Årsberättelse

1.1–31.12.2025

2025

2Årsberättelse 2025 Innehåll

Innehåll

3 ÅRSBERÄTTELSE 2025

3 Sysselsättningsfondens år i

korthet

4 Ekonomisk utveckling

5 Verkställande direktören har ordet

8 Strategi, mission, vision och

värden

11 Nyckeltal 2025

12 STYRELSENS VERKSAMHETS-

BERÄTTELSE

13 Sysselsättningsfondens uppdrag

16 Samarbete med intressentgrupper

18 Kundservice

20 Arbetslöshetsförsäkringspremier

28 Vuxenutbildningsförmåner

33 Ekonomi

36 Investeringsverksamhet

39 Hållbarhet

54 Riskhantering

56 Personal

60 Händelser efter

räkenskapsperioden

61 Förvaltnings- och styrsystem

74 Belöningsrapport

80 BOKSLUT

81 Bokslut (IFRS) 2025

81 Kalkyl över förändringar av

nettoförmögenheten

84 Noter till bokslutet

125 Revisionsberättelse

130 Oberoende revisors rapport

gällande ESEF-bokslutet för

Sysselsättningsfonden

3Årsberättelse 2025

Sysselsättningsfondens år i korthet

Till följd av åtgärderna i regeringsprogrammet minskade de

finansieringsandelar vi betalade ut, trots att arbetslöshetsgraden

var högre än ifjol.

Det sammanräknade

kundnöjdhetsindexet (CSAT) för

hela året steg till 89 (88) procent.

Vi finansierade

arbetslöshets-, pensions- och

vuxenutbildningsförmåner

till ett belopp av sammanlagt

2637

miljoner euro.

Indragningen av

vuxenutbildningsförmånerna

har fortskridit enligt

tidtabellen och vi betalar de

sista stöden i början av 2026.

Sysselsättningsfondens år i korthet

4Årsberättelse 2025 Ekonomisk utveckling

Ekonomisk utveckling

Arbetslöshetsförsäkringspremierna som

Sysselsättningsfonden samlade in under

året var som förväntat betydligt mindre än

under jämförelseperioden. Detta berodde

på att arbetslöshetsförsäkringspremierna

för 2025 sänktes i enlighet med Sysselsätt-

ningsfondens förslag.

De finansieringsandelar som fonden betala-

de till sina förmånstagare minskade också

klart jämfört med året innan, trots en högre

arbetslöshetsgrad än under jämförelsepe-

rioden. Effekterna av de utgiftsminskande

åtgärderna i regeringsprogrammet började

synas under 2025.

Årsresultatet (förändringen av nettoför-

mögenheten) uppvisade ett prognosenligt

underskott till följd av de lägre arbetslös-

hetsförsäkringspremierna och den svaga

arbetslöshetssituationen, men underskottet

var mindre än under jämförelseperioden.

Siffrorna anges i miljoner euro.

Ekonomisk utveckling 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 1907 2347

Betalda finansieringsandelar och förvaltningskostnader -2668 -3163

Nettofinansieringsintäkter 32 67

Förändring av nettoförmögenheten -729 -749

Investeringstillgångar och likvida medel 857 1513

Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 354 447

Kortfristiga och långfristiga lån 599 599

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 69 89

Nettoförmögenhet 543 1272

Arbetslöshetsförsäkringspremie % (totalt)* 1,21 % 1,61 %

Förändring av lönebeloppet %** 2,1 % 2,2 %

Arbetslöshetsgrad (genomsnittlig) 9,7 % 8,4 %

Investeringsavkastning % 2,9 % 4,2 %

*Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie %, och löntagares arbetslöshetsförsäkringspre-

mie %, totalt.

**Förändring av rapporteringsperiodens kumulativa lönebelopp jämfört med motsvarande lönebelopp föregå-

ende år. Beräknas på löner för vilka arbetslöshetsförsäkringspremie betalas.

5Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

År 2025 rådde geopolitisk osäkerhet, Fin-

lands ekonomi utvecklades sämre än

väntat och arbetslösheten ökade. Detta av-

speglades också i Sysselsättningsfondens

ekonomi i form av ett underskott. Vi skötte

vår finansierings- och verkställighetsupp-

gift för utkomstskyddet för arbetslösa och

den övriga sociala tryggheten framgångs-

rikt. Vi genomförde utvecklingsprojekt i en-

lighet med strategin bland annat genom att

förnya IT-plattformstjänsterna och IT-kapa-

citeten. Kundnöjdheten hölls på en hög nivå

och vi förbättrade personalnöjdheten.

VERKSAMHETSMILJÖN ÄR

FORTFARANDE OSÄKER

År 2025 fanns flera osäkerhetsfaktorer

som hade samband med geopolitiken och

världsekonomins utveckling, såsom det

fortsatta kriget i Ukraina och instabilite-

ten i Mellanöstern. Tullfrågor och risken

för handelskrig orsakade osäkerhet även i

Finlands ekonomi.

Finlands ekonomiska verksamhetsmiljö,

särskilt arbetslösheten, försämrades ytterli-

gare 2025. Å andra sidan sänkte Europeiska

centralbanken styrräntorna och inflationen

var mycket låg i Finland. Under året förbätt-

rades utsikterna för näringslivets förtro-

endeindikatorer. Dessutom visar det eko-

nomiska prognoserna allmänt taget något

bättre utsikter för 2026, trots att det är svårt

att förutspå den kommande utvecklingen.

HÖG ARBETSLÖSHET OCH SÄNKTA

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

MINSKADE FONDENS RESULTAT

Sänkningen av arbetslöshetsförsäkrings-

premierna till en historiskt låg nivå och

den höga arbetslösheten försämrade Sys-

selsättningsfondens ekonomi. Fondens

ekonomiska resultat uppvisade ett klart

underskott 2025. Sparåtgärderna i reger-

ingsprogrammet minskade utgifterna för

utkomstskyddet för arbetslösa. Som resul-

tat av detta var Sysselsättningsfondens

finansieringsutgifter lägre än tidigare

år, trots högre arbetslöshetsgrad.

Verkställande direktören har ordet

6Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

Sysselsättningsfondens likviditet förblev

god under hela året.

Nivån på arbetslöshetsförsäkringspremier-

na höjdes med 0,6 procentenheter för 2026,

till sammanlagt 1,8 procent. Ändringen

stödjer fondens ekonomi och finansiering-

en av förmånsutgifterna. Trots höjningen

är arbetslöshetsförsäkringspremierna klart

lägre än långtidsmedelvärdet.

LAGSTIFTNINGSPROJEKT

PÅVERKAR FONDEN

Flera projekt för ändring av lagstiftning-

en som gäller Sysselsättningsfonden har

pågått under året: reformen av lagen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner,

projekten för allmänt stöd och kombina-

tionsförsäkring, förkortningen av varsel-

tiden för permittering samt indragningen

av utbildningsersättningen. Under året

utreddes också universalmodellen för

utkomstskyddet, men Finlands regering

beslöt att inte inleda fortsatt beredning

på basis av utredningarna. Vi har med-

verkat i beredningarna under Social- och

hälsovårdsministeriets ledning, kommente-

rat utkasten till lagförslag och promemorior

samt gett utlåtanden.

Riksdagen godkände indragningen av

utbildningsersättningen i december 2025.

Utbildningsersättningen har utgjort en liten

verkställighetsuppgift på cirka 10 miljoner

euro och staten har finansierat hela belop-

pet. Indragningen av ersättningen påverkar

inte balansen i Sysselsättningsfondens

inkomster och utgifter och medför inga per-

sonalförändringar. Utbildningsersättning

betalas ännu för utbildningar som genom-

förts 2025, men inte längre för utbildningar

som genomförs 2026.

Lagförslaget om det allmänna stödet god-

kändes i riksdagen i december 2025. Ut-

komstskyddet för arbetslösa förenar det

allmänna stödet arbetsmarknadsstödet

och grunddagpenningen till en och samma

förmån. Sysselsättningsfonden har finan-

sierat största delen av grunddagpenningen.

Beloppsmässigt förblir finansieringsan-

svaret oförändrat. Ändringen påverkar

inte utkomstskyddet som går via arbets-

löshetskassorna eller finansieringen av

det, för vilket Sysselsättningsfonden har

huvudansvaret.

Förkortningen av varseltiden för permit-

tering och kombinationsförsäkringen är

under beredning. Om båda förverkligas,

kan de utgifter som fonden ansvarar för

öka från tio till femtio miljoner euro. Om

kombinationsförsäkringen förverkligas, blir

den en ny helhet som Sysselsättningsfon-

den ska finansiera. En reform av lagen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner är

också under beredning.

Vid budgetförhandlingarna hösten 2025

beslöt Finlands regering att inleda en

granskning av de mekanismer som jäm-

nar ut de ekonomiska konjunkturerna och

bland annat av Sysselsättningsfondens roll

i genomförandet av konjunkturpolitiken.

För detta ändamål tillsattes en arbets-

grupp under ledning av Social- och hälso-

vårdsministeriet, i vars sekretariat även

7Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

Sysselsättningsfonden är representerad.

Arbetsgruppens mandatperiod löper ut i

april 2026.

MOT DE STRATEGISKA MÅLEN

MED IT-KAPACITET OCH

ARTIFICIELL INTELLIGENS

År 2025 förverkligade vi Sysselsättnings-

fondens strategi genom att noga följa de

mätare för målen som skapades i början av

året. Våra strategiska mål är att producera

kundorienterade digitala tjänster pålitligt

och med hög kvalitet samt att öka produkti-

viteten och effektiviteten.

Under året överförde vi framgångsrikt

våra IT-tjänster till en ny leverantör och

byggde samtidigt upp ny plattformsfär-

digheter. Reformen hjälper oss i den di-

gitala utvecklingen i framtiden, när vi

bygger ännu mer kundorienterade och

effektiva tjänster. Ett exempel på det-

ta är arbetet med att modernisera våra

arbetslöshetsförsäkringspremiertjänser.

Avvecklingen av vuxenutbildningsstödet

har fortsatt i enlighet med den tidsplan som

föreskrivits i lag. Övergångsperioden för in-

dragningen löpte ut den 31 december 2025.

Det utbetalda stödbeloppen minskade klart

jämfört med i fjol. I början av 2026 betalar

vi ut de sista stöden och därefter arkiveras

materialet och informationssystemen av-

vecklas. Förändringen har synts också i vår

organisation: fondens personal har minskat

med 29 procent sedan slutet av 2023 och

i slutet av 2025 var antalet anställda 124.

Kundnöjdheten har hållits på en utmärkt

nivå under hela avvecklingen.

Under 2025 utbildade vi på bred front vår

personal i att utnyttja artificiell intelligens

på ett ansvarsfullt sätt. Under året inledde

personalen försök med olika verktyg inom

artificiell intelligens. Målet är att verktygen

ska vara ett stöd i arbetet och effektivisera

vår verksamhet. Under 2026 fördjupar vi

målmedvetet utnyttjandet av artificiell in-

telligens som en del av våra arbetsuppgifter.

BLICK MOT FRAMTIDEN

År 2025 förde med sig många olika för-

ändringar och skeden. I slutet av året gick

fondens långvariga verkställande direktör

Janne Metsämäki i välförtjänt pension.

Sysselsättningsfondens styrelse valde Karo

Nukarinen, fondens ekonomi- och finansie-

ringsdirektör, till ny verkställande direktör.

Han tillträdde sin tjänst den 1 januari 2026.

Vi har åstadkommit mycket under året. Den

viktigaste faktorn bakom framgångarna är

en kompetent och skicklig personal. Perso-

nalens engagerade och högklassiga arbete

har synts till exempel i form av smidigt

utförda uppgifter och utmärkt kundservice.

Det är bra att tillsammans rikta blicken mot

framtiden och ge trygghet vid förändringar

i arbetslivet även 2026.

Ett varmt tack för det gångna året

2025 till alla anställda och till våra

intressentgrupper.

Karo Nukarinen

verkställande direktör

8Årsberättelse 2025

Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi omfat-

tar en mission, en vision, strategiska mål,

värden och förändringskrafter. Sysselsätt-

ningsfondens styrelse bedömer årligen

behovet av att uppdatera strategin. Bedöm-

ningen ledde inte till några förändringar i

strategin år 2025.

Vår mission är att ge trygghet vid föränd-

ringar i arbetslivet. Vår vision är att vara

en uppskattad och effektiv verkställare av

socialskyddet. Våra värden är: Kunderna

först; Vi förnyas, vi utvecklas, vi agerar;

Vi är ett enhetligt team.

Vi ger trygghet

vid förändringar i

arbetslivet

MISSION

Vi ger trygghet vid

förändringar iarbetslivet

VISION

Uppskattad och effektiv

verkställare av socialskyddet

VÄRDEN

Kunderna först

Vi förnyas, vi utvecklas,

vi agerar

Vi är ett enhetligt team

9Årsberättelse 2025 Strategi, mission, vision och värden

Våra strategiska mål är:

• Vi producerar kundorienterade digitala

tjänster pålitligt och med hög kvalitet

• Vi ökar produktiviteten och

effektiviteten

I de strategiska målen ingår dessutom

en ambition om en utmärkt kund- och

personalupplevelse.

Identifierade centrala förändringskrafter

som påverkar Sysselsättningsfonden:

• Säkerhetsmiljö

• Finlands offentliga ekonomi

• Förändringar i socialskyddssystemet

• Fördelning av förvaltningsuppgifter

inom den offentliga sektorn

• Lagstiftningsändringar som

berör Sysselsättningsfondens

förvaltningsuppgifter

• Sysselsättningsutveckling

• Befolkningsutveckling och

försörjningskvot

• Finansiering av arbetslöshetsskyddet

• Reformer av arbetslagstiftningen

• Arbetsmarknadsparternas roll

• Digitalisering och artificiell intelligens

Vi utvärderade förändringskrafterna under

2025 och ansåg att de fortfarande var lämp-

liga och väsentliga.

År 2025 fokuserade vi på att verkställa

strategin. I början av året byggde vi upp ett

mångsidigt indikatorsystem för uppföljning

av strategin och med indikatorerna har vi

följt upp framstegen i genomförandet av de

viktigaste helheterna.

Under året arbetade vi särskilt med två

stora strategiska helheter: Överföringen

av IT-tjänsterna till en ny leverantör och

indragningen av vuxenutbildningsstödet i

enlighet med regeringsprogrammet.

10Årsberättelse 2025 Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi

Uppskattad

och effektiv

verkställare av

socialskyddet

Vision

Våra kunder

först

Vi förnyas

Vi utvecklas

Vi agerar

Vi är ett

enhetligt

team

Värden

Mission

Vi ger trygghet vid

förändringar i arbetslivet

Förändringskrafter

Digitalisering och artiﬁciell intelligens

Förändringar i socialskyddssystemet

Finlands offentliga ekonomi

Fördelning av förvaltningsuppgifter inom

den offentliga sektorn

Lagstiftningsändringar som berör Sysselsättningsfondens förvaltningsuppgifter

Sysselsättningsutveckling

Befolkningsutvekling och försörjningskvot

Finansiering av arbetslöshetsskyddet

Arbetsmarknadsparternas roll

Vi ökar productiviteten

och effektiviteten

Vi producerar kundorienterade digitala

tjänster pålitligt och med hög kvalitet

Strategiska mål

Utmärkt personalupplevelse

Utmärkt kundupplevelse

Säkerhetsmilijö

Reformer av arbetslagstiftningen

11Årsberättelse 2025

Nyckeltal 2025

Nyckeltal

Siffrorna anges i miljoner euro.

Inkomster 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Intäkter från arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier 1 159 1326 1412 766 571 -195 -25 %

Intäkter från löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier 1241 1424 1490 806 607 -198 -25 %

Statens och kommunernas andelar 911 717 704 752 700 -51 -7 %

Övriga arbetsgivaravgifter* 23 23 21 24 29 5 19 %

Intäkter totalt 3335 3490 3627 2347 1907 -440 -19 %

Utgifter 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfondens andelar -1463 -1039 -1098 -1238 -1063 -175 -14 %

Arbetslöshetskassor, statens andelar -909 -714 -700 -747 -699 -48 -6 %

Pensionsskyddscentralen -902 -596 -600 -722 -659 -64 -9 %

Folkpensionsanstalten -239 -243 -263 -168 -94 -73 -44 %

Vuxenutbildningsförmåner -186 -189 -201 -212 -77 -135 -64 %

Sysselsättningsområden 0 0 0 0 -5 5

Arbets- och näringsministeriet -14 -20 -30 -32 -30 -2 -6 %

Statens Pensionsfond -11 -8 -8 -10 -10 0 0 %

Förvaltningskostnader -26 -23 -34 -34 -31 -3 -8 %

Utgifter sammanlagt -3750 -2832 -2934 -3163 -2668 -495 -16 %

Nettofinansieringsintäkter 3 -34 69 67 32 -35 -52 %

Förändring av nettoförmögenheten -412 625 763 -749 -729 19

Nettoförmögenhet 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Investeringstillgångar och likvida medel 1339 1885 1869 1513 857 -656 -43 %

Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 679 818 859 447 354 -93 -21 %

Kortfristiga och långfristiga lån 1299 1299 599 599 599 0 0 %

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 86 146 109 89 69 -20 -22 %

Nettoförmögenhet 633 1258 2021 1272 543 -729 -57 %

* I övriga arbetsgivaravgifter ingår självrisk- och omställningsskyddspremier som samlats in från arbetsgivare samt avdrag enligt arbetsavtalslagen.

Styrelsens

verksamhets-

berättelse

13Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Sysselsättningsfondens uppdrag

Sysselsättningsfondens

huvuduppgifter är att finansiera

arbetslöshetsförmåner,

fastställa och uppbära

arbetslöshetsförsäkringspremier

samt bevilja

vuxenutbildningsförmåner.

