA+

Företagscertifikat 100 0,25 -0,05 % 1–12 mån. ingen värdering

Totalt 1300 2,28

95Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Finansiella skulders löptider

I följande tabeller presenteras fondens finansiella skulder indelade i grupper enligt de återstående avtalsbaserade löptiderna. Siffrorna

anges i tusen euro.

Finansiella skulder, 31.12.2023

Under

6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade

penningflöden totalt

Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

Leverantörsskulder 2319 0 0 0 2319 2319

Lån 60 0 120 600060 600240 598638

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar 377 375 1482 1446 3680 3419

Totalt 2756 375 1602 601506 606239 604376

Finansiella skulder, 31.12.2022

Under

6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade

penningflöden totalt

Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

Leverantörsskulder 881 0 0 0 881 881

Lån 700060 0 120 600120 1300300 1298609

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar 346 346 1372 2047 4111 3588

Totalt 701287 346 1492 602167 1305292 1303077

96Bokslut 2023 Noter till bokslutet

4.2 Konjunkturbuffert

Enligt 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner har

Sysselsättningsfonden, för att trygga likviditeten och balansera

ändringar iarbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prog-

nostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer, en kon-

junkturbuffert. Enligt lagen kan konjunkturbufferten vid beslut om

nivån på arbetslöshetsförsäkringspremien enligt prognosen över-

skrida maximibeloppet av medlen under två år under en gransk-

ningsperiod på tre år för att säkerställa en jämn premieutveckling.

Då får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till

ett högre belopp än året innan. Maximibeloppet på konjunktur-

bufferten beräknas baserat på siffrorna i bokslutet. Placeringen av

medel i bufferten regleras i fondens placeringsprinciper och i den

placeringsplan som fastställs årligen. Användningen av skuldfi-

nansiering regleras dessutom i skuldförvaltningsplanen.

Buffertens maximibelopp beräknas så att de årliga utgifter som

Sysselsättningsfonden ansvarar för divideras med den genom-

snittliga arbetslöshetsprocenten för året i fråga och multipliceras

med 6. Följande tabell visar konjunkturbuffertens belopp samt

buffertens maximi- och minimibelopp som avses i lagen.

Siffrorna anges i miljoner euro.

Konjunkturbuffert 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Belopp 2021 1258

Maximibelopp 1861 1868

Minimibelopp -1861 -1868

97Bokslut 2023 Noter till bokslutet

5 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt

premieslag

1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivares försäkringspremier 1409566 1323956

Ersättning för utbildningsersättning -10244 -8765

Finansministeriets redovisning av

utbildningsersättningar 10244 8765

Arbetsgivares försäkringsavgifter, delägare 2012 2021

Totalt 1411578 1325977

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier

Löntagares försäkringspremier 1486405 1420828

Löntagares försäkringspremier, delägare 2876 2979

Totalt 1489281 1423808

Indrivningskostnadsintäkter och kreditförluster

Dröjsmåls- och övertidsränta för

arbetsgivaravgifterna 513 299

Dröjsmåls- och övertidsränta för

löntagaravgifterna 502 330

Indrivningskostnadsintäkter 439 275

Totalt 1455 905

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt

premieslag

1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Arbetsgivarens självrisk- och omställningsskyddspremier

Självriskpremier 15637 19595

Omställningsskyddspremier 5970 0

Periodisering -1188 2729

Totalt 20419 22324

Avdrag enligt arbetsavtalslagen (AAL)

Avdrag och permitteringsintäkter enligt AAL 915 974

Redovisning till social- och hälsovårdsministeriet

(SHM) -538 -489

Totalt 377 484

Social- och hälsoministeriets (SHM) redovisning

Inkomstrelaterad dagpenning 690817 703550

Alterneringsersättning 10507 11012

Utjämningsrat från föregående år -1056 -121

Vuxenutbildningsförmåner 4084 2892

Totalt 704352 717334

Arbetslöshetsförsäkringspremier totalt 3627462 3490831

98Bokslut 2023 Noter till bokslutet

6 BETALDA FINANSIERINGSANDELAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Finansieringsandelar 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Sysselsättningsfondens andelar som betalats till arbetslöshetskassorna