Vi uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier

som alla arbetsgivare och löntagare betalar.

Vi fastställer arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna på basis av de uppgifter som arbets-

givarna har anmält till inkomstregistret.

Riksdagen beslutar om premieprocentsat-

serna genom att årligen godkänna lagen

om premierna.

Fonden har en konjunkturbuffert som bild-

as av skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder. Med hjälp av bufferten strävar

vi efter att trygga likviditeten och en stabil

premieutveckling. Med hjälp av bufferten

kan vi jämna ut trycket på att höja premier-

na då utgifterna för arbetslöshetsskyddet

ökar.

År 2025 samlade vi in sammanlagt 1178

(1571) miljoner euro i arbetslöshetsförsäk-

ringspremier. Arbetsgivarnas andel var

sammanlagt 571 (766) miljoner euro och lön-

tagarnas andel var 607 (806) miljoner euro.

Dessutom uppgick de självrisk- och om-

ställningsskyddspremier som arbetsgivarna

betalade samt avdragen enligt arbetsavtals-

lagen till sammanlagt 29 (24) miljoner euro.

Statens betalningar uppgick till 605 miljoner

euro och kommunernas till 95 miljoner euro.

Vi samlade in sammanlagt 1907 (2347) mil-

joner euro i premier 2025.

Förmåner som Sysselsättningsfonden

finansierar är bl.a. arbetslöshetsdagpen-

ning som arbetslöshetskassorna och FPA

betalar, pensionsavgifter i anslutning till

inkomstrelaterad dagpenning samt vuxen-

utbildningsstöd som fonden själv betalar.

Vi är också sakkunniga inom samman-

jämkningen av den ersättning som betalas

ut vid tvistemål om upphävande av an-

ställningsförhållande och arbetstagarens

arbetslöshetsdagpenning.

År 2025 finansierade vi utkomstskyddet för

arbetslösa som arbetslöshetskassorna be-

talar, inklusive statens och kommunernas

andelar, till ett belopp av sammanlagt 1762

(1985) miljoner euro. Minskningen jämfört

med året innan var 11,2 procent, vilket beror

i synnerhet på effekterna av åtgärderna i

regeringsprogrammet.

Sysselsättningsfondens andel av finan-

sieringen var 1063 (1238) miljoner euro.

Minskningen av andelen som finansieras

14Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Sysselsättningsfondens uppdrag

med arbetslöshetsförsäkringspremier

berodde på att de dagpenningar vid permit-

tering som fonden ansvarar för minskade

med 22,1 procent, dvs. 81 miljoner euro. Sys-

selsättningsfonden, staten och kommuner-

na täcker sammanlagt cirka 94,5 procent av

arbetslöshetskassornas finansiering. Den

resterande delen av kassornas finansiering

inflyter från medlemsavgifterna.

Vi betalade den grundläggande försörjning-

ens andel för de löntagare som inte hör till

någon kassa till FPA till ett belopp av sam-

manlagt 94 (167) miljoner euro samt lönega-

rantiandelen till Arbets- och näringsminis-

teriet till ett belopp av sammanlagt 30 (27)

miljoner euro.

År 2025 deltog vi i arbetspensionskostna-

derna genom att betala sammanlagt 668

(732) miljoner euro till Pensionsskyddscen-

tralen och Statens Pensionsfond för tiden

för inkomstrelaterad dagpenning samt för

arbetspension som ackumuleras under be-

talningstiden för alterneringsledighet och

vuxenutbildningsstöd.

Vi finansierar omställningsskyddspaketet

för 55 år fyllda, som består av omställ-

ningsskyddsutbildning och omställnings-

skyddspenning. Vi betalade sammanlagt

5 miljoner euro i kostnader för omställ-

ningsskyddsutbildning till sysselsätt-

ningsområdena och sammanlagt 14 (12)

miljoner euro till kassorna och FPA för

omställningsskyddspenning som betalas

till arbetstagare.

Vi betalade sammanlagt 77 (203) miljo-

ner euro i vuxenutbildningsstöd till 15144

(31796) personer. År 2025 kunde, på grund

av indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna, stöd beviljas endast löntagare

eller företagare på heltid vars studier och

stödrättighet hade inletts senast den 31 juli

2024. Övergångsperioden för indragningen

löpte ut den 31 december 2025.

År 2025 beviljade vi 148 (23009) personer

yrkesexamensstipendier. Vi betalade sam-

manlagt 0,1 (9,6) miljoner euro i stipendier.

Yrkesexamensstipendier kunde beviljas en-

dast på basis av en yrkesexamen som hade

avlagts senast den 31 juli 2024.

År 2025 betalade vi sammanlagt 2668

(3163) miljoner euro i finansieringsandelar

(inkl. fondens förvaltningskostnader).

Sysselsättningsfondens verksamhet över-

vakas av Finansinspektionen.

euro %

Sysselsättningsfondens ﬁnansiering

till arbetslöshetskassorna

Arbetslöshetsgrad %

Statens och kommunernas andelar

som betalats till arbetslöshetskassorna,

miljoner euro

Sysselsättningsfondens andelar

som betalats till arbetslöshetskassorna,

miljoner euro

500

1000

1500

2000

2500

2021 2022 2023 2024 2025

7,7 %

6,8 %

7,2 %

909

714

700

1 463

1 039

1 098

8,4 %

9,7 %

747

699

1 063

1 238

15Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Arbetsgivarna

betalararbetslöshets-

försäkringspremier.

Dessutom betalar de i vissa

situationer en självrisk- eller

omställningsskyddspremie samt

ersättning för sammanjämkning

vid tvistemål som rör upphävande

av anställningsförhållande

i enlighet med arbetsavtalslagen.

ﬁnansierar en andel av

utkomstskyddet för

arbetslösa med

skatteintäkter.

Staten

ﬁnansierar en andel av

utkomstskyddet, då

arbetslösheten varat i

över 100 dagar.

Kommunerna

Löntagarna

betalar arbetslöshets-

försäkringspremier.

Insamlade premier

1 907

mn euro

Vi ﬁnansierar i stor utsträckning det ﬁnländska arbetslivet

Sysselsättningsfonden

Vi betalar pensionsskyddet som

ackumulerats under tiden för

utkomstskydd, vuxenutbildnings-

stöd och alterneringsledigt till

Pensionsskyddscentralen och

Statens Pensionsfond.

mn euro

668

mn euro

605

mn euro

600

mn euro

607

Vi betalar grunddagpenningens

andel till FPA.

mn euro

Vi betalar andelen för lönegarantin

till arbets- och näringsministeriet.

mn euro

1 063

Vi betalar andelen för

inkomstrelaterad dagpenning

till arbetslöshetskassorna.

Vi betalar stats- och kommun

andelarna av utkomstskyddet

för arbetslösä till arbetslöshets-

kassorna.

Vi ﬁnansierar utbildningsersättning

(t.ex. kommuner, församlingar, fören-

ingar och stiftelser är berättigade).**

mn euro

Vi ﬁnansierar

vuxenutbildningsförmåner.****

mn euro

699

Betalda

ﬁnansieringsandelar *

Kvar i

konjunktur-

bufferten

2 668

mn euro

Vi betalar kostnaderna för omställnings-

skyddsutbildningen till sysselsättning-

sområdena.***

Konjunktur-

buffertens

nettoförmögenhet

minskade med

729 mn euro.

mn euro

Siffror för år 2025.

*Inkluderar

förvaltningskostnader

Vi sköter fördelningen av

kostnaderna mellan

medlemsstaterna för den

inkomstrelaterade dag-

penningen till ett belopp av

sammanlagt 0,2 miljoner euro.

**Finansierat av

Finansministeriet

*** Utgifterna för

omställningsskydds-

penningen ingår i kassor-

nas och FPA:s siffror.

****Inkluderar vuxenutbild-

ningsstödet och yrkes-

examensstipendiet.

543

mn euro

Nettoﬁnan-

sieringsin-

täkter

16Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Samarbete med intressentgrupper

Samarbete med intressentgrupper

Sysselsättningsfonden

samarbetar brett med många

olika instanser. Vid skötseln

av våra lagstadgade uppgifter

samarbetar vi tätt med olika

ministerier, i synnerhet Social-

och hälsovårdsministeriet,

Arbets- och näringsministeriet

samt Finansministeriet.

Vi är en del av den lagstadgade socialför-

säkringen. Arbetslöshetskassorna, FPA,

Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsför-

säkringscentralen och arbetspensionsbola-

gen är våra samarbetspartner i våra verk-

ställighetsuppgifter. Vår uppgift att trygga

betalningsberedskapen förutsätter ett gott

och fungerande samarbete med banker och

finansinstitut. Arbetsmarknadens centra-

lorganisationer är representerade i Syssel-

sättningsfondens förvaltning och dessutom

samarbetar vi med organisationerna.

Under 2025 systematiserade vi vårt sätt att

arbeta med intressentgrupper: Vi gick fram-

åt mot de mål vi ställt upp i enlighet med

årsklockan. Tillsammans med dem som

bedriver intressentgrupps samarbete säker-

ställde vi en gemensam lägesbild, genom-

förde vi överenskomna enhetliga arbetssätt

och arbetade vi tillsammans kring fondens

teman. Under 2025 har vi deltagit i arbets-

grupper, höranden och svarat på begäran-

den om utlåtande som rört oss.

Vi anmäler påverkanskommunikation

som riktas mot riksdagen och ministeri-

erna till öppenhetsregistret två gånger om

året. Den kommunikation som Sysselsätt-

ningsfonden anmält gäller lagstadgade

uppgifter, projekt som är under beredning

och aktuella ärenden. Till våra teman 2025

hörde omställningsskyddet och främjandet

av sysselsättningen av äldre, möjliga sätt

att genomföra kombinationsförsäkringen,

vuxenutbildningsstödet och finansieringen

av utkomstskyddet för arbetslösa, finansie-

ringen av det allmänna stödet samt total-

reformen av lagen om arbetslöshetskassor

och finansieringslagen. Du kan bekanta dig

närmare med våra anmälningar till öppen-

hetsregistret i öppenhetsregistrets egen

tjänst.

År 2025 ordnade vi ett gemensamt eve-

nemang för alla våra intressentgrupper

där vi berättade om aktuella frågor vid

fonden, såsom ekonomin och den digitala

utvecklingen. Utöver möten gav vi våra

17Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

intressentgrupper aktuell information om

våra uppgifter och verkställanden i regel-

bundna och riktade nyhetsbrev, introduk-

tionsmöten och evenemang för intressent-

grupperna samt på vår webbplats. År 2025

producerade vi material på bred front för

olika intressentgruppers behov och förny-

ade informationsutbudet på vår webbplats.

Utifrån den respons och de önskemål vi fått

producerade vi material i stor utsträckning

för intressentgruppernas behov. Våra förny-

ade informationspaket har tagits emot väl.

Enligt intressentgrupperna är de tydliga

och ger mervärde. Med stöd av dem har det

varit varit bra att fortsätta dialogen.

Vi gav råd och betjänade kunder och in-

tressentgrupper i frågor som gällde ären-

dehantering och verkställighetsprocesser

genom webbinarier, utbildningar, riktade

nyhetsbrev och tydligt webbinnehåll. Un-

der 2025 riktade vi innehåll förutom till

våra kunder även till arbetslöshetskassor,

personal inom sysselsättningstjänsterna,

arbetsrättsjurister och läroanstalter. Vi träf-

fade också regelbundet aktörer inom soci-

alförsäkringsbranschen för att främja våra

gemensamma angelägenheter och effekti-

viteten i genomförandet.

Vi samarbetar med andra socialförsäk-

ringsinstitutioner i EU och Norden i gemen-

samma internationella forum. Med hjälp

av samarbetet vill vi hålla oss uppdaterade

om olika länders modeller för finansiering

av social trygghet och berätta om Finlands

modell för finansiering av social trygghet.

Våra experter deltog i Nordiskt Arbetslös-

hetsförsäkringsmöte (NAF), som Sverige

hade ansvaret för att ordna. Under semina-

riet behandlades de förnyelser som gjorts i

utkomstskyddet för arbetslösa i de nordiska

länderna, arbetskraftens rörlighet i Norden,

informationssäkerhetsteman samt utnytt-

jandet av artificiell intelligens i verkställan-

det av utkomstskyddet för arbetslösa.

Dessutom deltog vi i arbetet i ESIP:s (Euro-

pean Social Insurance Platform)

(un)employment-arbetsgrupp som var

riktat till organisationer samt i ESIP-fo-

rumet, där den sociala trygghetens bidrag

till Europas konkurrenskraft och tillväxt

behandlades.

I det internationella samarbetet deltar vi

dessutom i NSFM:s (Nordiskt Socialför-

säkringsmöte), ISSA:s (International Social

Security Association) och AEIP:s (The Euro-

pean Association of Paritarian Institutions)

verksamhet.

Vi vill vara en uppskattad samarbetspart-

ner för medierna och erbjuda tillförlitlig in-

formation om hur vi verkställer vår uppgift.

Under året publicerade vi information till

medierna och tillhandahöll information om

vårt arbete på vår webbplats.

Samarbete med intressentgrupper

18Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Kundservice

År 2025 låg totalresultatet

för Sysselsättningsfondens

kundnöjdhet (CSAT, customer

satisfaction index, andelen nöjda

och mycket nöjda kunder av alla

kunder) liksom tidigare år på en

hög nivå, 89 procent.

ARBETSGIVARKUNDERNA VAR SÄRSKILT

NÖJDA MED TELEFONTJÄNSTEN,

BEREDNINGEN AV REFORMEN AV

E-TJÄNSTEN FORTSÄTTER

Insamlingen av arbetslöshetsförsäkrings-

premier har varit en helt automatiserad

process ända sedan 2019 och tack vare det

finns det endast ett sporadiskt behov av

kundrådgivning. Som resultat av detta har

antalet kundrådgivningskontakter varit

ganska måttligt under de senaste åren.

År 2025 svarade vi inom arbetslöshetsför-

säkringspremietjänsterna på

• 6723 (9542) samtal

• 3245 (3653) meddelanden i e-tjänsten

• 16167 (17185) e-postmeddelanden.

Totalresultatet för kundnöjdheten inom

arbetslöshetsförsäkringspremietjänsterna

var 83 (77) procent 2025. Arbetslöshetsför-

säkringspremiekunderna var särskilt nöjda

med den personliga servicen: 90 (93) pro-

cent av de som svarade på kundnöjdhetsen-

käten var nöjda med den service de fick per

telefon 2025.

Den övergripande nöjdheten minskade på

grund av e-tjänsten, som behöver förnyas.

Nöjdheten med e-tjänsten var 37 (36) pro-

cent. Parallellt med kundservicen fokusera-

de vi på att förbereda upphandlingen av ett

projekt för att förnya e-tjänsten för arbets-

givarkunder. I anslutning till upphandling-

en preciserade vi definitionsarbetet som

gjordes 2024 och integrerade Sysselsätt-

ningsfondens nya IT-kapacitet som en del

av upphandlingen för att säkerställa att

upphandlingen och genomförandeprojektet

löper smidigt.

Kundservice

19Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

KUNDERNA VAR FORTSATT NÖJDA MED

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA

TROTS ATT INDRAGNINGEN FORTSKRED

Kunderna hade behov av personlig rådgiv-

ning ända till slutet av övergångsperioden

för indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna. I takt med att övergångsperioden

fortskred började också antalet kundkon-

takter minska, eftersom antalet stödmotta-

gare minskade.

År 2025 svarade vi inom förmånstjänsterna

på:

• 4581 (27527) kundsamtal

• 9001 (29423) kundmeddelanden

• 327 (2796) e-postmeddelanden.

Att trygga av kundnöjdheten var vårt cen-

trala mål under övergångsperioden och vi

lyckades utmärkt med det. Totalresultatet

för kundnöjdheten (CSAT) inom vuxenut-

bildningsförmånerna var högt trots indrag-

ningen, 91 procent.

Av de förmånskunder som ringde oss var 94

(95) procent nöjda med den service de fick

2025. Under året började vi stegvis avveckla

telefontjänsten för vuxenutbildningsförmå-

ner: vi förkortade tjänstens öppettider och

hösten 2025 ersatte vi den traditionella tele-

fontjänsten med en återuppringningstjänst.

Införandet av återuppringning möjliggjorde

en flexibel tjänst i en situation där antalet

anställda inom förmånstjänsten minskade

stegvis.

Kundnöjdheten inom e-tjänsten för vux-

enutbildningsförmåner var 92 (95) pro-

cent. Den omfattande automatiseringen av

handläggningen av ansökningar som vi

genomförde innan vi fick information om

indragningen och det systematiska utveck-

lingsarbetet för att göra e-tjänsten smidiga-

re bidrog till det goda resultatet.

Kundservice

20Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden

fastställer och uppbär

arbetslöshetsförsäkringspremier

samt övervakar verkställandet

av skyldigheter som

gäller arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäk-

ringspremie grundar sig på lagen om finan-

siering av arbetslöshetsförmåner (555/1998).

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas

av arbetstagare i åldern 18–64 år och deras

arbetsgivare.

Arbetsgivarna var skyldiga att betala ar-

betslöshetsförsäkringspremier om de ut-

betalda lönerna överskred 1500 euro under

2025. Arbetslöshetsförsäkringspremie tas

inte ut från en företagares lön. En delägare

som avses i lagen om utkomstskydd för

arbetslösa (1290/2002) är betalningsskyldig,

men betalar en lägre arbetslöshetsförsäk-

ringspremie för löntagare.