Annan inkomstrelaterad dagpenning -653539 -684505

Dagpenning för tilläggsdag -147060 -138902

Omställningspenning -5037 0

Permitteringsdagpenning -270200 -191114

Alterneringsersättning -13358 -14481

Förvaltningskostnadsersättning -10873 -10732

Föregående års utjämningsavgift 1615 822

Totalt -1098453

-1038912

Statsandelar som betalats till arbetslöshetskassorna

Annan inkomstrelaterad dagpenning -676196 -688419

Alterneringsersättning -10507 -11012

Arbetslöshetsdagpenning/företagare -6261 -6963

Förvaltningskostnadsersättning -8360 -8169

Föregående års utjämningsavgift 1056 386

Totalt -700268

-714176

Pensionsskyddscentralen

Föregående års utjämningsavgift 31310 36872

Premie under innevarande

räkenskapsperiod -631000 -633000

Totalt -599690 -596128

Statens Pensionsfond

Föregående års utjämningsavgift 378 505

Premie under innevarande

räkenskapsperiod -7942 -8570

Totalt -7564 -8065

Finansieringsandelar 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Folkpensionsanstalten

Föregående års utjämningsavgift 29 1

Grundskydd, förhöjningsdel -262910 -242700

FPA omställningsskydd -65 0

Totalt -262947

-242699

Vuxenutbildningsförmåner

Stipendier -11827 -11467

Vuxenutbildningsstöd -189303 -177871

Indrivningskostnader för förmåner -5 -8

Totalt -201135

-189347

Arbets- och näringsministeriet

Föregående års utjämningsavgift 0 0

Premie under innevarande

räkenskapsperiod -29779 -19786

UF omställningsskydd -381

Totalt -30159 -19786

Fakturering av arbetslöshetsskydd i medlemsstaterna

Medlemsstaternas fakturering -52 -61

Fondens fakturering 43 92

Totalt -9 31

Betalda finansieringsandelar totalt -2900224 -2809083

99Bokslut 2023 Noter till bokslutet

7 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

Förvaltningskostnader enligt

kostnadsslag 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Personalkostnader

Löner, arvoden och förmåner -10073 -8474

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang -1730 -1494

Lönebikostnader -395 -297

Totalt -12198 -10265

Övriga förvaltningskostnader

IT-kostnader -7798 -3258

Övriga personalkostnader -763 -450

Kostnader för kontorsutrymmen -109 -232

Kontorskostnader -1751 -1528

Övriga kostnader -8450 -4177

Avskrivningar -2361 -2689

Totalt -21231 -12335

Arvoden till revisorer

Lagstadgad revision -98 -85

Totalt -98 -85

Förvaltningskostnader totalt -33528 -22685

Antal anställda 31.12.2023 31.12.2022

Ordinarie anställda 168 151

Visstidsanställda 7 16

Totalt 175 167

100Bokslut 2023 Noter till bokslutet

8 FINANSIERINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

Finansieringskostnader enligt kostnadsslag 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Kostnader för lånefinansiering

Limitarvoden -899 -1400

Periodisering av låneutgifter -163 -262

Räntekostnader för lån 11 690

Kostnader för lånefinansiering totalt -1051 -972

Diskontering av Pensionsskyddscentralens

finansieringsandelar -394 2673

Diskontering av Statens Pensionsfonds

finansieringsandelar 151 106

Finansieringskostnader totalt -1293 1806

101Bokslut 2023 Noter till bokslutet

9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2023 3933 3933

Tillägg 498 498

Anskaffningsutgift 31.12.2023 4431 4431

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2023 568 568

Avskrivningar under räkenskapsperioden 653 653

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2023 1221 1221

Bokföringsvärde 1.1.2023 3365 3365

Bokföringsvärde 31.12.2023 3210 3210

Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2022 3735 3735

Tillägg 198 198

Anskaffningsutgift 31.12.2022 3933 3933

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2022 0 0

Avskrivningar under räkenskapsperioden 568 568

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2022 568 568

Bokföringsvärde 1.1.2022 3735 3735

Bokföringsvärde 31.12.2022 3365 3365

102Bokslut 2023 Noter till bokslutet

10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2023 910 13892 1088 15891

Tillägg 0 0 0 0

Överföringar mellan poster 0 1088 -1088 0

Anskaffningsutgift 31.12.2023 910 14981 0 15891

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2023 897 12412 0 13309

Avskrivningar under räkenskapsperioden 13 1695 0 1708

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2023 910 14107 0 15017

Bokföringsvärde 1.1.2023 13 1479 1088 2581

Bokföringsvärde 31.12.2023 0 872 0 872

Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2022 910 13892 0 14802

Tillägg 0 0 1088 1088

Överföringar mellan poster 0 0 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2022 910 13892 1088 15891

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2022 856 10331 0 11187

Avskrivningar under räkenskapsperioden 41 2081 0 2122

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2022 897 12412 0 13309

Bokföringsvärde 1.1.2022 54 3560 0 3614

Bokföringsvärde 31.12.2022 13 1479 1088 2581

* Pågående immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och utgör en internt åstadkommen immateriell tillgång.

År 2023 fanns inga utvecklingsutgifter att aktivera.

103Bokslut 2023 Noter till bokslutet

11 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEFORDRINGAR OCH -SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 31.12.2023 31.12.2022

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 13948 11768

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar, kreditförlustreservering -2119 -1856

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 7774 7363

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar, kreditförlustreservering -4412 -4209

Dröjsmålsränte- och indrivningskostnadsfordringar 1377 1065

Dröjsmålsränte- och indrivningskostnadsfordringar, kreditförlustreservering -410 -505

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 16158 13626

Periodiserade arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 730652 701769

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar totalt 746810 715394

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 31.12.2023 31.12.2022

Förskottspremier 290 401

Återbäringspremier 1154 1132

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder totalt 1444 1533

104Bokslut 2023 Noter till bokslutet

12 FÖRVÄNTADE LIVSLÅNGA KREDITFÖRLUSTER FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE-

FORDRINGAR OCH FÖR VUXENSTUDERANDES FÖRMÅNER SOM ÅTERKRÄVS (IFRS 9)

Siffrorna anges i tusen euro.

Ändringar i

förväntade

kreditförluster

Arbetsgivares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Löntagares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Dröjsmålsränte- och

indrivnings-

kostnadsfordringar på

arbetslöshets-

försäkringspremier

Självrisk och

fordringar

enligt arbets-

avtalslagen

Vuxenutbildnings

förmåner som återkrävs Totalt

1.1.2023 -1856 -4209 -505 -457 -156 -7183

Ändring -263 -203 95 186 -65 -250

31.12.2023 -2119 -4412 -410 -271 -221 -7433

Ändringar i

förväntade

kreditförluster

Arbetsgivares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Löntagares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Dröjsmålsränte- och

indrivnings-

kostnadsfordringar på

arbetslöshets-

försäkringspremier

Självrisk och

fordringar

enligt arbets-

avtalslagen

Vuxenutbildnings-

förmåner som återkrävs Totalt

1.1.2022 -2654 -5442 -600 -297 -139 -9132

Ändring 798 1233 95 -160 -17 1949

31.12.2022 -1856 -4209 -505 -457 -156 -7183

105Bokslut 2023 Noter till bokslutet

13 ÖVRIGA FORDRINGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Kortfristiga övriga fordringar 31.12.2023 31.12.2022

Fordringar hos arbetslöshetskassor 28948 30995

Omställningsskyddsfordringar 3080 0

Pensionsskyddscentralens kapitalperiodisering 0 25500

Pensionsskyddscentralen krediteringsränta 11853 8211

Utbildningsstödsfordringar 1474 1875

Vuxenutbildningsförmåner, kreditförlustreservering -221 -156

Fordringar på utbildningsersättning från staten 0 3

Arbetsgivares självriskfordringar och ersättningsfordringar enligt arbetsavtalslagen 939 2302

Självrisk och fordringar enligt arbetsavtalslagen, kreditförlustreservering -271 -457

Fordringar hos Statens Pensionsfond 151 1343

Fordringar hos social- och hälsovårdsministeriet 1326 292

Fordringar hos FPA 17514 24341

Förskottspremier 776 1020

Värdepapper i clearing 42979 20

Skattefordringar 17 10

Lönegaranti (ANM) 0 1049

Kortfristiga övriga fordringar totalt 108567 96348

106Bokslut 2023 Noter till bokslutet

14 NETTOVINSTER FRÅN VÄRDERING AV INVESTERINGSTILLGÅNGAR TILL VERKLIGT VÄRDE

Siffrorna anges i tusen euro.