Som lön som ligger till grund för arbets-

löshetsförsäkringspremien betraktas lön

som erhållits i arbetsavtals- eller tjänste-

förhållande, resultatpremie eller annat

vederlag som betalats eller avtalats att

betalas som ersättning för arbete.

Arbetsgivaren innehåller löntagarens ar-

betslöshetsförsäkringspremie från lönen i

samband med löneutbetalningen och an-

mäler löneuppgifterna till inkomstregistret.

Sysselsättningsfonden får uppgifterna om

lönerna direkt från inkomstregistret och

bestämmer på basis av dem att arbetsgiva-

ren ska betala arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna. Vi fakturerar premierna fyra gånger

om året i januari, april, juli och oktober på

basis av de tre föregående månadernas

lönebetalningar.

Vi utnyttjar automatiserat beslutsfattande

i stor utsträckning vid fastställandet av ar-

betslöshetsförsäkringspremier. De automati-

serade besluten var cirka 99 procent av alla

beslut om arbetslöshetsförsäkringspremier

2025.

21Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGS-

PREMIENS STORLEK ÅR 2025

Procentsatserna för arbetslöshetsförsäk-

ringspremierna för 2025 sänktes i enlighet

med fondens förslag. Den uppskattade

utgiftssänkande effekten av skrivningarna

i regeringsprogrammet och besluten vid

ramförhandlingarna, ekonomi- och syssel-

sättningsutsikterna samt konjunkturbuffer-

tens goda nivå inverkade på sänkningen av

premierna jämfört med året innan.

År 2025 uppgick arbetsgivarnas arbetslös-

hetsförsäkringspremier till sammanlagt

571 (766) miljoner euro. De självrisk- och

omställningsskyddspremier som arbetsgi-

varna betalade samt avdragen enligt arbets-

avtalslagen uppgick till sammanlagt 29 (24)

miljoner euro. Löntagarnas arbetslöshets-

försäkringspremier uppgick till samman-

lagt 607 (806) miljoner euro.

euro

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2021 2022 2023

Insamlade arbetslöshets-

försäkringspremier

Arbetsgivare

Löntagare

1 241

1 424

1 490

1 412

1 326

1 159

2 751

2 902

2024 2025

766

1 571

571

1 178

607

806

2 401

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

2021

2023

2022

Arbetsgivare

Löntagare

Procentsatser för arbetslöshets-

försäkringspremierna

1,42 %

1,51 %

1,54 %

1,40 %

1,50 %

2024 2025

0,82 %

0,79 %

0,62 %

0,59 %

Arbetslöshetsförsäkringspremier

22Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

PROCENTSATSERNA FÖR

ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIERNA ÖKAR 2026

I augusti 2025 föreslog vi att arbetslös-

hetsförsäkringspremierna höjs med 0,6

procentenheter 2026. Förslaget om att höja

premierna påverkades av prognosen om en

minskad konjunkturbuffert, av minskade

inkomster och en högre arbetslöshetsgrad

än väntat samt av utsikterna för ekonomin

och sysselsättningen. Republikens presi-

dent stadfäste lagen om premierna 2026 i

december 2025.

Procentsatser för arbetslöshetsförsäkringspremier 2024 2025 2026

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,79 0,59 0,89

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, högre (2) 1,09 0,80 1,23

Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie 0,82 0,62 0,92

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,43 0,30 0,39

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, högre (2) 0,65 0,43 0,72

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, högre (2) 0,71 0,49 0,79

(1) Upp till lönesumman, som är 2337000 euro 2024; 2455500 euro 2025 och 2509500 euro 2026.

(2) Av den överstigande delen av lönesumman, som är 2337000 euro 2024; 2455500 euro 2025 och

2509500 euro 2026.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

23Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

TILLSYN ÖVER ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIER

Sysselsättningsfonden övervakar att ar-

betsgivarna fullföljer sina skyldigheter i

fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier.

Syftet med tillsynen är att säkerställa att de

löneuppgifter som arbetsgivarna uppgett

som grund för arbetslöshetsförsäkrings-

premien motsvarar den faktiska lönebetal-

ningen och att arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna kan samlas in till rätt belopp.

Vid tillsynen undersöker vi om de löneupp-

gifter som anmälts till inkomstregistret är

riktiga. Om vi upptäcker att en arbetsgivare

har anmält fel löneuppgifter till inkomst-

registret eller om uppgifterna avviker på

annat sätt, kontaktar vi arbetsgivaren och

utreder löneuppgifternas riktighet mer

detaljerat.

Orsaken till de fel i löneuppgifterna som vi

upptäcker vid tillsynen är i många fall ett

fel i löneadministrationssystemet, felaktig

uppfattning om betalningsskyldigheten

eller ett annat misstag. Vi ger arbetsgivarna

råd i frågor som gäller betalningsskyldighet

och anmälan av löner för att bidra till att ar-

betsgivarna anmäler riktiga löneuppgifter.

Utöver uppgifterna i inkomstregistret får vi

årligen uppgifter av Skatteförvaltningen om

löner som noterats vid skatterevisionerna

och som vi jämför med de uppgifter som

anmälts till inkomstregistret. Vi kontaktar

arbetsgivaren om löneuppgifter inte har

anmälts till inkomstregistret. Vid tillsynen

utnyttjar vi också uppgifter om arbetsgivare

från andra socialförsäkrare och myndighe-

ter. Vid behov kan vi fastställa arbetslös-

hetsförsäkringspremien utifrån en upp-

skattning som vi gör på basis av de erhållna

uppgifterna.

Vi undersökte 811 (1099) tillsynsfall 2025.

På basis av tillsynen förelade vi tilläggsav-

gifter till ett värde av sammanlagt 218666

(338357) euro och betalade tillbaka premier

till ett värde av 55366 (19188) euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Vi undersökte 811 (1099) tillsynsfall 2025.

24Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

UTBILDNINGSERSÄTTNING

Finlands regering lämnade den 9 oktober

2025 en proposition till riksdagen om in-

dragning av utbildningsersättningen. Repu-

blikens president stadfäste lagen i december

2025. På grund av indragningen beviljas inte

utbildningsersättning för utbildningar som

genomförts den 1 januari 2026 eller senare.

Ersättning för utbildningsdagar 2025 kunde

sökas i januari 2026.

Syftet med utbildningsersättningen har

varit att förbättra arbetsgivarnas möjlighe-

ter att ordna utbildning för sina anställda

i syfte att utveckla deras yrkeskompetens.

Arbetsgivare inom den offentliga och tredje

sektorn, såsom kommuner, välfärdsområ-

den, församlingar, universitet, yrkeshögsko-

lor, föreningar och stiftelser, har haft rätt till

utbildningsersättning.

Arbetsgivarna har kunnat ansöka om

utbildningsersättning hos Sysselsättnings-

fonden årligen före utgången av januari

följande kalenderår. Vi har beviljat och

betalat ut utbildningsersättning på basis av

arbetsgivarens ansökan.

År 2025 betalade vi cirka 14,6 (11,5) miljoner

euro i utbildningsersättning till 614 (602)

arbetsgivare. De ersättningsberättigade

arbetsgivarna ansökte om ersättning på

basis av sammanlagt 594266 (512268) ut-

bildningsdagar. Av de arbetsgivare som fick

utbildningsersättning var 274 (264) kom-

muner och städer, 21 (21) välfärdsområden,

178 (177) föreningar och stiftelser, 94 (94)

församlingar, 10 (10) universitet och 37 (36)

andra arbetsgivare.

50 %

4 %

11 %

Betalda utbildningsersättningar

Välfärdsområden

Universitet

28 %

Kommuner

Föreningar och stiftelser

Övriga

1 %Församlingar

14,6

mn euro

Arbetslöshetsförsäkringspremier

25Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ARBETSGIVARENS SJÄLVRISKPREMIE

FÖR ARBETSLÖSHETSSKYDDET

Sysselsättningsfonden kan fastställa en

självriskpremie för utkomstskyddet för

arbetslösa och uppbära den från arbetsgi-

varen, om arbetsgivaren har sagt upp eller

permitterat en arbetstagare som är nära

pensionsåldern och arbetstagaren har blivit

långtidsarbetslös eller permitterad. Med

självriskpremierna finansierar vi utgifterna

för utkomstskyddet för arbetslösa som or-

sakas av uppsägningar och permitteringar.

Bestämmelser om fastställandet av pre-

mien och om förfarandet vid indrivning av

premien finns i 8 a kap. i lagen om finansie-

ring av arbetslöshetsförmåner (1998/555).

Rätten till tilläggsdagar med arbetslöshets-

penning, dvs. den så kallade pensionsslus-

sen, håller på att slopas. Samtidigt upphör

insamlingen av självriskpremier. Den nya

lagstadgade omställningsskyddspremien

för uppsägande arbetsgivare ersätter själv-

riskpremierna under övergångsperioden.

De som är födda 1964 är den sista ålders-

klassen som kan få tilläggsdagar och för

vilka arbetsgivaren är skyldig att betala

självriskpremie. Övergångsperioden för

självriskpremien löper ut senast 2035.

Den försämrade arbetslöshetssituationen

och de ändrade åldersgränserna för rätt

till tilläggsdagar har påverkat ökningen

av antalet fall som gäller självriskpremier.

År 2025 tog vi emot cirka 5480 (3900) nya

självriskpremieärenden, vilket är cirka 41

procent fler än 2024. Vi påförde arbetsgiva-

ren en självriskpremie i cirka 470 (370) fall.

Vi bokförde cirka 8 (7) miljoner euro i

självriskpremier 2025. Den genomsnittliga

handläggningstiden i de fall som ledde till

betalningsbeslut var 85 (59) dagar.

OMSTÄLLNINGSSKYDDSPREMIE FÖR

UPPSÄGANDE ARBETSGIVARE

Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala

en omställningsskyddpremie om arbets-

givaren har sagt upp en arbetstagare av

produktionsmässiga eller ekonomiska

orsaker, om arbetstagaren har fyllt 55 år och

har varit anställd hos arbetsgivaren i minst

fem år vi tidpunkten för uppsägning. Pre-

mien gäller inte de minsta arbetsgivarna,

eftersom den lönesumma som omfattas av

arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkrings-

premie ska överskrida den årliga nedre

gränsen, som var cirka 2,3 miljoner euro år

2024. Omställningsskyddspremien beräk-

nas utifrån lönesumman för det år som

föregår uppsägningsåret.

Med omställningsskyddspremierna fi-

nansierar vi arbetstagarnas omställnings-

skyddspaket. Omställningsskyddspaketet

består av omställningsskyddsutbildning

och omställningspenning. För uppsagda

arbetstagare ordnar arbetskraftsmyndig-

heten omställningsskyddsutbildning som

motsvarar två månaders lön. Dessutom

betalar FPA eller arbetslöshetskassan en

omställningspenning som motsvarar en

månads lön.

Sysselsättningsfonden har samlat in om-

ställningsskyddspremier från uppsägande

arbetsgivare från och med början av 2023.

Bestämmelser om fastställande av omställ-

ningsskyddspremien och om förfarandet

vid indrivning av premien finns i 4 a kap. i

Arbetslöshetsförsäkringspremier

26Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

lagen om finansiering av arbetslöshetsför-

måner (1998/555).

Den försämrade arbetslöshetssituationen

och den ökade kännedomen om omställ-

ningsskyddet har bidragit till ökningen

av antalet fall. Cirka 4600 (3200) omställ-

ningsskyddsärenden behandlades vid

Sysselsättningsfonden 2025, vilket är cirka

44 procent fler än 2024. Vi påförde arbetsgi-

varen en omställningsskyddspremie i cirka

2900 (2400) fall. Den vanligaste orsaken till

att ingen premie fastställs är att gränsen för

lönesumman inte uppnås.

Vi bokförde cirka 21 (16) miljoner euro i om-

ställningsskyddspremier 2025. Den genom-

snittliga handläggningstiden i de fall som

ledde till ett premiebeslut ökade något från

57 dagar året innan till 64 dagar 2025.

SAMMANJÄMKNING ENLIGT

ARBETSAVTALSLAGEN

Sysselsättningsfonden är sakkunnig inom

sammanjämkningen av den ersättning som

betalas vid tvistemål om upphävande av

anställningsförhållande och arbetstagarens

arbetslöshetsdagpenning. En arbetsgivare

som har permitterat en arbetstagare eller

upphävt dennes anställningsavtal i strid

med bestämmelserna i arbetsavtalslagen

är skyldig att betala skadestånd till ar-

betstagaren. Från ersättningen avdras 75

procent av de inkomstrelaterade arbetslös-

hetsförmåner som betalats ut till arbetsta-

garen efter anställningsförhållandets slut

för den tid som ersättning betalas ut för

förlust av löneförmåner på grund av arbets-

löshet. Arbetsgivaren betalar avdraget till

Sysselsättningsfonden.

Samordning enligt arbetsavtalslagen görs

när domstolen dömer ut ersättning eller

när parterna sinsemellan kommer över-

ens om ersättningen. Domstolen ska höra

Sysselsättningsfonden, om käranden efter

att anställningsförhållandet upphörde eller

under permitteringen har fått arbetslös-

hetsdagpenning avvägd enligt förtjänsten.

År 2025 gav vi sammanlagt cirka 720 (680)

uttalanden och avtalskommentarer.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

27Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Av löntagarna

607

miljoner euro

571

miljoner euro

51,5 % 48,5 %

Andelen obetalda

premier

0,25 %

Målet är effektiva digitala tjänster och nöjda kunder

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

BETALADES AV

arbetsgivare eller andra

betalningsskyldiga

135 125

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

SAMLADES IN TILL ETT BELOPP AV

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

83 %

KUNDKONTAKTER INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER (ST)

67 948

Besök på

webbsidor

6 723

Samtal

1 328

Användningsgånger

för räknare

16 167

E-post

36 558

Inloggningar

i e-tjänsten*

3 245

Meddelanden

i e-tjänsten

1 178 miljoner euro

ANTALET BESLUT OM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

484 258 st

Andelen

automatiska beslut

99 %

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2025. *Antal inloggningar i e-tjänsten är uppskattning från samma period.

UTBILDNINGSERSÄTTNING GAVS TILL

614 arbetsgivare

ANTALET TILLSYNSFALL INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER SOM

TOGS UPP TILL BEHANDLING

Antalet beslut

på basis av tillsynen

894 st

811 st

Av arbetgivare

Arbetslöshetsförsäkringspremier

28Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vuxenutbildningsförmåner

I fråga om vuxenutbildnings-

förmånerna fortskred året i

enlighet med villkoren för

verkställande av skrivningen om

indragning i regerings-

programmet. Övergångsperioden

för indragningen av vuxenutbild-

ningsstödet inleddes den

1 augusti 2024 och avslutades den

31 december 2025.

Enligt lagen om indragning kunde vuxenut-

bildningsstöd beviljas endast löntagare eller

heltidsföretagare vars studier och stödrätt

hade inletts senast den 31.7.2024. Yrkesex-

amensstipendier kunde beviljas endast på

basis av en yrkesexamen som avlagts senast

den 31 juli 2024. Stipendiet skulle sökas inom

ett år efter att examen avlagts.

Trots den långa övergångsperioden har

verkställandet av vuxenutbildningsförmå-

nerna kunnat skötas utmärkt, tack vare den

helt digitaliserade ansökningsprocessen.

Vuxenutbildningsförmåner för löntagare har

finansierats i sin helhet med avkastningen

från arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Staten har ansvarat för finansieringen av

vuxenutbildningsstöd för företagare och

yrkesexamensstipendier som beviljats

statsanställda.

KOMPETENSUTVECKLING MED

VUXENUTBILDNINGSSTÖD I MER ÄN 20 ÅR

Vuxenutbildningsstöd har beviljats sedan

2001. Stöd kunde beviljas löntagare och före-

tagare som hade en arbetshistoria på minst

åtta år. Stödet var avsett för att upprätthålla

yrkesskickligheten och utveckla kompeten-

sen och kunde beviljas för studier som var

underställda offentlig tillsyn i Finland. Stu-

dierna skulle leda till examen eller till att en

examensdel avlades eller vara yrkesinriktad

tilläggsutbildning eller fortbildning.

Vi betalade sammanlagt 77 (203) miljo-

ner euro i vuxenutbildningsstöd till 15144

(31796) personer 2025. På grund av indrag-

ningen minskade det betalda beloppet med

cirka 62 procent från 2024. Av dem som

beviljades vuxenutbildningsstöd fick 14689

(30694) personer vuxenutbildningsstöd för

löntagare och 455 (1104) personer vuxenut-

bildningsstöd för företagare.

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2021 2022 2023

Stödmottagare, personer (inkl. företagare)

Utbetalda vuxenutbildningsstöd, miljoner euro

Antalet stödmottagare och

utbetalda vuxenutbildningsstöd

euro

pers.

28 322

30 124

32 518

2024 2025

15 144

175,3

177,9

200

180

160

140

120

100

189,3

202,7

77,1

31 796

29Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ANTALET ANSÖKNINGAR MINSKADE

PROGNOSENLIGT I TAKT MED ATT

ÖVERGÅNGSPERIODEN FORTSKRED

Ansökningsförfarandet för vuxenutbild-

ningsstöd för löntagare var indelat i två

steg. På basis av ansökan om stödrättighet

fick stödmottagaren först rätt till vuxenut-

bildningsstöd för den stödperiod som han

eller hon ansökt om.

Därefter kunde sökanden månatligen i

efterhand ansöka om utbetalning av stödet

med en separat betalningsansökan. Om

den sökande ville arbeta mellan perioderna

av studieledighet och på så sätt periodise-

ra sina studier, skulle en ny ansökan om

stödrättighet för de nya perioderna skickas

till Sysselsättningsfonden.