Intäkts- och kostnadsslag 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Dividendintäkter 2438 1753

Försäljningsvinster 6528 5263

Övriga intäkter 4381 671

Ränteintäkter netto 29859 7034

Valutakursvinster netto 0 391

Värdeförändringar netto 36768 -35402

Försäljningsförluster -9034 -15667

Övriga kostnader -298 -199

Nettoavkastning från investeringsverksamheten totalt 70642 -36155

107Bokslut 2023 Noter till bokslutet

15 INVESTERINGSTILLGÅNGAR

Investeringstillgångarnas finansieringstillgångar har klassificerats

till verkligt värde med resultatpåverkan som uttryckligen klassi-

ficerade finansieringstillgångar och värderas till verkligt värde.

Värderingen av dessa grundar sig i huvudsak på offentliga pris-

noteringar eller värderingar, vilka grundar sig på den tillgängliga

marknadsinformationen. Finansiella instrument som värderats till

verkligt värde har grupperats enligt tre hierarkiska nivåer utifrån

om den marknad där instrumenten är föremål för handel fungerar

och om indata som används i värderingsmetoderna objektivt kan

verifieras på marknaden på följande sätt:

På nivå 1 grundar sig värderingen av instrumentet på det pris som

noterats på en fungerande marknad och som används ivärdering-

en av exakt likadana finansiella tillgångar eller skulder.

På nivå 2 används vid värderingen av instrumentet som indata

dessutom andra verifierbara priser än de som noterats på en fung-

erande marknad, antingen direkt eller härlett från dem, med hjälp

av värderingstekniker.

På nivå 3 grundar sig värderingen på andra än verifierbara

marknadsuppgifter.

108Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Placeringstillgångar per kategori av finansiella instrument indelade i hierarkinivåer enligt verkligt värde

Under räkenskapsperioden har inga överföringar skett mellan hierarkins nivåer. Siffrorna anges i tusen euro.

Kategorier av finansiella instrument,

31.12.2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer 419124 29828 0 448952

Bankobligationer 279951 0 0 279951

Företagsobligationer 234375 0 0 234375

Fond- och aktieplaceringar 177513 13810 0 191323

Mezzanine-fonder 0 0 829 829

Depositioner 0 62180 0 62180

Placeringscertifikat 0 154908 0 154908

Kommuncertifikat 0 19452 0 19452

Företagscertifikat 0 177994 0 177994

Alternativa placeringar 0 0 82504 82504

Totalt 1110963 458172 83333 1652468

Kategorier av finansiella instrument,

31.12.2022 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer 181471 49587 0 231058

Bankobligationer 297854 0 0 297854

Företagsobligationer 166536 0 0 166536

Fond- och aktieplaceringar 146135 13795 0 159931

Mezzanine-fonder 0 0 1030 1030

Depositioner 0 168165 0 168165

Placeringscertifikat 0 372754 0 372754

Kommuncertifikat 0 7979 0 7979

Företagscertifikat 0 181288 0 181288

Alternativa placeringar 0 0 73928 73928

Totalt 791997 793568 74958 1660524

109Bokslut 2023 Noter till bokslutet

Förändringar i finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde på nivå 3. Siffrorna anges i tusen euro.

Kategorier av finansiella

instrument 1.1.2023

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2023

Mezzanine-fonder 1030 218 0 2 -421 829

Alternativa placeringar 73928 -4061 51 12637 -51 82504

Totalt 74958 -3843 51 12639 -472 83333

Kategorier av finansiella

instrument 1.1.2022

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2022

Mezzanine-fonder 1988 -130 0 17 -845 1030

Alternativa placeringar 40877 2312 0 30739 0 73928

Totalt 42865 2182 0 30756 -845 74958

Insättningar, placerings- samt företags- och kommuncertifikat

som klassificerats på nivå 2 har värderats med metoden för dis-

konterade penningflöden utifrån rapporteringsdagarnas euri-

bor- eller swapkurva samt terminskurs till den del element från

främmande valuta ingår. Utifrån ledningens prövning har diskon-

teringsfaktorn korrigerats med inverkan av förändringen i place-

ringsobjektets kreditrisk. Rättelsen har inte haft någon betydande

inverkan.

Placeringar på nivå 3 är mezzanine-fonder, vars värdering grun-

dar sig på fondbolagets värdering. De alternativa placeringar-

na är placeringsfonder. Placeringsfonderna har värderats till

det substansvärde som förvaltaren uppgett och som baserar

sig på rapporteringsdagen och de har klassificerats på nivå 1,

2 eller 3 på basis av aktiviteten på fondens marknad och deras

eftermarknadsduglighet.

Aktieplaceringarna har noterats på Helsingforsbörsen och de har

klassificerats på nivå 1. Aktieplaceringarna är obetydliga. Under

räkenskapsperioden har inga överföringar skett mellan nivåerna.

110Bokslut 2023 Noter till bokslutet

16 LIKVIDA MEDEL

Siffrorna anges i tusen euro.

Likvida medel 31.12.2023 31.12.2022

Bankkonton 216479 224711

Likvida medel totalt 216479 224711

17 LÅN

Siffrorna anges i tusen euro.

Långfristiga lån 31.12.2023 31.12.2022

Sysselsättningsfonden masskuldebrevslån 598638 598205

Långfristiga lån totalt 598638 598205

Kortfristiga lån 31.12.2023 31.12.2022

Sysselsättningsfonden masskuldebrevslån 0 600358

Företagscertifikat 0 100046

Kortfristiga lån totalt 0 700404

111Bokslut 2023 Noter till bokslutet

18 ÖVRIGA SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Övriga skulder 31.12.2023 31.12.2022

Leverantörsskulder 2319 881

Resultatregleringar 12574 7112

Periodisering av vuxenutbildningsstöd 18593 16290

Periodisering av självriskpremieintäkter 9668 8482

Pensionsskyddscentralens kapitalperiodisering 3000 0

Pensionsskyddscentralen debiteringsränta 11975 6299

Arbets- och näringsministeriet, periodisering av

lönegaranti 29779 20835

Social- och hälsovårdsministeriet skuld 0 72788

Arbetsavtalslagen SHM-andel 540 534

Periodisering av förvaltningskostnader 1009 439

Skulder till arbetslöshetskassorna 8866 2641

Semesterlöneskuld 1378 1213

Hyresavtalsskuld 3419 3588

Förskottsinnehållningsskuld för

vuxenutbildningsförmåner 4137 3733

Ränteperiodiseringar 33 -29

Övriga skulder totalt 107289 144805

112Bokslut 2023 Noter till bokslutet

19 ANSVAR OCH FORDRINGAR UTANFÖR

NETTOFÖRMÖGENHETSKALKYLEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Placeringsförbindelser 31.12.2023 31.12.2022

Total förbindelse 5250 5250

Utfall -5058 -5056

Investeringsförbindelser sammanlagt 192 194

Investeringsfonder efterlyser investeringar utifrån fondens inves-

teringsbehov. Förbindelserna har ingen förfallodag.

Hyresfordringar

Fonden har hyrt kontors- och lagerutrymmen samt tre fordon med

hyresavtal som inte kan upplösas. De återstående hyresavtalsti-

derna för fordonen är 10 månader, 2 år och 8 månader samt 2 år

och 11 månader. Vid bokslutstidpunkten återstår 3 år och 3 måna-

der av kontorets och lagerutrymmenas hyrestid, varefter avtalet

kan hävas med 9 månaders uppsägningstid. En del av kontorslo-

kalerna kan frigöras genom att avtalet hävs till denna del så att

det upphör att gälla 31.12.2024. Fonden har också sekundär företrä-

desrätt att hyra ut lokaler som blir lediga i enlighet med villkoren i

hyresavtalet.

113Bokslut 2023 Noter till bokslutet

20 NÄRKRETS

Till fondens närmaste krets hör förvaltningsrådet, styrelsen och

ledningsgruppen. Statsrådet utnämner Sysselsättningsfondens

förvaltningsråd på framställning av arbetsmarknadsparterna.

Förvaltningsrådet gör en framställning om arbetslöshetsförsäk-

ringspremier vid sitt höstmöte. Förvaltningsrådet utser fondens

styrelse. Sysselsättningsfondens verksamhet övervakas av Finan-

sinspektionen. Dessutom har social- och hälsovårdsministeriet

rätt att få information om fondens verksamhet.

Statsandelen som redovisas till arbetslöshetskassorna fås från

social- och hälsovårdsministeriet. Fonden redovisar regelbundet

betalningar till Pensionsskyddscentralen, Statens Pensionsfond,

Folkpensionsanstalten samt arbets- och näringsministeriet.