År 2025 mottog vi 13701 (34 125) ansökning-

ar om stödrättighet för vuxenutbildnings-

stöd och 71 034 (164323) betalningsansök-

ningar. Den genomsnittliga

handläggningstiden för ansökan om

stödrättighet var 10 (9) dagar och betal-

ningsansökan 1 (1) dag. Av dessa var de

automatiska beslutens andel 56 procent för

ansökningar om fortsatt stödrättighet och

89 procent för betalningsansökan.

Antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd och ändring av dem

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

-47 %

-51 %

-55 %

-59 %

-61 %

-60 %

-66 %

-67 %

-69 %

-71 %

st.

2024

2025

januari februari mars

april

maj juni juli augusti september

october

november

december

-37 %

-65 %

30Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM TILL

PERSON SOM AVLAGT YRKESEXAMEN

Systemet med yrkesexamensstipendier har

varit i kraft sedan 1996. Stipendiet kunde

beviljas en person som var bosatt i Fin-

land och som hade avlagt en yrkesinriktad

grundexamen, yrkesexamen eller specialyr-

kesexamen, som var under 68 år och som

hade en arbetshistoria på minst fem år före

examensdagen. Yrkesexamensstipendiet

var en skattefri engångsersättning på 414

euro.

År 2025 inkom endast 263 (29124) ansök-

ningar om yrkesexamensstipendier och

utifrån dessa beviljade vi sammanlagt 0,1

(9,6) miljoner euro i stipendier till 148

(23009) personer. På grund av indragning-

en har stipendier inte längre kunnat sökas

efter den 31 juli 2025.

euro

5000

10000

15000

20000

25000

30000

pers

Mottagare av stipendier och

utbetalda yrkesexamensstipendier

2021 2022 2023

Mottagare av stipendier, pers

Utbetalda stipendier, miljoner euro

25 949

27 755

28 485

2024

23 009

10,4

11,5

11,8

9,6

2025

148

0,1

31Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

ANSÖKAN OM ÄNDRING OCH

ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGAD

UTBETALNING AV FÖRMÅN

Sökande som är missnöjda med beslutet

om yrkesexamensstipendium eller vuxen-

utbildningsstöd kunde ansöka om ändring

av beslutet. Den första besvärsinstansen är

Besvärsnämnden för social trygghet SAMU.

Den andra och sista besvärsinstansen är

försäkringsdomstolen. Under 2025 skicka-

des 89 (217) klagomål till nämnden. Antalet

besvär som skickades till försäkringsdom-

stolen var 23 (17). Oftast gällde besvären

återkrav av en förmån eller beaktande av

biinkomster enligt betalningstidpunkten.

Om betalningen av förmånen har varit

obefogad eller beloppet för stort, ska över-

betalningen återkrävas av förmånstagaren.

Sammanlagt 739 (1431) beslut om återkrav

fattades.

I UTVECKLINGEN FOKUSERADE VI

PÅ PLANERING AV AVVECKLINGEN

AV SYSTEMHELHETEN SAMT PÅ

PROJEKTET FÖR ARKIVERING

AV FÖRMÅNSUPPGIFTER

I utvecklingen av förmånssystemen och

processerna fokuserade vi på de ändring-

ar som den upphävande lagstiftningen

medför samt på nödvändiga uppdatering-

ar av systemhelheten och tryggande av

funktionsförmågan.

Projektet för lagring och arkivering av

förmånsuppgifter inleddes hösten 2025.

Förmånsdata som ska arkiveras i projek-

tet överförs till arkiveringssystemet för att

möjliggöra datalagring i enlighet med la-

gen. Projektet avancerade planenligt under

hösten och överföringen av uppgifter från

alla förmånssystem inleddes före årsskiftet.

32Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

KUNDKONTAKTER INOM

VUXENUTBILDNINGSSTÖDET (ST.)

15 144

personer, varav

97 % löntagare och

3 % företagare

ANTALET PERSONER SOM FICK

VUXENUTBILDNINGSSTÖD VAR

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR LÖNTAGARE

14 108 st

Antalet beslut om rätt till stöd

71 045 st

Antalet betalningsbeslut

89 %

dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

1 dag

Genomsnittlig

handläggningstid

176 st

6 dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2025.

344 662

4 581

13 569

327

227 932 9 001

Effektiva digitala tjänster och nöjda kunder som mål

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

91 %

Besök på

webbsidor

Samtal

Användningsgånger

för räknare

E-post

Inloggningar

i e-tjänsten

Meddelanden

i e-tjänsten

56 %

Andelen

automatiska

beslut

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR FÖRETAGARE

Andelen

automatiska

beslut

33Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Ekonomi

KONJUNKTURBUFFERT OCH

FÖRÄNDRING I NETTOFÖRMÖGENHETEN

Sysselsättningsfonden har en i lagen

fastställd konjunkturbuffert som tryggar

likviditeten och balanserar ändringar i

arbetslöshetsförsäkringspremierna. Kon-

junkturbufferten utgör skillnaden mellan

fondens tillgångar och skulder. Vid faststäl-

landet av arbetslöshetsförsäkringspremier-

na kan prognosen för maximibeloppet av

konjunkturbuffertens tillgångar eller skul-

der vara högst det belopp som motsvarar

utgifterna för en arbetslöshetsgrad på sex

procentenheter. Enligt lagen kan konjunk-

turbufferten vid beslut om nivån på arbets-

löshetsförsäkringspremien enligt progno-

sen överskrida maximibeloppet av medlen

under två år under en granskningsperiod

på tre år för att säkerställa en jämn premie-

utveckling. Då får arbetslöshetsförsäkrings-

premierna dock inte fastställas till ett högre

belopp än året innan.

Konjunkturbuffertens maximibelopp beräk-

nas på basis av siffrorna i årsbokslutet så

att de årliga utgifter som Sysselsättnings-

fonden ansvarar för, 1969 miljoner euro år

2025, divideras med den genomsnittliga

arbetslöshetsprocenten (9,7) för året i fråga

och multipliceras med 6. Konjunkturbuffer-

tens lagstadgade maximibelopp var 1218

(1726) miljoner euro 2025.

euro

1 868 1 861

-2 220

-2500

-2000

-1500

-1000

-500

500

1000

1500

2000

2500

2021 2022 2023 2024

Konjunkturbuffertens utveckling

Nettoförmögenhet Maximibelopp Minimibelopp

633

1 258

2 021

2 220

-1 868

-1 861

1 726

-1 726

1 272

2025

1 218

-1 218

543

34Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Ekonomi

I samband med budgeten för 2026, som vi

delgav Social- och hälsovårdsministeriet i

augusti 2025, uppskattade vi att förändring-

en i Sysselsättningsfondens nettoförmö-

genhet är cirka 744 miljoner euro negativ

2025 och cirka 5 miljoner euro positiv 2026.

Samtidigt uppskattade vi att nettoförmö-

genheten är cirka 528 miljoner euro positiv

31.12.2025 och cirka 533 miljoner euro posi-

tiv 31.12.2026.

Förändringen av Sysselsättningsfondens

nettoförmögenhet var 729 miljoner negativ

(749 miljoner euro negativ) 2025. Syssel-

sättningsfondens nettoförmögenhet var 543

miljoner euro 31.12.2025 (1272 miljoner euro

31.12.2024).

När bokslutet för 2025 upprättades uppskat-

tade vi att förändringen i Sysselsättnings-

fondens nettoförmögenhet skulle vara cirka

100 miljoner euro negativ 2026, vilket skulle

innebära en positiv nettoförmögenhet på

cirka 440 miljoner euro i slutet av 2026. Den

huvudsakliga faktorn bakom den sämre

uppskattningen är prognosen om en högre

arbetslöshet 2026: 9,7 procent (tidigare 8,9

procent).

euro

-800

-600

-400

-200

200

400

600

800

000

2025

2021 2022 2023 2024

Förändring av nettoförmögenheten

-412

625

763

-749

-729

35Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Ekonomi

LIKVIDITET OCH SKULDFINANSIERING

Enligt principerna för investeringsverk-

samheten och skuldfinansieringen som

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

har godkänt ska fonden ha minst ett belopp

som motsvarar utgifterna för en månad

(cirka 222 miljoner euro år 2025) i ränte-

placeringar som är kortare än ett år. Den

ovan beskrivna s.k. likviditetsbufferten var

under den här tiden i genomsnitt 1,9-faldig i

förhållande till minimibeloppet.

För likviditetsändamål har fonden också ett

företagscertifikatsprogram till ett värde av

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro) och dessutom bindande revolverande

kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på

sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans

med fyra banker (31.12.2024: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och

de revolverande kreditlimiterna var helt

oanvända både i slutet av 2024 och i slutet

av 2025.

I slutet av 2025 hade Sysselsättningsfonden

ett emitterat masskuldebrevslån på 600

miljoner euro som förfaller till betalning

den 16 juni 2027.

Sysselsättningsfonden har kreditbetyget

AA+ (stabila utsikter)/A-1+ som fastställts

av kreditvärderingsinstitutet S&P GlobalRa-

tings. Kreditbetyget är detsamma som S&P

GlobalRatings gett finska staten.

Vi uppskattar att förändringen i Sysselsättningsfondens

nettoförmögenhet är cirka 100 miljoner euro negativ

2026, vilket innebär en positiv nettoförmögenhet

på cirka 440 miljoner euro i slutet av 2026.

36Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Investeringsverksamhet

Sysselsättningsfonden bedriver

investeringsverksamhet i den

omfattning som behövs för att

investera de finansiella överskott

som beror på att inkomsterna

och utgifterna inte är samtidiga

samt för att trygga likviditeten.

Sysselsättningsfondens investeringstill-

gångar och likvida medel uppgick till 857

(1513) miljoner euro i slutet av 2025.

Ett centralt mål för vår investeringsverk-

samhet är att stödja genomförandet av de

lagstadgade uppdragen och säkerställa

tillräcklig likviditet för finansiering av de

utgifter som faller under fondens ansvar.

Fondens styrelse beslutar i den årliga in-

vesteringsplanen om intäktsmålsättningen

för investeringarna samt hur investerings-

medlen fördelas mellan de olika egendoms-

slagen. Investeringsplanen styrs av prin-

ciperna för investeringsverksamheten och

skuldfinansieringen, som förvaltningsrådet

godkänt.

EKONOMISK VERKSAMHETSMILJÖ

Finlands ekonomiska tillväxt var nära noll

2025. På arbetsmarknaden fortsatte den

stigande trenden i arbetslöshetsgraden

under hela året. I slutet av året var trenden

10,7 procent, vilket innebär att den steg till

den högsta nivån under mäthistorien, som

inleddes 2010. Arbetslöshetsgraden steg till

9,7 (8,4) procent 2025.

Den räntesänkningscykel som inleddes

2024 fortsatte 2025 och inflationen i euro-

området stabiliserades kring två procent

under året. Europeiska centralbanken

sänkte sin styrränta med 0,25 procenten-

heter fyra gånger i januari–juni 2025, från 3

procent till 2 procent. I slutet av 2025 för-

blev Europeiska centralbankens styrränta

oförändrad. På motsvarande sätt sänkte

USA:s centralbank FED och flera andra cen-

tralbanker sina styrräntor under 2025.

INVESTERINGSMARKNADEN

Aktiemarknaden utvecklades i huvudsak

starkt 2025: beräknat i inhemska valutor

stärktes aktieindexen på huvudmarknaden

i Nordamerika med cirka 18,3 procent och i

Europa med cirka 21,3 procent. Även Hel-

singforsbörsen utvecklades väl och index-

avkastningen var 40,9 procent.

37Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Avkastningen på ränteplaceringar i Syssel-

sättningsfondens huvudsakliga placerings-

kategori europeiska masskuldebrevslån var

relativt god. Den skärpta prissättningen av

kreditrisker under 2025 bidrog till den goda

utvecklingen i ränteplaceringar. Avkast-

ningen på ränteplaceringar var stabil hela

året i huvudklasserna för fondens place-

ringar i masskuldebrev, dvs. masskulde-

brevslån från stater, masskuldebrevslån

från banker med god kreditvärdighet och

masskuldebrevslån från företag med god

kreditvärdighet.

Under året var marknadsutvecklingen för

alternativa placeringar starkt beroende av

vilken placeringskategori det var fråga om.

Avkastningen på placeringar i de inhemska

fastighetssektorerna bostads-, affärs- och

samhällsfastigheter var fortsatt dålig 2025,

med undantag för avkastningen på pla-

ceringar i skogsfastigheter, som var god.

Avkastningen på placeringar i icke-notera-

de aktier och icke-noterade företagslån var

god. Avkastningen på investeringar i förny-

bar energi var dålig.

INRIKTNING AV INVESTERINGAR

Vi investerade aktivt medel i penningmark-

nadsinstrument, masskuldebrevslån, aktier

och alternativa placeringar, beroende på

tillgångsklassen antingen direkt eller via

fonder. Vi ökade vikten för våra investe-

ringar i masskuldebrevslån en aning och

minskade vikten för penningmarknadsin-

vesteringar en aning i investeringsplanen

för 2025. I slutet av räkenskapsåret var 309

(590) miljoner euro av fondens medel pla-

cerade i penningmarknadsplaceringar, 441

(775) miljoner euro i masskuldebrev, 28 (44)

miljoner euro i aktier och 87 (103) miljoner

euro i alternativa placeringar. År 2025 var

avkastningen på våra placeringar 2,9 (4,2)

procent.

Avkastningen låg på samma nivå som jäm-

förelseavkastningen för vår investerings-

verksamhet, 2,9 (3,9) procent, men stannade

något under den förväntade avkastningen

i vår investeringsplan, som var 3,2 (3,6)

procent. Vi tar hänsyn till hållbarhet när vi

fattar investeringsbeslut. Hållbarhet i vår

investeringsverksamhet beskrivs närmare i

avsnittet Hållbarhet på sidan 52.

-4

-3

-2

-1

2021 2022 2023 2024

Avkastning på investeringar

Investeringsavkastning Referensavkastning

0,7

0,5

-2,9 -2,8

4,1 4,1

4,2

3,9

2025

2,9

36 % 51 %

10 %

Fördelning av investeringar

Penningmarknaden

Masskuldebrevslån

Alternativa

placeringar

3 %Aktier

865

mn euro

Investeringsverksamhet

38Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Investeringsverksamhet

mn euro

De största investeringarna

0 20 40 60 80 100 120

Suomen Asuntohypopankki insättning

OP Företagsbanken masskuldebrev

Nordrhein-Westfalen masskuldebrev

LokalTapiola Kortränta A

Räntefonden OP Euro II A

Evli Likvi B

Räntefonden SEB Euro Short Rate Fund IC

Holländska statsobligationer

Swedbank masskuldebrev

Finska statsobligationer

107,6

mn euro

26,8 mn euro

24,8 mn euro

24,3 mn euro

22,4 mn euro

22,1 mn euro

15,4 mn euro

15,2 mn euro

14,2 mn euro

14,1 mn euro

39Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Hållbarhet

Sysselsättningsfonden

främjar hållbar utveckling

och hållbarhet så effektivt

som möjligt ur de perspektiv

som vi kan påverka med vår

basverksamhet.

Som finansiär av social trygghet lägger vi

stor vikt vid teman som anknyter till so-

cialt ansvar. Referensramen för fondens

hållbarhetshelhet är målen för hållbar

utveckling i FN:s Agenda 2030. Vi har iden-

tifierat de tre mål som är viktigast för oss.

Utöver dem syns hållbarheten i vår inves-

teringsverksamhet och i anskaffningen av

skuldfinansiering.

Under 2025 utnyttjade vi olika nätverk för

att utveckla vår kunskap om hållbarhet. Vi

tillhör nätverket för företagsansvar FIBS

och utnyttjade de evenemang och informa-

tionstjänster som de ordnade om aktuella

hållbarhetsteman. Vi deltog aktivt i evene-

mang inom nätverket för hållbarhet som

Statskontoret upprätthåller, där organisa-

tioner inom den offentliga förvaltningen

delar information om till exempel bästa

praxis för hållbarhet och för rapportering

om hållbarhet.

40Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

VÅR GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT OCH

IDENTIFIERADE AGENDA 2030-MÅL

Utifrån en väsentlighetsanalys har vi

identifierat de av FN:s mål för hållbar

utveckling som vi bäst kan påverka posi-

tivt med vår basverksamhet. Som sådana

mål har vi identifierat följande Agenda

2030-huvudmål:

• Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt

• God utbildning för alla

• Fredliga och inkluderande samhällen

De valda huvudmålen är direkt kopplade

till våra kärnuppgifter, såsom finansiering-

en av utkomstskyddet för arbetslösa och

vuxenutbildningsförmånerna. I och med att

vuxenutbildningsförmånerna och utbild-

ningsersättningen för arbetsgivare dras in

blir vi tvungna att ompröva våra Agenda

2030-mål under 2026, eftersom möjligheter-

na att främja målet God utbildning som en

del av våra grundläggande uppgifter mins-

kar mycket väsentligt efter 2025.

HÅLLBAR FINANSIERING

AV UTKOMSTSKYDDET FÖR

ARBETSLÖSA SKAPAR TRYGGHET VID

FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLIVET

Vi samlar in arbetslöshetsförsäkringspre-

mier med vilka vi finansierar bland annat

utkomstskydd för arbetslösa, omställnings-

skydd för 55 år fyllda, lönegaranti, pen-

sionsskydd och vuxenutbildningsförmåner.