Regleringen om närstående i aktiebolagslagen lämpar sig inte för

Sysselsättningsfondens verksamhet, men Sysselsättningsfonden

följer IFRS-standarderna och anvisningarna om närståendetrans-

aktioner i enlighet med dem (IAS 24). Sysselsättningsfondens

närkrets omfattar förvaltningsrådets medlemmar, styrelsemed-

lemmar, verkställande direktör, huvudansvarig revisor samt led-

ningsgruppens medlemmar och deras makar, intressebevakade

samt företag som står under bestämmanderätt. Transaktioner där

en part är en person som hör till närkretsen behandlas i enlighet

med anvisningarna om närkretsen som styrelsen godkänt. Inga

väsentliga närståendetransaktioner har förekommit under kalen-

deråret 2023.

I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av löner, arvoden

och förmåner till närkretsen. Siffrorna anges i tusen euro och utan

lönebikostnader. Närmare specifikationer per organ finns i kapitel

Belöningsrapport i årsberättelsen.

Styrelsens och förvaltningsrådets

arvoden och övriga förmåner 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2022

Löner, arvoden och förmåner 158 152

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang 28 28

Totalt 185 180

Ledningsgruppens löner och arvoden

(med undantag av verkställande

direktören) 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2023

Löner, arvoden och förmåner 546 568

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang 97 100

Totalt 643 668

Verkställande direktörens löner och

arvoden 1.1–31.12.2023 1.1–31.12.2023

Löner, arvoden och förmåner 188 179

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang 33 31

Totalt 221 209

114Bokslut 2023

UNDERSKRIFTER I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET

Helsingfors 27.2.2024

Pekka Piispanen,

ordförande

Vesa Rantahalvari,

vice ordförande

Tuomas Aarto

Jarkko Eloranta

Minna Etu-Seppälä

Riikka Heikinheimo

Minna Helle

Markku Jalonen

Patrizio Lainà

Henrika Nybondas-Kangas

Antti Palola

Saana Siekkinen

Heikki Taulu

Pirjo Väänänen

Janne Metsämäki,

verkställande direktör

Underskrifter

115Bokslut 2023

BOKSLUTSANTECKNING

En berättelse över utförd revision har idag avgetts.

Helsingfors den 28 februari 2024

KPMG Oy Ab

Marcus Tötterman

CGR

Bokslutsanteckning

116Bokslut 2023

Revisionsberättelse

Till Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

REVISION AV BOKSLUTET

Uttalande

Vi har utfört en revision av Sysselsätt-

ningsfondens (FO-nummer 1098099-7)

bokslut för räkenskapsperioden

1.1–31.12.2023 Bokslutet omfattar kalkyl

över nettoförmögenheten, kalkyl över

ändringen av nettoförmögenheten, kassa-

flödeskalkyl och noter, inklusive väsentlig

information om principerna för upprättan-

de av bokslutet.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet en

rättvisande bild av fondens ekonomiska

ställning, av resultatet av dess verksamhet

och av kassaflödena i enlighet med inter-

nationella redovisningsstandarder (IFRS),

så som de antagits av EU, och det uppfyller

de lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport är fören-

liga med innehållet i den kompletteran-

de rapport som överlämnats till fondens

styrelse.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god

revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt

god revisionssed beskrivs närmare i av-

snittet Revisorns ansvar vid revisionen av

bokslutet.

Vi är oberoende i förhållande till fonden

enligt de etiska kraven i Finland som gäller

den av oss utförda revisionen och vi har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa.

Vi har inte tillhandahållit fonden några

andra tjänster än revisionstjänster.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhäm-

tat är tillräckliga och ändamålsenliga som

grund för våra uttalanden.

Materialitet

Den tillämpande materialiteten påverkar

omfattningen av revisionen. Materialite-

ten har bestämts på basis av professionellt

omdöme och den styr valet av revisionsåt-

gärder, tidpunkten för och omfattningen av

revisionen samt bedömningen av noterade

felaktigheter i förhållandet till bokslutet

som helhet. Nivån på den av oss bestämda

materialiteten baserar sig på vår bedöm-

ning av storleken av felaktigheter som

ensamma eller tillsammans rimligen kan

anses inverka på ekonomiska beslut som

användare av bokslutet fattar. Vi har också

beaktat felaktigheter och/eller potentiella

felaktigheter som på grund av kvalitativa

faktorer är materiella för användarna av

bokslutet enligt vår uppfattning.