Sysselsättningsfonden har en konjunktur-

buffert vars syfte är att trygga likviditeten

och balansera ändringar i arbetslöshetsför-

säkringspremierna. Konjunkturbufferten

utgör skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder. Konjunkturbufferten utökas

när ekonomin mår bra och sysselsättning-

en är god i Finland. De medel som samlas i

bufferten används under ekonomiska ned-

gångsperioder, vilket dämpar trycket på att

höja arbetsgivarnas och löntagarnas arbets-

löshetsförsäkringspremier. Genom att sköta

vår grundläggande uppgift effektivt stödjer

vi FN:s mål för hållbar utveckling Anstän-

diga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vår uppgift är att säkerställa en hållbar fi-

nansiering av arbetslöshetsskyddet genom

att sörja för

• en lämplig nivå på arbetslöshets-

försäkringspremierna i syfte att jämna

ut variationer,

• samla in arbetslöshets-

försäkringspremier effektivt,

• upprätthålla en god likviditet,

• placera medel på ett lönsamt och säkert

sätt,

• förutse växlingar i ekonomin och

sysselsättningen i Finland.

41Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Hållbar finansiering av utkomstskyddet för arbetslösa ökar samhällsfreden. Med hjälp av utkomstskyddet för arbetslösa har människor

möjlighet att söka lämpliga arbetsplatser. Ett stabilt samhälle stödjer också den ekonomiska tillväxten i Finland.

Indikatorer för målet Lämplig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga

intäkter 1907 mn euro 2347 mn euro

Betalda finansieringsandelar 2637 mn euro 3129 mn euro

Förändring av nettoförmögenheten -729 mn euro -749 mn euro

Konjunkturbuffertens tillgångar / maximibelopp Positiv, men under maximibeloppet 543 / 1218 mn euro 1272 / 1726 mn euro

Indikator för målet Jämn utveckling av procentsatsen för arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Procentsats för arbetslöshetsförsäkringspremier

(genomsnittlig) Liten årlig variation

arbetsgivare 0,62 %,

löntagare 0,59 %

arbetsgivare 0,82 %,

löntagare 0,79 %

Indikatorer för målet Effektiv insamling av arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Realiserade kreditförluster på

arbetslöshetsförsäkringspremier Så små som möjligt 3,5 mn euro 2,7 mn euro

Indikatorer för målet God likviditet:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Medel i ränteplaceringar kortare än ett år och deras

förhållande till utgifterna under en månad Minst 1-faldig 433 mn euro / 1,9-faldig 821 mn euro / 3,1-faldig

Icke-använda bindande kreditlimiter mn 600 mn euro 600 mn euro

Indikatorer för målet Produktiv och betryggande investeringsverksamhet:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Investeringsavkastning %;

Jämförelseindexets avkastning %

Investeringsavkastning %;minst

jämförelseindexets avkastning % 2,9 % / 2,9 % 4,2 % / 3,9 %

Investeringsportföljens genomsnittliga kreditrisk Minst BBB- BBB+ BBB+

Investeringsportföljens totalrisk Måttlig 4,38 % (måttlig) 4,07 % (måttlig)

42Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Lämplig nivå på arbetslöshets-

försäkringspremierna

År 2025 samlade vi in sammanlagt 1907

(2347) miljoner euro i arbetslöshetsförsäk-

ringspremier och andra intäkter. Av detta

belopp var arbetsgivarnas arbetslöshets-

försäkringspremier sammanlagt 571 (766)

miljoner euro och löntagarnas arbetslös-

hetsförsäkringspremier sammanlagt 607

(806) miljoner euro.

År 2025 betalade vi 2637 (3129) miljoner i

finansieringsandelar. Med dessa finansiera-

de vi utkomstskydd för arbetslösa, omställ-

ningsskydd, lönegaranti, pensionsskydd

och vuxenutbildningsförmåner.

Vårt årsresultat (förändring i nettoförmö-

genheten) var -729 (-749) miljoner euro.

Tillgångarna i Sysselsättningsfondens kon-

junkturbuffert var 543 (1272) miljoner euro

positiva i slutet av 2025. Konjunkturbuffer-

tens lagstadgade maximibelopp var 1218

(1726) miljoner euro 2025. Vår likviditet

hölls på en god nivå hela året.

En jämn utveckling av arbetslöshets-

försäkringspremierna

Arbetslöshetsförsäkringspremierna sänk-

tes 2025. Bakgrunden till sänkningen av

premierna var de förbättrade utsikter-

na för ekonomin och sysselsättningen,

konjunkturbuffertens goda nivå och den

uppskattade utgiftssänkande effekten av

skrivningarna i regeringsprogrammet.

I fjol var arbetsgivarnas genomsnittliga

premie 0,62 procent av lönen, vilket är 0,20

procentenheter mindre än 2024. Arbets-

tagarnas genomsnittliga premie var 0,59

procent av lönen, vilket var 0,20 procenten-

heter mindre än 2024.

43Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Effektiv insamling av

arbetslöshetsförsäkringspremier

De faktiska kreditförlusterna för fordringar

på arbetslöshetsförsäkringspremier upp-

gick till 3,5 (2,7) miljoner euro 2025. Kredit-

förlusterna var cirka 0,30 (0,17) procent av

de arbetslöshetsförsäkringspremier som

samlades in 2025.

God likviditet

För att trygga likviditeten håller Sysselsätt-

ningsfonden medel i ränteplaceringar som

är kortare än ett år till ett belopp som mot-

svarar utgifterna för minst en månad. År

2025 var dessa ränteplaceringar i genom-

snitt 433 (821) miljoner euro. Under 2025

var dessa ränteplaceringar i genomsnitt

1,9-faldiga (3,1) i förhållande till det belopp

som motsvarar utgifterna för en månad. För

likviditetsändamål har fonden också ett

företagscertifikatsprogram till ett värde av

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro) och dessutom bindande revolverande

kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på

sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans

med fyra banker (31.12.2024: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och

de revolverande kreditlimiterna var helt

oanvända i slutet av 2025 (31.12.2024: helt

oanvända).

Produktiv och betryggande investering

År 2025 var avkastningen på våra place-

ringar 2,9 (4,2) procent. Avkastningen var

på samma nivå som jämförelseavkastning-

en för vår investeringsverksamhet, 2,9 (3,9)

procent, men stannade något under den

förväntade avkastningen i vår investerings-

plan, som var 3,2 (3,6) procent.

Det genomsnittliga kreditbetyget för vår in-

vesteringsportfölj bedöms med Standard &

Poors klassificeringsskala utifrån den his-

toriska kreditförlustsannolikheten. Inves-

teringsportföljens kreditbetyg uppskattas

ligga ungefär på nivån BBB+ per 31.12.2025

(31.12.2024: BBB+).

I slutet av räkenskapsåret var 309 (590)

miljoner euro av fondens medel placerade i

penningmarknadsplaceringar och 441 (775)

miljoner euro i masskuldebrev. Dessa pla-

ceringar utgör 86,7 (90) procent av hela vår

investeringsportfölj. I vår investeringsplan

för 2025 har minimimängden för penning-

marknadsplaceringar och placeringar i

masskuldebrev fastställts till 85 (87) pro-

cent av investeringsportföljen.

Den totala risken i vår investeringsportfölj

var 4,38 procent (31.12.2024: 4,07 procent).

Risken i investeringsportföljen är måttlig,

vilket beror på portföljens rätt så konser-

vativa struktur med ett relativt litet antal

riskfyllda värdepapper.

44Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Likabehandlings- och mångfaldsarbete

Hållbarheten syns också i vårt likabehand-

lings- och mångfaldsarbete. Vid fonden

finns en mångfaldsarbetsgrupp som har

som mål att identifiera och behandla frågor

som gäller mångfalden i arbetsgemen-

skapen och definiera vilka praktiska ut-

vecklingsåtgärder som kan behövas i vår

arbetsgemenskap. Arbetsgruppens uppgift

är också att främja att alla våra medarbe-

tare upplever en öppen och jämlik arbets-

gemenskap. Genom att garantera en trygg

arbetsmiljö för alla våra anställda inverkar

vi samtidigt positivt på uppnåendet av

huvudmålet Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt i FN:s Agenda 2030.

År 2025 utförde vi utvecklingsarbete i enlig-

het med planen för mångfald, jämställdhet

och likabehandling genom att stärka vår

kompetens och våra gemensamma verk-

samhetsprinciper. Vi förberedde utbildning

om likabehandling, jämställdhet och mång-

fald för personalen samt utarbetade prin-

ciper för tryggare rum för fonden i syfte att

främja en öppen och respektfull arbetsmiljö

för alla. Vi förberedde oss också på nya krav

enligt direktivet för insyn i lönesättningen,

som träder i kraft nationellt 2026.

I slutet av året kartlade vi personalens

erfarenheter av likabehandling och delak-

tighet som grund för följande tvåårsplan

för att vi ska kunna inrikta utvecklingsåt-

gärderna på ett effektivt sätt och ytterligare

stärka vår inkluderande arbetsgemenskap.

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA HAR

FRÄMJAT KONTINUERLIGT LÄRANDE

OCH KOMPETENSFÖRNYELSE

Vuxenutbildningsförmånerna har stött och

stödde fortfarande under övergångsperi-

oden för indragningen utvecklingen av

yrkeskompetensen hos vuxna i arbetslivet

samt kompetensförnyelsen. Vårt mål har

varit att verkställa vuxenutbildningsförmå-

nerna effektivt och öka kännedomen om

dem. Dessa mål har i sin tur främjat uppnå-

endet av Agenda 2030-målet God utbildning

för alla.

Hållbarhet

45Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vi utvärderar hur effektivt vuxenutbildningsförmånerna verkställs och hur kända de är med följande indikatorer:

Indikator för målet Kännedom

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Antal förmånstagare (vuxenutbildningsstöd) 15144 personer 31796 personer

Antal förmånstagare (yrkesexamensstipendium) 148 personer 23009 personer

Indikatorer för målet Effektivt genomförande:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Handläggningstid för ansökan (inledande ansökan,

vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 15 dagar 13,7 dagar 13,8 dagar

Handläggningstid för ansökan (betalningsansökan,

vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 1 dag 1,0 dagar 0,5 dagar

Handläggningstid för ansökan (yrkesexamensstipendium,

genomsnittlig) Mindre än 10 dagar 4,9 dagar 6,8 dagar

Hållbarhet

46Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Ökad kännedom

För vuxenutbildningsförmånernas del

fortskred året i enlighet med villkoren för

verkställande av skrivningen om indrag-

ning i regeringsprogrammet. Lagen om

indragning trädde i kraft den 1 juni 2024.

Övergångsperioden för indragningen av

vuxenutbildningsförmånerna började den

1 augusti 2024 och fortsatte hela 2025. De

sista betalningarna av vuxenutbildnings-

stöd infaller i början av 2026 och de sista

betalningarna av yrkesexamensstipendium

inföll 2025. År 2025 betalades vuxenut-

bildningsstöd till 15144 (31796) personer.

År 2025 tilldelades 148 (23009) personer

yrkesexamensstipendier.

Förutom utifrån antalet förmånstagare har

vi bedömt ökningen av hur känt vuxenut-

bildningsstödet är också med olika kom-

munikationsmätare. I och med indragning-

en har det inte längre funnits behov av att

öka kännedomen, utan vi har koncentrerat

oss på att handleda våra kunder och läro-

anstalterna. Vi har förtydligat effekterna

av indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna för våra intressentgrupper genom

aktiv kommunikation.

Effektivt genomförande

På grund av indragningen minskade an-

talet ansökningar om vuxenutbildnings-

förmåner 2025. Samtidigt minskade också

antalet personer som arbetar med hand-

läggning av ansökningar betydligt vid

Sysselsättningsfonden. Trots de minskade

resurserna kunde vi hålla handläggnings-

tiden på en god nivå. År 2025 var den ge-

nomsnittliga handläggningstiden för inle-

dande ansökan om vuxenutbildningsstöd

13,7 (13,8) dagar och för betalningsansökan

1 (0,5) dag. För yrkesexamensstipendiernas

del var den genomsnittliga handläggnings-

tiden 4,9 (6,8) dagar.

Utbildningsersättning

Ännu i början av 2026 behandlar Sysselsätt-

ningsfonden också utbildningsersättningar

för arbetsgivare. Den lag som avskaffar

utbildningsersättningen trädde i kraft den

1 januari 2026 och utbildningsersättning

betalas inte längre för utbildningar som

genomförts 2026. Syftet med utbildningser-

sättningen har varit att förbättra arbetsgi-

varnas möjligheter att ordna utbildning för

sina anställda i syfte att utveckla deras yr-

keskompetens. Berättigade till ersättningen

har varit till exempel välfärdsområden,

kommuner, församlingar, föreningar och

stiftelser. År 2025 betalade vi sammanlagt

14,6 (11,5) miljoner euro i utbildningsersätt-

ning till 614 (602) arbetsgivare.

Omställningsskyddsutbildning

Till våra uppgifter hör att samla in om-

ställningsskyddspremier för uppsägande

arbetsgivare. Med omställningsskyddspre-

mierna finansierar vi omställningsskydds-

paketet för uppsagda arbetstagare som

fyllt 55 år. Paketet består av omställnings-

skyddsutbildning motsvarande två måna-

ders lön och av omställningsskyddspen-

ning motsvarande en månads lön. Vi

bokförde cirka 21 (16) miljoner euro i om-

ställningsskyddspremier 2025.

Hållbarhet

47Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

VI UTVECKLAR KONTINUERLIGT

TRANSPARENSEN OCH EFFEKTIVITETEN

I VÅR VERKSAMHET

Att följa och utveckla principerna för god

förvaltning främjar vårt mål att vara en

effektivare, transparentare och mer hållbar

aktör. Dessutom bekämpar vi grå ekonomi

i Finland i samarbete med andra offentliga

organisationer och myndigheter. Målet för

de åtgärder som anknyter till detta är att

främja uppnåendet av FN:s Agenda 2030-

mål Fredliga och inkluderande samhällen.

Vi utvecklar kontinuerligt våra principer

och verksamhetssätt för god förvaltning.

Fonden har en kanal för rapportering av

misstankar om missbruk. Anmälningar

som kommit in via kanalen behandlas

konfidentiellt och vid behov anonymt. Via

rapporteringskanalen kan man anmäla

misstankar om missbruk som gäller ämnen

som hör till tillämpningsområdet för vis-

selblåsarlagen eller Sysselsättningsfondens

etiska anvisningar, inklusive ärenden som

gäller brott mot bestämmelserna om finans-

marknaden. I vår verksamhet följer vi EU:s

allmänna dataskyddsförordning och annan

gällande lagstiftning som ska tillämpas

på vår verksamhet samt myndigheternas

anvisningar om behandling av personupp-

gifter. År 2025 genomförde vi en etisk enkät

och gick igenom resultaten av enkäten

samt ordnade utbildningar för vår personal

om fondens etiska anvisningar för att alla i

fonden ska känna igen oetiska handlingar

bättre. Fondens etiska anvisningar finns

offentligt framlagda på vår webbplats.

Det är viktigt för oss att vår personal och

våra kunder är nöjda. Vi mäter årligen per-

sonalnöjdheten med en enkät och utvecklar

vår verksamhet utifrån den personalre-

spons vi fått. Vi mäter hur nöjda kunderna

är med servicen när det gäller både vux-

enutbildningsförmåner och arbetslöshets-

försäkringspremier med CSAT-indexet, och

vi utvecklar kontinuerligt våra tjänster

utifrån resultatet. Vår ambition är också att

effektivisera vår verksamhet genom att öka

automatiseringen av våra processer och

genom att sköta behandlingen av uppgifter

relaterade till vuxenutbildningsförmåner

och arbetslöshetsförsäkringspremier nog-

grant och effektivt för att behovet av att

söka ändring i våra beslut ska vara så litet

som möjligt.

Hållbarhet

48Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vi mäter fondens transparens, effektivitet och främjande av hållbar verksamhet med följande indikatorer:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Andelen automatiska beslut av besluten om

vuxenutbildningsförmåner (betalningsansökningar och

yrkesexamensstipendier*)

89 % (betalningsansökningar),

0 % (yrkesexamensstipendier)

89 % (betalningsansökningar),

42 % (yrkesexamensstipendier)

Andelen automatiska beslut av besluten om

arbetslöshetsförsäkringspremie 99 % 99 %

Personalnöjdhet (eNPS) Minst +10 -7 -18

Kundnöjdhet (CSAT, förmånstjänster) Över 80 % 91 % 91 %

Kundnöjdhet (CSAT, arbetslöshetsförsäkringspremier) Över 80 % 83 % 77 %

Antalet beslut som ändrats i SAMU** och försäkringsdomstolen

i förhållande till alla fattade beslut (beslut om

yrkesexamensstipendium och vuxenutbildningsstöd) 0 / 85603 8 / 229747

Antalet beslut som ändrats i SAMU** och försäkringsdomstolen

i förhållande till alla fattade beslut (beslut om

arbetslöshetsförsäkringspremie) 0 / 484258 0 / 500547

Antalet personuppgiftsincidenter och -avvikelser (anmälan om

incidenter till dataombudsmannen i Finland) Nedåtgående trend

5 personuppgiftsincidenter och

22 personuppgiftsavvikelser

16 personuppgiftsincidenter och

22 personuppgiftsavvikelser

Antalet anmälningar som inkommit till rapporteringskanalen för

misstankar om missbruk 4 anmälningar 7 anmälningar

Resultat av undersökningen Luottamus&Maine

(allmänt vitsord för den senaste undersökningen

och den undersökning som föregick den,

samt de år från vilka dessa är. Skala 1–5).

Den stigande trenden i det

allmänna vitsordet per

intressentgrupp

Undersökningen Luottamus&Maine

genomfördes inte 2025

politiska beslutsfattare 3,99,

läroanstalter 3,77,

allmänheten 3,37,

medier 3,12

*Automatiseringen av yrkesexamensstipendierna avvecklades år 2024. Därför fattades inga

automatiska beslut om yrkesexamensstipendier 2025.

**Besvärsnämnden för social trygghet

Hållbarhet

49Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

En effektivare, transparentare

och mer hållbar aktör

För att säkerställa serviceförmågan använ-

der vi processautomatisering vid behand-

lingen av vuxenutbildningsförmåner. År

2025 var andelen automatiska betalnings-

beslut 89 (89) procent av alla meddelade

betalningsbeslut. År 2025 var 0 (42) procent

av besluten om yrkesexamensstipendium

automatiskt meddelade. Automatiseringen

av yrkesexamensstipendiet avvecklades

2024 på grund av att stipendiet drogs in.

Därför fattades inga automatiska beslut

om yrkesexamensstipendier 2025. Vi ut-

nyttjar automatiserat beslutsfattande i

stor utsträckning också vid fastställan-

det av arbetslöshetsförsäkringspremier.

År 2025 var de automatiserade besluten

cirka 99 (99) procent av alla beslut om

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Vi följer årligen upp utvecklingen av per-

sonalupplevelsen genom enkäter och

utvecklar vår verksamhet utifrån den

personalrespons vi fått. Vi följer upp ar-

betstillfredsställelsen bland annat med

eNPS-talet, som beskriver hur sannolikt det

är att arbetstagarna skulle rekommendera

arbetsplatsen för andra. eNPS-indikatorn

mäts på en skala mellan -100 och +100. Ju

högre tal, desto mer sannolikt är det att res-

pondenterna skulle rekommendera arbets-

platsen även för andra. År 2025 var fondens

eNPS-tal -7 (-18). Under de senaste åren har

bedömningen påverkats särskilt av att för-

ändringarna i anslutning till indragningen

av vuxenutbildningsförmånerna har pågått

länge.

Kundnöjdheten inom vår förmånstjänst

låg på en utmärkt nivå under hela året. Det

sammanräknade kundnöjdhetsindexet

för hela året (CSAT, customer satisfaction

index, andelen nöjda och mycket nöjda

kunder av alla kunder inom vuxenutbild-

ningsförmånerna) steg till 91 (91) procent.

Andelen nöjda och mycket nöjda kunder

inom tjänsterna för arbetslöshetsförsäk-

ringspremier var 83 (77) procent.

Den som är missnöjd med ett beslut om yr-

kesexamensstipendium, vuxenutbildnings-

stöd eller arbetslöshetsförsäkringspremie

kan söka ändring i beslutet. Den första

besvärsinstansen är Besvärsnämnden för

social trygghet SAMU. Den andra och sista

besvärsinstansen är försäkringsdomstolen.

Vi mäter kvaliteten på och effektiviteten

i våra beslut genom antalet beslut som

förändras under SAMU:s eller försäkrings-

domstolens behandling. Ju färre ändringar

i våra beslut, desto bättre är kvaliteten på

dem och man behöver inte använda mer

resurser för beslut som redan har fattats.

Under 2025 skickades 89 (217) klagomål

om vuxenutbildningsförmåner till nämn-

den och 23 (17) till försäkringsdomstolen. I

fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier-

na skickades inga fall till nämnden eller

försäkringsdomstolen 2024 och 2025. Inget

av de begäranden om ändring gällande

vuxenutbildningsförmåner som skickades

till SAMU och försäkringsdomstolen 2025

godkändes.

År 2025 gjorde Sysselsättningsfonden

sammanlagt 5 (16) anmälningar om da-

taskyddsincidenter till dataombudsman-

nens byrå. En incident ska anmälas till

dataskyddsmyndigheten om den enligt

bedömning kan medföra en risk för fysiska

Hållbarhet

50Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

personers rättigheter och friheter. Under

året registrerades 22 (22) andra avvikelser

som gällde dataskyddet.

Sysselsättningsfondens Compliancefunk-

tion ansvarar för rapporteringskanalen för

misstankar om missbruk. Via kanalen är

det möjligt att anmäla misstänkta förseel-

ser och missbruk också anonymt. År 2025

inkom 4 (7) anmälningar till kanalen för

rapportering av missbruk. Anmälningarna

behandlades och undersöktes i enlighet

med verksamhetsprinciperna.

Sysselsättningsfondens anseende under-

söktes hos fyra intressentgrupper senast

2024: politiska beslutsfattare, läroanstal-

ter, allmänheten och medier. Forsknings-

metoden var T-medias undersökning

Luottamus&Maine, där man svarar på

påståenden om förvaltning, ekonomi, led-

ning, innovationer, växelverkan, produkter

och tjänster, arbetsplats och hållbarhet. På

skalan 1–5 var det allmänna vitsordet för

fondens anseende 2024 bland de politiska

beslutsfattarna 3,99 (3,66), bland läroan-

stalterna 3,77 (2020: 3,52), bland den stora

allmänheten 3,37 (3,34) och bland medierna

3,12 (2021: 3,65). Undersökningen Luotta-

mus&Maine genomfördes inte 2025.

Under 2025 utvecklade vi verksamheten

med avseende på principerna för god för-

valtning och kravenligheten. I slutet av

2025 hade alla våra anställda genomgått

en utbildning om våra etiska anvisningar.

Vi följde aktivt författningsändringarna

och lanserade en ny webbutbildning riktad

till alla anställda om reglering som inver-

kar väsentligt på Sysselsättningsfonden.

Vi genomförde också en enkät bland vår

personal om Sysselsättningsfondens etiska

verksamhet och ordnade serviceområdes-

visa diskussionsmöten om enkätresultaten.

Vi övervakar att arbetsgivarnas skyldig-

heter i fråga om arbetslöshetsförsäkrings-

premierna uppfylls, vilket förebygger grå

ekonomi. Syftet med tillsynen är att säker-

ställa att de löneuppgifter som arbetsgivar-

na uppgett som grund för arbetslöshetsför-

säkringspremien motsvarar den faktiska

lönebetalningen och att arbetslöshetsför-

säkringspremierna kan samlas in till rätt

belopp.

Hållbarhet

51Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Inom bekämpningen av grå ekonomi hade

vi i fjol ett nära samarbete med Skatteför-

valtningen, Arbets- och näringsministeriet

samt andra offentliga aktörer. Vi deltog

också i finansieringen av löneräknings-

programmet Palkka.fi. Palkka.fi är ett

avgiftsfritt löneräkningsprogram för små

arbetsgivare och det förvaltas av Skatte-

förvaltningen, arbetspensionsförsäkrings-

bolagen och Sysselsättningsfonden. Det

ger tillgång till ett program som under-

lättar korrekt hantering av lönerelaterade

betalningar.

Vi stödjer bekämpningen av grå ekonomi

också genom att regelbundet rapportera

uppgifter om vår påverkanskommuni-

kation som riktas mot ministerierna och

riksdagen till öppenhetsregistret. Syftet

med öppenhetsregistret är att förbättra

transparensen i beslutsfattandet, bekämpa

osaklig påverkan samt stärka medborgar-

nas förtroende för statsförvaltningen och

demokratin.

REFERENSRAM FÖR SAMHÄLLELIG

FINANSIERING

Fonden har utarbetat en referensram för

samhällelig finansiering. Referensramen

har utarbetats i enlighet med International

Capital Market Associations (ICMA) prin-

ciper för samhälleliga masskuldebrevslån,

som uppdaterades 2021, och den europeiska

lånemarknadsorganisationens (LMA) prin-

ciper för samhälleliga lån, som uppdatera-

des 2023. Referensramen gör det möjligt att

skaffa skuldfinansiering med olika finan-

siella instrument, som driver fram samhäl-

leliga fördelar.

Referensramen gör det möjligt att sam-

manbinda fondens skuldfinansiering tätt

med positiva samhälleliga effekter. Genom

att tillämpa referensramen kan vi dessut-

om främja förverkligandet av FN:s mål för

hållbar utveckling "God utbildning för alla"

och "Anständiga arbetsvillkor och ekono-

misk tillväxt". Finansiering som lyfts på

detta sätt används för utgifter som uppfyller

behörighetsvillkoren, dvs. fokuserar på att

skapa trygghet vid förändringar i arbets-

livet. Sådana är till exempel finansiering

av arbetslöshetsförmåner. I slutet av 2025

hade Sysselsättningsfonden ingen sådan

skuldfinansiering, på vilken referensra-

men för samhällelig finansiering skulle ha

tillämpats.

Hållbarhet

52Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

HÅLLBAR INVESTERINGSVERKSAMHET

Hållbarhet i investeringsverksamheten

innebär att när vi fattar investeringsbeslut

beaktar vi, utöver investeringsobjektets

ekonomiska siffror, även ESG-faktorer som

hänför sig till miljön, samhället och god

förvaltningssed (Environment, Social and

Governance). Vi tillämpar ESG-integrering

i alla våra investeringar i den mån det är

möjligt, med undantag av indexplacering-

ar. En utomstående part går igenom våra

investeringar två gånger per år och rappor-

terar om eventuella avvikelser.

Vi investerar inte i bolag som har koppling-

ar exempelvis till korruption, barnarbete el-

ler kränkning av arbetstagare eller mänsk-

liga rättigheter. Dessutom investerar vi i så

långt det är möjligt i företag som följer FN:s

Global Compact-principer.

Vid uppföljning och analysering av Sys-

selsättningsfondens hållbarhet används

numeriska utvärderingsmetoder med vilka

man eftersträvar en så heltäckande och

mångsidig bild av fondens hållbarhetsprofil

och dess utveckling som möjligt.

Uppföljningen har gjorts med motsvarande

indikatorer sedan 2019. Vid bedömningen

av hållbarheten granskas bland annat indi-

katorer som beskriver placeringsobjektens

och de bakomliggande företagens operativa

hållbarhet, såsom utvecklingen av variabler

som mäter miljöbelastning, förverkligandet

av jämställdhet samt god förvaltningssed.

Bedömningen grundar sig på SFDR- och

MiFID II-regleringen samt EU-taxonomin.

Enligt den senaste hållbarhetsbedömning-

en låg våra placeringar på en god nivå med

ESG-indikatorer mätt.

ESG-analysen av Sysselsättningsfondens

investeringstillgångar täcker 63,7 (68) pro-

cent av fondens investeringstillgångar och

likvida medel. I den analyserade förmögen-

heten ingår till exempel inte penningmedel

eller placeringar i statslån.

Hållbarhet

53Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Den analys av vår hållbarhet som ett kapi-

talförvaltningsinstitut gjorde i december

2025 visar att av miljöindikatorerna för

vår investeringsportfölj har de relativa

kolutsläppen (den viktade kolintensiteten)

hållits på ungefär samma nivå som den

analys som gjordes i december 2024. Sedan

2019 har vi lyckats halvera de relativa kol-

dioxidutsläppen i vår investeringsportfölj

och enligt bedömningen i december 2025 är

koldioxidavtrycket från våra investeringar

fortfarande betydligt lägre än jämförelse-

indexet. Av våra fondplaceringar är 80 (82)

procent fonder som främjar hållbarhets-

faktorer, dvs. SFDR art. 8-fonder, och 16 (13)

procent är SFDR art. 9-fonder, som har som

mål att göra hållbara investeringar. Av alla

våra investeringar har 88 (88) procent ett

åtminstone ambitiöst mål för klimatarbetet

och utsläppsminskningen.

Av våra investeringar bedöms 73 (79) pro-

cent ha en positiv inverkan på FN:s mål för

hållbar utveckling. De indikatorer för våra

investeringar som är relaterade till sociala

faktorer (jämställdhet mellan könen, sty-

relsens oberoende och lönejämställdhet)

skedde inga betydande förändringar jäm-

fört med bedömningen i slutet av 2024. De

uppmätta observationerna visar dock på

portföljnivå att hela portföljen är i linje med

jämförelseindexet. I Sysselsättningsfondens

direkta placeringar ingår inte bolag som

bryter mot normer (baserat på ISS:s klassifi-

cering). Som en del av indexfondplacering-

arna gäller 0,31 (0,2) procent av Sysselsätt-

ningsfondens investeringar sådana bolag.

Hållbarhet

54Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Riskhantering

Riskhanteringen är en väsentlig

del av Sysselsättningsfondens

interna kontroll. Dess syfte är

att stärka riskmedvetenheten

i beslutsfattandet och stödja

uppnåendet av fondens

strategiska och operativa

mål. Riskhanteringen ger

högkvalitativ och systematisk

information om de risker och

hot som riktas mot fonden samt

rekommendationer om åtgärder

för att förebygga och hantera

dem.

VI TRYGGAR VÅR VERKSAMHET GENOM

OMFATTANDE RISKHANTERING

Vi följer upp och hanterar risker bl.a. inom

följande delområden: strategiska, operati-

va, omvärldsrelaterade, regleringsmässiga

samt ekonomiska och finansiella risker. En

övergripande riskhantering är en viktig del

av vår verksamhet.

Identifiering av risker på strategisk ni-

vå och formbunden hantering av dem

hjälper fonden att uppnå sina mål inom

ramen för den fastställda riskbenägen-

heten. År 2025 uppdaterade vi listan över

strategiska risker på basis av den årliga

bedömningsprocessen.

Genom att hantera operativa risker tryggar

vi kontinuiteten i våra nyckelverksamhe-

ter och i vår lagstadgade verksamhet och

strävar efter att säkerställa att fondens

verksamhetsförutsättningar bevaras även

under undantagsförhållanden. Vi stärkte

ytterligare genomgången av hanteringen

av cyberrisker och utvecklade vår hotmo-

dellering för att bemöta cyberhot bättre än

tidigare. Under året uppdaterade vi också

vår IT-kapacitet till en ny nivå, vilket ökade

vår digitala funktionssäkerhet.

Genom att hantera regleringsrisker ser vi

till att Sysselsättningsfonden agerar i över-

ensstämmelse med lagen och kraven, på

ett hållbart och etiskt sätt. Till detta hör en

aktiv uppföljning av lagstiftningsändringar.

Sysselsättningsfondens compliancefunk-

tion fokuserar särskilt på dessa ämnesom-

råden. Vi följer också aktivt utvecklingen

inom informationssäkerhetsregleringen

och utvecklade processer relaterade till

dataskydd.

De ekonomiska risker som förändringarna

i verksamhetsmiljön medför hanterar vi

bland annat genom mångsidiga prognos-

metoder och ändringar i arbetslöshetsför-

säkringspremierna i rätt tid för ett kalen-

derår i sänder. För att trygga vår likviditet

55Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Riskhantering

bedriver vi placeringsverksamhet med

låg risk och strävar efter att trygga goda

möjligheter till upplåning. Dessutom har

Sysselsättningsfonden en lagstadgad kon-

junkturbuffert som har till uppgift att stödja

likviditeten och minska behovet av föränd-

ringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna

nivå på grund av konjunktursvängningar.

Hanteringen av de finansiella riskerna

har genomförts på Sysselsättningsfonden

enligt samma principer som tidigare Prin-

ciperna och de mest betydande riskerna

presenteras i noten om finansieringsris-

ker. Under rapportperioden förekom inga

betydande förändringar i risknivån eller

osäkerhetsfaktorerna.

Personalen har en central roll i riskhante-

ringen. Personalen deltar aktivt i riskhante-

ringen genom att identifiera risker i sitt ar-

bete. Riskhanteringsutbildning som stödjer

kompetensen och stärker riskmedvetenhe-

ten i hela organisationen är obligatorisk för

personalen. Riskhanteringschefen stödjer

hela organisationen i identifieringen av

risker och rapporterar om lägesbilden som

gäller riskerna till fondens ledningsgrupp,

revisionsutskottet och styrelsen.

COMPLIANCE STÖDJER OCH

SÄKERSTÄLLER ATT VERKSAMHETEN

ÄR FÖRENLIG MED BESTÄMMELSERNA

Till Sysselsättningsfondens interna kon-

troll och andra försvarslinje hör förutom

riskhantering även compliancefunktionen.

Sysselsättningsfondens styrelse har god-

känt principerna för funktionen och Com-

pliance Officer rapporterar regelbundet till

verkställande direktören, revisionsutskottet

och styrelsen.

Funktionen strävar efter att säkerställa

att Sysselsättningsfonden följer gällande

reglering, fondens bindande externa an-

visningar och fondens egna anvisningar.

Compliance identifierar och bedömer i nära

samarbete med riskhanteringen och affärs-

verksamheten risker för bristande efter-

levnad av regleringen. Funktionen stödjer

också affärsverksamheten i uppföljningen

av regleringsmiljön. Compliance stöds i

arbetet av fondens compliancenätverk, som

består av jurister. Compliance arbetar också

för att verksamhetssätten ska vara etiska

och ansvarsfulla bland annat genom att ge

anvisningar och utbilda de som arbetar vid

Sysselsättningsfonden.

Under 2025 genomfördes en etisk enkät

som riktades till alla som arbetar vid Sys-

selsättningsfonden. I enkäten framfördes

ett stort antal olika påståenden om respon-

dentens egna handlingar och om andra

personers handlingar som respondenten

lagt märke till. Baserat på svaren känner

respondenterna väl till fondens uppfö-

randekod och rapporteringskanalen för

missbruk. Enligt enkäten håller den etiska

verksamheten i allmänhet god nivå vid

fonden. Compliance ordnade utbildningar

per serviceområde för genomgång av den

etiska enkäten och om uppförandekoden.

Utöver tillsynen över efterlevnaden av

bestämmelserna är Compliance Officer

fondens insideransvariga, upprätthåller

ett register om närkrets och bistår bl.a.

i jävsfrågor. Dessutom ansvarar Syssel-

sättningsfondens compliancefunktion

för kanalen för rapportering av missbruk.

Via kanalen är det möjligt att anmäla

misstänkta förseelser och missbruk ock-

så anonymt. Inkomna anmälningar be-

handlades och undersöktes i enlighet med

verksamhetsprinciperna.

56Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

I slutet av 2025 hade

Sysselsättningsfonden 124 (139)

anställda. Räknat i årsverken

var antalet anställda 120 (130).

Vi betalade sammanlagt 9,8 (10,9) miljo-

ner euro i löner och naturaförmåner under

2025. Vårt lönesystem grundar sig på arbe-

tets svårighetsgrad och dessutom har vi ett

resultatpremieprogram som stöder uppnå-

endet av våra strategiska mål.

Av vår personal var 52 (54) män och 72 (85)

kvinnor. Personalens medelålder var 44,8

(44,2) år och den genomsnittliga tjänstgö-

ringstiden vid fonden var 7,4 (7,0) år. Den

frivilliga personalomsättningen var 10,37

(10,23) procent 2025 och sjukfrånvaron var

2,80 (2,85) procent.

100

120

140

160

180

200

pers

6/2024

*I rapporteringen av antalet anställda har vi övergått

till att använda hela månaden som granskningsperiod

i stället för månadens sista dag.

Antal anställda (HC)

2024–2025*

139

12/2024

6/2025

12/2025

179

124

133

Personalens ålders-

och könsfördelning

20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år 60–65 år

Kvinnor Män

4 %

6 %

4 %

10 %

15 %

14 %

17 %

13 %

1 %

16 %

Personal

57Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ÄNDRINGAR I LEDNINGSGRUPPEN

År 2025 skedde flera ändringar i lednings-

gruppens sammansättning. I februari

meddelade vår långvariga verkställande

direktör Janne Metsämäki att han går i

pension den 31 december 2025. Fondens

styrelse utsåg fondens ekonomi- och finan-

sieringsdirektör Karo Nukarinen till hans

efterträdare. Karo Nukarinen tillträdde som

verkställande direktör den 1 januari 2026.

Karo Nukarinen ansvarar tillfälligt för fon-

dens ekonomi- och finansieringsverksam-

het som en del av sin nuvarande roll tills

en ny person har utsetts till ekonomi- och

finansieringsdirektör. Direktör för kund-

relationsdirektör Tuulikki Saari utsågs till

ställföreträdande verkställande direktör

från och med den 1 januari 2026.

Personal

Direktör för serviceområdet Teknologi och

utveckling Virpi Halme samt direktör för

serviceområdet HR och kommunikation

Katja Knaapila lämnade fonden i början

av året. Styrelsen utnämnde Head of PMO

Antti Lähde till direktör för serviceområdet

Teknologi och utveckling från och med den

25 mars. Ledningen av serviceområdet HR

och kommunikation ordnades först tillfäl-

ligt inom ledningsgruppen och i slutet av

året gjordes ledningsarrangemanget per-

manent. I samband med detta upphörde

serviceområdet HR och kommunikation.

VI BYGGER FRAMTIDENS DIGITALA

TJÄNSTER TILLSAMMANS

MED VÅR PERSONAL

Under 2025 fortsatte vi att stärka Syssel-

sättningsfondens IT-kapacitet. I slutet av

2025 nådde vi en betydande milstolpe när

vi slutförde ett omfattande IT-projekt där vi

överförde våra IT-tjänster till en ny leveran-

tör och samtidigt byggde nya plattforms-

färdigheter. Projektet för IT-kapaciteten

har varit en av våra viktigaste strategiska

satsningar under de senaste åren och som

resultat av arbetet med projektet har fonden

en modern IT-bas, som ger bättre möjlighe-

ter än tidigare att utveckla digitala tjänster.

58Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Projektet för IT-kapaciteten påverkar per-

sonalens vardag och målet har varit att se

till att vår personal har tillgång till använ-

darvänliga, trygga och funktionssäkra

lösningar som stödjer både individernas

och organisationens utveckling. Stärkandet

av personalens kompetens har utgjort en

väsentlig del av projektet och hösten 2025

genomförde vi molnutbildningar för hela

personalen i syfte att öka den grundläggan-

de förståelsen för molnteknikens fördelar

för och effekter på tjänsteutvecklingen.

Under 2025 har också utnyttjandet av ar-

tificiell intelligens varit ett fokusområde i

utvecklingen av personalens kompetens.

Under året har vi utarbetat anvisningar för

användningen av artificiell intelligens och

principer för ansvarsfull användning.

Innan de valda verktygen för artificiell

intelligens införs förutsätts personalen

genomgå en intern utbildning om principer

för, användning av och ansvarsfullhet inom

artificiell intelligens. Hösten 2025 ordnade

vi dessutom en utbildningshelhet för hela

personalen som fördjupade kompetensen i

utnyttjandet av artificiell intelligens. Med

hjälp av utbildningarna säkerställde vi

att vår personal har färdighet att kritiskt

bedöma den information som artificiell

intelligens producerar, använda verktyg för

artificiell intelligens på ett ändamålsen-

ligt och ansvarsfullt sätt samt agera så att

dataskyddet och informationssäkerheten

bevaras i alla situationer.

ÖVERGÅNGSPERIODEN FÖR

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER

UPPHÖRDE

Lagen om att dra in vuxenutbildningsför-

månerna trädde i kraft den 1 juni 2024 och

övergångsperioden löpte ut vid utgången

av 2025. Lagändringen inverkade betydligt

på verksamheten inom de serviceområden

som producerar förmånstjänster och stöd-

funktioner samt på personalresurserna re-

dan under övergångsperioden. År 2025 pro-

ducerade endast ett team förmånstjänster.

Den exceptionellt långa övergångsperioden

gjorde förändringen krävande för alla par-

ter och därför satsade vi på inkluderande

förändringsledning under hela processen.

Förändringens effekter följdes upp genom

regelbundna erfarenhetsmätningar, vilket

gjorde det möjligt att rikta stödåtgärder och

kommunikation i enlighet med personalens

behov i varje situation.

Personal

59Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

UTVECKLING AV

MEDARBETARUPPLEVELSEN

OCH LEDARSKAPET

Vi analyserade medarbetarupplevelsen med

en personalundersökning som genomför-

des på våren och med två pulsenkäter på

hösten. i den senaste pulsenkäten var eN-

PS-rekommendationsindexet -7 (värdet kan

variera mellan -100 och 100), vilket innebär

en förbättring jämfört med tidigare år (2024:

-18, 2023: -26).

Den långvariga förändringssituationen

som har samband med indragningen

av vuxenutbildningsförmånerna syns

dock fortfarande i resultaten från per-

sonalenkäterna och avspeglas också i

rekommendationsindexet.

Under 2025 utvecklade vi särskilt chefsar-

betet i vår ambition att nå en utmärkt med-

arbetarupplevelse. På våren uppdaterade

vi principerna för ledningen av fonden och

baserat på dem utvärderade vi cheferna med

270-metoden, som gav helhetsbetyget 4,58/5.

De utvecklingsområden som framkom i ut-

värderingen styr utvecklingen av ledningen

även 2026.

STÄRKANDE AV IDENTITET

OCH KAPACITET

Under 2025 fortsatte vi identitetsarbetet

som inleddes hösten 2024. Vi fördjupade

hela organisationens förståelse för Syssel-

sättningsfondens identitet genom att be-

handla identitetens delområden i alla team.

Framöver är identitetsmatrisen ett viktigt

verktyg bland annat för förankringen av

ledningsprinciperna och utvecklingen av

kommunikationsfärdigheterna.

Under 2025 drog ledningsgruppen upp

riktlinjer för tyngdpunkterna i utvecklingen

av kommunikationsfärdigheterna för åren

2025–2027. Målet är att stärka kommunika-

tionsfärdigheterna och kommunikations-

förståelsen uppgiftsvis för att stärka dia-

logen i arbetsgemenskapen och förbättra

produktiviteten och effektiviteten. För att

kommunikationen ska vara förenlig med

strategin planerade vi en reform av arbets-

sätten, som styr vårt arbete från och med

början av 2026.

Personal

60Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Händelser efter räkenskapsperioden

Sysselsättningsfondens ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt efter rapporteringsperioden.

Helsingfors den 24 februari 2026

Sysselsättningsfonden

Styrelse

61Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens redogörelse för

förvaltnings- och styrsystemen år 2025

har uppgjorts i enlighet med värdepap-

persmarknadslagen och rekommenda-

tionen om rapportering enligt den finska

koden för bolagsstyrning, som trädde i kraft

den 1 januari 2025.

IAKTTAGANDE AV KODEN FÖR

BOLAGSSTYRNING 2025 OCH AVVIKELSE

FRÅN REKOMMENDATIONERNA

Sysselsättningsfonden är en lagstadgad

självständig inrättning som övervakas av

Finansinspektionen. Sysselsättningsfon-

den har emitterat ett masskuldebrevslån

som noterats i Nasdaq OMX Helsingfors Oy

och som förfaller till betalning i juni 2027.

Fonden har ett företagscertifikatprogram på

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro), som var helt oanvänt i slutet av 2024

och 2025. I sin verksamhet följer Syssel-

sättningsfonden i tillämpliga delar en

förvaltningskod som är offentligt tillgänglig

på Värdepappersmarknadsföreningen rf:s

webbplats (www. cgfinland.fi).

Sysselsättningsfondens verksamhet och

dess organs uppgifter regleras av lagen

om finansiering av arbetslöshetsförmå-

ner (555/1998), statsrådets förordning om

finansiering av arbetslöshetsförmåner

(1227/2014) och förordningen om Syssel-

sättningsfondens reglemente (862/1998).

På grund av Sysselsättningsfondens verk-

samhetsform och bakgrund avviker dess

verksamhet från koden för bolagsstyrning i

fråga om följande rekommendationer:

• Rekommendationerna 1, 2, 3 och 4:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag och Sysselsättningsfondens

högsta beslutanderätten utövas

inte av bolagsstämman eller

motsvarande organ, utan av ett

förvaltningsråd som utses av statsrådet

i enlighet med förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). I förordningen föreskrivs

bland annat om ärenden och

förfaranden som ska avgöras vid

förvaltningsrådets sammanträden

samt om kallelse till sammanträde.

Därför tillämpas rekommendationerna

om bolagsstämma, kallelse till

bolagsstämma och beslutsförslag,

aktieägarnas initiativ och

närvaro på bolagsstämman samt

bolagsstämmans handlingar inte på

Sysselsättningsfondens verksamhet.

• Rekommendationerna 5, 6, 7, 8 och 9:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Enligt förordningen

fastställer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna, ordföranden

och vice ordföranden för följande

kalenderår. Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och sju

representerar arbetstagarna. Därför

tillämpas inte rekommendationerna

om val av styrelsemedlemmar,

62Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

mandatperiod, sammansättning

och mångfald samt medlemmarnas

oberoende i Sysselsättningsfondens

verksamhet.

• Rekommendationerna 10 och 19:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och

sju representerar arbetstagarna.

Sysselsättningsfonden har inte heller

aktieägare eller motsvarande ägare, så

styrelsens eller ledningens oberoende

av betydande aktieägare ska inte

bedömas och rekommendationen om

aktieägarnas utnämningskommitté

tillämpas inte.

• Rekommendationerna 16, 17 och 18:

I bestämmelserna om

Sysselsättningsfondens verksamhet

finns inte någon skyldighet att

inrätta särskilda utskott, och

fonden har således inga utskott

bortsett från revisionsutskottet.

Eftersom Sysselsättningsfonden

inte är ett aktiebolag bedöms inte

revisionsutskottets oberoende av

betydande aktieägare.

• Rekommendation 21:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente väljer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna

och styrelseordföranden.

Styrelseordföranden väljs turvis

vartannat år bland arbetsgivarnas

eller arbetstagarnas representanter,

och därför tillämpas inte

rekommendationen om begränsning av

verkställande direktören.

• Rekommendation 22:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente fastställer Social- och

hälsovårdsministeriet mötesarvodena

för förvaltningsrådets medlemmar

och principerna för ersättning av

resekostnader. Förvaltningsrådet

beslutar om arvoden till

styrelsemedlemmarna. Styrelsen

beslutar om villkoren för verkställande

direktörens anställningsförhållande

och om verkställande direktörens

belöningen samt om principerna för den

övriga ledningens belöning.

• Rekommendation 23:

Sysselsättningsfonden har inga

aktieägare eller motsvarande

ägare och därför tillämpas inte

rekommendationerna om aktiearvoden

och aktiebaserade arvoden till

styrelsemedlemmar.

• Rekommendation 27:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag, så bestämmelserna om

närståendetransaktioner kan inte

tillämpas på Sysselsättningsfondens

verksamhet på det sätt som

avses i koden för bolagsstyrning.

Sysselsättningsfonden tillämpar

dock IFRS-standarden och följer upp

närståendetransaktionerna på det sätt

som anges nedan.

Förvaltnings- och styrsystem

63Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) utövas

Sysselsättningsfondens högsta beslutan-

derätt av förvaltningsrådet, som har 10–18

medlemmar. Hälften av medlemmarna

representerar arbetsgivarna och hälften

arbetstagarna. Mandatperioden för med-

lemmarna i Sysselsättningsfondens för-

valtningsråd är tre kalenderår. Statsrådet

tillsatte den 2 november 2023 på framställ-

ning av Social- och hälsovårdsministeriet

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

för mandatperioden 1.1.2024–31.12.2026.

Till förvaltningsrådet utsågs 18 ledamöter.

Av medlemmarna utnämndes sex på

framställning av Finlands Näringsliv EK

rf, tre på framställning av Kommun- och

välfärdsområdesarbetsgivarna KT, tre på

framställning av Finlands Fackförbunds

Centralorganisation FFC rf, tre på framställ-

ning av STTK rf och tre på framställning av

Akava rf. Den föreslagna sammansättning-

en är förenlig med 4 a § 2 mom. i lagen om

jämställdhet mellan kvinnor och män. År

2024 utnämnde statsrådet två och år 2025

tre nya medlemmar i förvaltningsrådet, alla

fram till slutet av den pågående mandatpe-

rioden den 31 december 2026.

Förvaltningsrådet väljer inom sig för ett ka-

lenderår i sänder en ordförande och en vice

ordförande, av vilka den ena ska företräda

arbetsgivarna och den andra arbetstagarna.

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas repre-

sentanter innehar ordförandeskapet vart-

annat år. År 2025 var Millariikka Rytkönen,

som representerar arbetstagarna, ordföran-

de för förvaltningsrådet.

På sitt höstmöte valde förvaltningsrådet in-

om sig Antti Zitting till ordförande för 2026.

Förvaltnings- och styrsystem

64Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Mötespraxis och information

Förvaltningsrådets ordinarie möte hålls

två gånger om året, vårmötet före utgången

av maj och höstmötet senast i oktober. På

förvaltningsrådets möten behandlas ären-

den i enlighet med förordningen om Sys-

selsättningsfondens reglemente (862/1998).

Extra förvaltningsrådsmöte hålls när för-

valtningsrådets ordförande eller styrelse

anser det nödvändigt eller när minst två av

förvaltningsrådets medlemmar skriftligen

begär det på grund av ett anmält ärende.

Möteskallelsen ska bevisligen tillställas

förvaltningsrådets medlemmar senast

åtta dagar före mötet. Förvaltningsrådets

möte är beslutfört när ordföranden eller

vice ordföranden och minst hälften av

förvaltningsrådets medlemmar är närva-

rande. Både arbetsgivarna och arbetstagar-

na ska då vara representerade. Som för-

valtningsrådets beslut gäller den åsikt som

majoriteten av medlemmarna har omfattat.

Faller rösterna lika, gäller som beslut den

åsikt som mötets ordförande omfattar. Om

det är fråga om val och rösterna faller lika,

avgörs valresultatet genom lottning. Om det

är fråga om en framställning om arbets-

löshetsförsäkringspremier och rösterna

faller lika, gäller som beslut den åsikt som

både ordföranden och vice ordföranden har

omfattat.

Förvaltningsrådet väljer inom sig för ett

kalenderår i sänder en ordförande och en

vice ordförande, av vilka den ena ska före-

träda arbetsgivarna och den andra arbets-

tagarna. Representanten för arbetsgivarna

och representanten för arbetstagarna ska

vartannat år inneha ordförandeskapet. För-

valtningsrådet sammanträdde fem gång-

er under 2025. Tre av mötena hölls som

e-postmöten. För ett e-postmöte betalas

inget separat mötesarvode.

Förvaltnings- och styrsystem

65Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Förvaltningsrådets medlemmar 2025 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro på

förvaltningsrådets

möten

Millariikka Rytkönen, k, ordf. 1975

barnmorska (YH),

sjukskötare (högre YH)

ordförande, Fackorganisationen för social- och

hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området Tehy rf 5/5

Antti Zitting, vice ordförande 1956 diplomingenjör styrelseordförande, Sacotec-bolagen 5/5

Riku Aalto, m 1965 magister i förvaltningsvetenskap ordförande, Industrifacket rf 3/5

Maria Kaisa Aula, k 1962 VTL, YTT

Välfärdsområdesstyrelsens ordförande,

Mellersta Finlands välfärdsområde 5/5

Nina Brask, k 1972 konditionsskötare

Välfärdsområdesstyrelsens ordförande,

Kymmenedalens välfärdsområde 5/5

Päivi Inberg, k 1972 primärskötare

Ordförande,

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super rf 5/5

Jari Jokinen, m 1967 diplomingenjör verksamhetschef, Teknikens Akademiker TEK rf 5/5

Teemu Kokko, m 1961 ekonomie doktor

verkställande direktör, rektor

Haaga-Helia ammattikorkeakoulu Oy 5/5

Antti Korpiniemi 1961 agronomie- och forstmagister verkställande direktör, Berner Oy 4/5

Tomi Lantto, m 1970 ekonomie magister verkställande direktör, Antell Oy 5/5

Petri Lindroos, (medlem t.o.m. 30.1.2025) 1965 pedagogie magister

förhandlingsdirektör,

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf 0/0

Salla Luomanmäki, (medlem t.o.m. 30.1.2025) 1963 filosofie magister ledamot i Akavas styrelse, representant för Akava rf 0/0

Jorma Malinen, (medlem t.o.m. 30.1.2025) 1959 automationsplanerare ordförande, Fackförbundet PRO rf 0/0

Matti Mettälä, m 1963 vicehäradshövding chef, Kesko Abp 5/5

Katarina Murto, k,

(medlem fr.o.m. 30.1.2025) 1971

mag. i danskonst, JK,

vicehäradshövning

ordförande,

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf 4/5

Outi Mäkelä 1974 ekonomie magister Kommundirektör, Nurmijärvi 5/5

Olli Nikula, m 1967 ekonomie magister verkställande direktör, Dahl Suomi Oy 5/5

Saila Ruuth, k 1981 politices magister

branschchef, Förbundet för den offentliga sektorn och

välfärdsområdet JHL 5/5

Annika Rönni-Sällinen, k 1976 juris kandidat ordförande, Servicefacket PAM rf 5/5

Samu Salo, m, (medlem fr.o.m. 30.1.2025) 1976 ingenjör YH ordförande, Ingenjörsförbundet IL rf 5/5

Niko Simola, m, (medlem fr.o.m. 30.1.2025) 1974 juris kandidat ordförande, Fackförbundet PRO rf 4/5

Könet m/k har angetts för de personer som har lämnat uppgift om kön.

Förvaltnings- och styrsystem

66Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Förvaltnings- och styrsystem

STYRELSE

Enligt förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) har Syssel-

sättningsfonden en styrelse med 14 med-

lemmar. Förvaltningsrådet utser styrelsen

så att sju styrelsemedlemmar representerar

arbetsgivarna och sju arbetstagarna. Sty-

relsen har en ordförande och en vice ord-

förande, av vilka den ena ska representera

arbetsgivarna och den andra arbetstagarna.

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas repre-

sentanter innehar ordförandeskapet vart-

annat år.

Styrelsen är beslutsför när ordföranden

eller vice ordföranden och minst sju övriga

ledamöter är närvarande fysiskt vid ett mö-

te eller deltar via dataanslutning eller något

annat tekniskt hjälpmedel. Både arbetsgi-

varna och arbetstagarna ska vara repre-

senterade. Som styrelsens beslut gäller den

åsikt som majoriteten av medlemmarna

har omfattat. Faller rösterna lika, gäller som

beslut den åsikt som mötets ordförande

omfattar. Om det är fråga om en framställ-

ning om arbetslöshetsförsäkringspremier

och rösterna faller lika, gäller som beslut

den åsikt som både ordföranden och vice

ordföranden har omfattat.

Styrelsen ser till att Sysselsättningsfon-

dens förvaltning och verksamhet ordnas

på behörigt sätt. Styrelsen följer Syssel-

sättningsfondens utveckling med hjälp

av månadsrapporter från ledningen samt

annan information från ledningen. De

centrala uppgifterna och verksamhetsprin-

ciperna för Sysselsättningsfondens styrelse

fastställs i statsrådets förordning om Sys-

selsättningsfondens reglemente (862/1998)

och i styrelsens skriftliga arbetsordning.

Styrelsen utvärderar sin verksamhet en

gång om året.

67Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Styrelsemedlemmar 2025 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro på

styrelsens

möten

Markku Jalonen, m, ordf. t.o.m. 1.3.2025 1960 licentiat i samhällsvetenskaper

verkställande direktör t.o.m. 28.2.2025,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 2/2

Henrika Nybondas-Kangas, k,

ordf. fr.o.m. 1.3.2025 1974 vicehäradshövding

förhandlingsdirektör t.o.m. 28.2.2025, verkställande

direktör fr.o.m. 1.3.2025, Kommun- och

välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/12

Saana Siekkinen, k, ordf. 1972 magister i samhällsvetenskaper direktör, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 12/12

Tuomas Aarto, m 1973 vicehäradshövding

verkställande direktör, Arbetsgivarna för

servicebranscherna PALTA rf 11/12

Taina Ahvenjärvi, k 1960 vicehäradshövding direktör, infrastruktur och säkerhet, Finassiala ry 11/12

Jarkko Eloranta, m, (medlem fr.o.m.

1.8.2025) 1966 politices magister

ordförande,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 5/5

Minna Etu-Seppälä 1972 vicehäradshövding, LL.M. direktör, arbetslivet, Kemiindustrin rf 11/12

Minna Helle, k, (medlem t.o.m. 1.5.2025) 1972 juris kandidat verkställande direktör, Teknologiindustrin rf 4/4

Ilkka Kaukoranta, (medlem t.o.m.

1.8.2025) 1986 politices magister

chefsekonom,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 7/7

Patrizio Lainà, m, (medlem t.o.m.

27.10.2025) 1985 politices doktor, ekonomie magister chefsekonom, STTK rf 10/10

Janne Makkula, m, (medlem fr.o.m.

1.5.2025) 1977 juris kandidat, vicehäradshövding arbetsmarknadsdirektör, Teknologiindustrin 8/8

Antti Palola 1959 sjökapten ordförande, STTK rf 12/12

Pekka Piispanen, m 1960 filosofie magister direktör, påverkan, Akava rf 12/12

Vesa Rantahalvari, m 1967 magister i förvaltningsvetenskap ledande sakkunnig, Finlands Näringsliv EK 12/12

Juho Ruskoaho, m, (medlem fr.o.m.

1.3.2025) 1983 politices magister

chefsekonom, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna

KT 10/10

Heikki Taulu, m 1973 magister i samhällsvetenskaper ekonom, Akava rf 12/12

Pirjo Väänänen, k 1971 socionom (högre YH)

chef för socialärenden, Finlands Fackförbunds

Centralorganisation FFC rf 12/12

Könet m/k har angetts för de personer som har lämnat uppgift om kön.

Förvaltnings- och styrsystem

68Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Förvaltnings- och styrsystem

På förvaltningsrådets höstmöte utsågs

Saana Siekkinen, som representerar ar-

betstagarna, till styrelseordförande för 2026

och Vesa Rantahalvari, som representerar

arbetsgivarna, till vice ordförande.

Medlemmar i Sysselsättningsfondens sty-

relse 2026 är Tuomas Aarto, Taina Ahven-

järvi, Jarkko Eloranta, Minna Etu-Seppälä,

Else-Mai Kirvesniemi, Janne Makkula,

Henrika Nybondas-Kangas, Pekka Piispa-

nen, Vesa Rantahalvari, Juho Ruskoaho,

Saana Siekkinen, Heikki Taulu, Taina Val-

lander och Pirjo Väänänen.

Mötespraxis och information

Styrelsen sammanträder på kallelse av ord-

föranden. Kallelse till styrelsemöte skickas

till alla styrelsemedlemmar i god tid före

mötet för att säkerställa styrelsemedlem-

marnas möjligheter att delta i mötena.

Styrelsen sammanträder 8–12 gånger per år

och vid behov oftare. I brådskande fall kan

styrelsemöte för ett enskilt ärende också

hållas som telefon- eller e-postmöte, om

samtliga medlemmar godkänner det.

Ordförandens uppgifter

• Förvaltningsrådet väljer styrelsens

ordförande och vice ordförande för

ett kalenderår i sänder. År 2025 var

Markku Jalonen, som representerar

arbetsgivarna, styrelseordförande

fram till den 1 mars 2025 och Henrika

Nybondas-Kangas från och med den 1

mars 2025.

Styrelseordförande

• sammankallar styrelsens möten

• godkänner verkställande direktörens

föredragningslista för styrelsemöten

• ansvarar för att ett protokoll upprättas

för varje styrelsemöte

• håller vid behov kontakt med

både verkställande direktören och

styrelsemedlemmarna mellan mötena

och ansvarar för att bestämmelserna i

denna arbetsordning iakttas i styrelsens

arbete

• godkänner verkställande direktörens

fakturor.

69Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Förvaltnings- och styrsystem

Styrelsens verksamhet

År 2025 sammanträdde styrelsen 12 gånger.

Dessutom sammanträdde styrelsen till ett

strategiseminarium för vilket inga arvoden

betalas. Styrelsen utvärderar årligen sin

verksamhet och sina arbetssätt samt revi-

sionsutskottets verksamhet och arbetssätt.

År 2025 genomfördes utvärderingen som en

självutvärdering och dess resultat behand-

lades på styrelsens möte i december. Revi-

sionsutskottet behandlade sina resultat på

revisionsutskottets möte i november.

STYRELSENS REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har inga permanenta utskott på

basis av bestämmelserna om Sysselsätt-

ningsfonden, men den kan tillsätta arbets-

grupper eller utskott som bistår styrelsen

genom att bereda ärenden som hör till

styrelsen. Styrelsen har haft ett revisions-

utskott sedan år 2019. Fondens styrelse

utnämner bland sig medlemmarna i re-

visionsutskottet. Revisionsutskottet ska

enligt utskottets arbetsordning ha åtmins-

tone fyra medlemmar, av vilka hälften

representerar arbetstagarna och hälften

arbetsgivarna. Revisionsutskottet bistår

styrelsen. Revisionsutskottet har inte be-

slutanderätt, men kan göra framställningar

och utredningar till styrelsen om de uppgif-

ter som ålagts det. Revisionsutskottet bere-

der särskilt ärenden som gäller ekonomisk

rapportering, intern kontroll, riskhantering

och val av revisorer.

År 2025 sammanträdde revisionsutskottet

fyra gånger.

Revisionsutskottet

Närvaro vid

möten

Pirjo Väänänen, ordf. 4/4

Minna Etu-Seppälä, vice ordf. 4/4

Henrika Nybondas-Kangas,

(medlem t.o.m. 1.3.2025) 1/1

Heikki Taulu 4/4

Juho Ruskoaho

(medlem fr.o.m. 1.3.2025) 3/3

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Sysselsättningsfonden har en verkställan-

de direktör som förvaltar fonden i enlig-

het med anvisningar och föreskrifter från

Sysselsättningsfondens styrelse. Verkstäl-

lande direktören svarar för att Sysselsätt-

ningsfondens bokföring är lagenlig och

att medelsförvaltningen är ordnad på ett

betryggande sätt. Verkställande direktören

ska ge styrelsen och dess medlemmar de

upplysningar som styrelsen behöver för att

sköta sina uppgifter. Juris kandidat Jan-

ne Metsämäki (f. 1960) var verkställande

direktör för Sysselsättningsfonden fram till

den 31 december 2025. Ekonomie magister

Karo Nukarinen (f. 1976) var ställföreträ-

dande verkställande direktör.

Karo Nukarinen är verkställande direktör

för Sysselsättningsfonden från och med

den 1 januari 2026 och filosofie magister

Tuulikki Saari (f. 1979) är ställföreträdande

verkställande direktör.

70Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

LEDNINGSGRUPP

Ledningsgruppen bistår verkställande direktören i den operativa

ledningen av Sysselsättningsfondens verksamhet samt i genom-

förandet av Sysselsättningsfondens strategiska och operativa mål.

Ledningsgruppen sammanträder regelbundet varje vecka. År 2025

var medlemmarna i ledningsgruppen:

Namn Födelseår

Utbildning Uppgift/ansvar

Janne Metsämäki 1960 juris kandidat

verkställande

direktör

Virpi Halme (t.o.m.

28.2.2025) 1976 juris magister

direktör, teknologi

och utveckling

Katja Knaapila (t.o.m.

1.6.2025) 1966

Master of Business

Administration

direktör, HR och

kommunikation

Antti Lähde, m,

(fr.o.m. 25.3.2025) 1968

BBA, Information

Technology

direktör, teknologi

och utveckling

Karo Nukarinen, m 1976 ekonomie magister

direktör, ekonomi

och finansiering

Tuulikki Saari, k 1979 filosofie magister

direktör,

kundrelationer

Utöver ledningsgruppen bistås verkställande direktören också av

en utvidgad ledningsgrupp som sammanträder en gång i månaden

och som förutom av ledningsgruppens medlemmar bestod av risk-

hanteringschef Paula Kuntsi-Ruuska, ställföreträdande kommuni-

kationschef Lotta Hietaniemi-Sipakko (t.o.m. januari 2025), kom-

munikationschef Terhi Savikko-Talasrinne (fr.o.m. februari 2025),

i rollen som HR-chef Kira Karlsson(fr.o.m. juni 2025), Head of PMO

Veli-Matti Peltola (fr.o.m. maj 2025), CISO Pekka Räsänen (t.om. maj

2025), Head of Cyber Security Teemu Välimäki (fr.o.m. juni 2025)

samt analytiker Teemu Turpeinen (i rollen som personalrepresen-

tant). Dessutom styr och följer ledningsgruppen för portföljförvalt-

ningen upp fondens projekt.

VERKSAMHETENS LAGLIGHET OCH KRAVENLIGHET

I Sysselsättningsfondens verksamhet iakttas lagen, de anvisningar

och föreskrifter som gäller fonden samt kraven på god förvaltning.

INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar om grunderna för den

interna kontrollen och riskhanteringen, godkänner principerna för

riskhanteringen och förutsätter att fondens funktioner ordnas så

att det på alla nivåer och i all verksamhet finns tillräcklig intern

kontroll och riskhantering. Sysselsättningsfondens grunder för

intern kontroll och riskhantering gäller alla fondens verksamheter

och varje arbetstagare ansvarar för att genomföra dem.

Könet m/k har angetts för de personer som har lämnat uppgift om kön.

Förvaltnings- och styrsystem

71Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Riskhantering och compliance är en del av

den interna kontrollen. Med riskhantering

avses ett systematiskt och förutseende

sätt att identifiera, analysera och hante-

ra hot och möjligheter som har samband

med verksamheten. Målet för Compliance

verksamhet är att säkerställa att Syssel-

sättningsfonden följer gällande reglering,

fondens bindande externa anvisningar och

fondens interna anvisningar. Tyngdpunk-

ten ligger på förutseende verksamhet. Sys-

selsättningsfondens interna kontroll bygger

på principen om tre försvarslinjer.

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens interna kontroll bygger på principen om tre försvarslinjer.

Verkställande direktör och ledningsgrupp

Revision

och

tillsyns-

myndigheter

Styrelse och revisionsutskott

Förvaltningsråd

Intern

kontroll av

den operativa

ledningen

Den interna

kontrollens

förfaringssätt

Risk-

hantering

Kravenlighet Intern kontroll

Försvarslinje

72Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Förvaltnings- och styrsystem

Intern kontroll

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar

om verksamhetsmodellen och grunder-

na för den interna kontrollen. Den interna

kontrollen fungerar utifrån de planer som

revisionsutskottet har behandlat och som

styrelsen har godkänt. År 2025 köptes

Sysselsättningsfondens interna kontroll av

PriceWaterhouseCoopers Oy. Den interna

kontrollen rapporterar regelbundet om sin

verksamhet till Sysselsättningsfondens

styrelse och till revisionsutskottet.

Principerna för ordnande av

insiderförvaltningen

Sysselsättningsfonden har emitterat of-

fentligt noterade masskuldebrevslån.

Sysselsättningsfonden iakttar marknads-

missbruksförordningen (MAR) och annan

tillämplig lagstiftning, Nasdaq Helsinki

Oy:s insiderdirektiv samt reglerna för

emittenter av andra instrument. Dessutom

har Sysselsättningsfonden en av styrelsen

godkänd insideranvisning som beskriver de

viktigaste principerna för insiderärenden

som tillämpas vid fonden.

Sysselsättningsfonden för i enlighet med

kraven i MAR en förteckning över perso-

ner i ledande ställning och deras närmaste

krets. Till personer i ledande ställning har

i Sysselsättningsfonden fastställts förvalt-

ningsrådets medlemmar, styrelsemedlem-

marna samt verkställande direktören och

den direktör som ansvarar för ekonomin

och finansieringen. Det är förbjudet för per-

soner i ledande ställning att för egen eller

tredje parts räkning direkt eller indirekt

handla med Sysselsättningsfondens finan-

siella instrument under ett s.k. stängt föns-

ter, oberoende av om personen då innehar

insiderinformation.

Sysselsättningsfonden fastställer en han-

delsbegränsning under det stängda fönstret

även för alla särskilt definierade personer

som deltar i beredningen av Sysselsätt-

ningsfondens delårsrapport och boksluts-

kommuniké. Den stängda perioden är 30

dagar innan den lagstadgade delårsrappor-

ten eller bokslutskommunikén offentliggörs

inklusive ifrågavarande dag. Sysselsätt-

ningsfonden har beslutat att frivilligt följa

en 30 dagar lång stängd period också före (i)

uppskattningen till Social- och hälsovårds-

ministeriet av arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna det följande året, som offentliggörs

på våren, (ii) förslaget från Sysselsättnings-

fondens styrelse till förvaltningsrådet om

arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp

det följande året, som offentliggörs i augusti,

och (iii) budgeten och förvaltningsrådets

förslag om arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna det följande året, som offentliggörs i

augusti, eftersom man i dessa meddelanden

bedömer Sysselsättningsfondens framtida

utveckling.

Sysselsättningsfonden upprättar en insi-

derförteckning för varje enskilt projekt.

I förteckningen antecknas uppgifter om

personer som har tillgång till den specifi-

ka insiderinformationen (projektspecifik

insiderförteckning). Sysselsättningsfonden

upprätthåller inte en kompletterande del

av insiderförteckningen över permanenta

insider, utan