Revisionsberättelse

117Bokslut 2023 Revisionsberättelse

För revisionen särskilt betydelsefulla

områden

Särskilt betydelsefulla områden för revision-

en är de områden som enligt vår professio-

nella bedömning var de mest betydelsefulla

för räkenskapsperiodens revision. Dessa

områden behandlades inom ramen för re-

visionen av bokslutet som helhet, och i vårt

ställningstagande till bokslutet som helhet,

men vi ger inga separata uttalanden om

dessa områden. De viktigaste bedömda ris-

kerna för väsentliga felaktigheter som avses

i artikel 10.2c i EU:s förordning 537/2014 är

inkluderade i nedanstående beskrivningar av

de områden som är särskilt betydelsefulla för

revisionen.

Vid vår revision har vi beaktat risken att led-

ningen förbigår kontroller. Detta har omfattat

en bedömning av om det finns indikationer

på ledningens medvetna förhållande till

dessa, vilket kan medföra en risk för väsentli-

ga felaktigheter till följd av oegentligheter.

För revisionen särskilt

betydelsefulla områden

Hur ifrågavarande områden beaktats i revisionen

Fastställande och uppbärande av arbetslöshetsförsäkringspremier (principer för upprättande av bokslut och

not 5)

• Det är Sysselsättningsfondens lagstadgade upp-

gift att fastställa och uppbära arbetslöshetsförsäk-

ringspremier. De arbetslöshetsförsäkringspremier

som presenteras i kalkylen över ändringen av

nettoförmögenheten i bokslutet uppgår till 3,6

miljarder euro räkenskapsperioden 2023.

• Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska faststäl-

las på ett sådant sätt att Sysselsättningsfonden

kan klara av de åtaganden som den ansvarar för.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs det

föregående året för ett kalenderår åt gången.

• Sysselsättningsfonden gör en framställning av

premiebeloppen och fattar betalningsbeslut och

uppbär betalningar baserat på den betalningspro-

cent som riksdagen godkänt och på uppgifterna

om de faktiska lönebeloppen som arbetsgivarna

har anmält till inkomstregistret.

• Sysselsättningsfonden övervakar för-

summelser av skyldigheten att betala

arbetslöshetsförsäkringspremier.

• Eftersom beloppet av arbetslöshetsförsäkrings-

premierna är av väsentlig betydelse för bokslutet,

och fastställandet och uppbärandet av premier

bygger på lagstadgade krav, är detta ett område av

särskilt betydelse för revisionen.

• Våra revisionsinsatser har inbegripit genomgång

av processen för fastställande av arbetslös-

hetsförsäkringspremier och bedömning av

kontrollmiljön.

• Vi har bedömt processen för fakturering,

indrivning och övervakning av arbetslöshetsför-

säkringspremier samt utfört substansgranskning

av transaktionsflöden.

• Vi har bedömt och testat kontroller som hänför sig

till fastställande och mottagande av premier samt

övervakning av betalningar.

• Vi har säkerställt att de tillämpade betalnings-

procenterna i Sysselsättningens systemmiljö är

korrekta.

• Vi har gjort oss förtrogna med förfaranden

gällande periodisering av arbetslöshetsför-

säkringspremier enligt prestationsprincipen

och beräkning av nedskrivningar av

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar.

• Revisionen har även innefattat genomgång av

övervakning och ändringshantering av centrala

dataflöden, behandling av transaktioner samt

dataöverföring mellan system.

118Bokslut 2023 Revisionsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören an-

svarar för upprättandet av bokslutet och för

att bokslutet ger en rättvisande bild enligt

internationella IFRS-redovisningsstandar-

der, så som de antagits av EU, och att det

uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen

och verkställande direktören ansvarar även

för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta ett bokslut som

inte innehåller några väsentliga felaktighe-

ter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller på fel.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar

styrelsen och verkställande direktören

för bedömningen av fondens förmåga att

fortsätta verksamheten. De upplyser, när så

är tillämpligt, om förhållanden som kan på-

verka förmågan att fortsätta verksamheten

och att bokslutet har upprättats baserat på

antagandet om fortsatt drift. Antagandet

om fortsatt drift tillämpas dock inte om

man avser att likvidera fonden, upphöra

med verksamheten eller inte har något

realistiskt alternativ till att göra något av

detta.

Revisorns ansvar vid revisionen av

bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av

säkerhet om huruvida bokslutet som helhet

innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på fel, och att lämna en revisionsberättel-

se som innehåller våra uttalanden. Rimlig

säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är

ingen garanti för att en revision som utförs

enligt god revisionssed alltid kommer att

upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på

grund av oegentligheter eller fel och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsam-

mans rimligen kan förväntas påverka de

ekonomiska beslut som användare fattar

med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisions-

sed använder vi professionellt omdöme och

har en professionellt skeptisk inställning

under hela revisionen. Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna

för väsentliga felaktigheter i bokslutet,

vare sig dessa beror på oegentligheter

eller på fel, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat

utifrån dessa risker och inhämtar

revisionsbevis som är tillräckliga och

ändamålsenliga för att utgöra en grund

för våra uttalanden. Risken för att

inte upptäcka en väsentlig felaktighet

till följd av oegentligheter är högre

än för en väsentlig felaktighet som

beror på fel, eftersom oegentligheter

kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande

av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del

av fondens interna kontroll som har

betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga

med hänsyn till omständigheterna, men

inte för att uttala oss om effektiviteten i

den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används

och rimligheten i ledningens

uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att

styrelsen och verkställande direktören

119Bokslut 2023 Revisionsberättelse

använder antagandet om fortsatt

drift vid upprättandet av bokslutet.

Vi drar också en slutsats, med grund

i de inhämtade revisionsbevisen, om

huruvida det finns någon väsentlig

osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan

leda till betydande tvivel om fondens

förmåga att fortsätta verksamheten.

Om vi drar slutsatsen att det finns

en väsentlig osäkerhetsfaktor,

måste vi i revisionsberättelsen fästa

uppmärksamheten på upplysningarna

i bokslutet om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana

upplysningar är otillräckliga, modifiera

uttalandet om bokslutet. Våra

slutsatser baseras på de revisionsbevis

som inhämtas fram till datumet för

revisionsberättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra

att fonden inte längre kan fortsätta

verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande

presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland

upplysningarna, och om bokslutet

återger de underliggande

transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar

för fondens styrning avseende, bland annat,

revisionens planerade omfattning och

inriktning samt tidpunkten för den, samt

betydelsefulla iakttagelser under revision-

en, däribland eventuella betydande brister

i den interna kontrollen som vi identifierat

under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för

fondens styrning med en bekräftelse om

att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och kommunicerar

alla relationer och andra förhållanden som

rimligen kan påverka vårt oberoende samt i

tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem

som har ansvar för fondens styrning fast-

ställer vi vilka frågor som varit de mest

betydelsefulla för räkenskapsperiodens

revision och som därför utgör de för revi-

sionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi

beskriver dessa områden i revisionsberät-

telsen såvida inte lagar eller andra författ-

ningar förhindrar upplysning om frågan

eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer

att en fråga inte ska kommuniceras i revi-

sionsberättelsen på grund av att de negati-

va konsekvenserna av att göra det rimligen

skulle väntas vara större än allmänintres-

set av denna kommunikation.

120Bokslut 2023 Revisionsberättelse

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Sysselsättningsfonden inledde sin verk-

samhet 2019 och blev en sammanslutning

av allmänt intresse under räkenskapsperio-

den 2020. Vi har fungerat som fondens revi-

sorer sedan den inledde sin verksamhet.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för den övriga informationen. Den

övriga informationen omfattar verksam-

hetsberättelsen och informationen i års-

berättelsen men inkluderar inte bokslutet

eller vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte

övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga infor-

mationen i samband med revisionen av

bokslutet och i samband med detta göra en

bedömning av om det finns väsentliga mot-

stridigheter mellan den övriga informatio-

nen och bokslutet eller den uppfattning vi

har inhämtat under revisionen eller om den

i övrigt verkar innehålla väsentliga felak-

tigheter. För verksamhetsberättelsens del

är det ytterligare vår skyldighet att bedöma

om verksamhetsberättelsen har upprättats

enligt gällande bestämmelser om upprät-

tande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i

verksamhetsberättelsen och bokslutet

enhetliga och verksamhetsberättelsen

har upprättats i enlighet med gällan-

de bestämmelser om upprättande av

verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete drar slut-

satsen att det förekommer en väsentlig

felaktighet i den övriga informationen, bör

vi rapportera detta. Vi har ingenting att

rapportera gällande detta.

Helsingfors den 28 februari 2024

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR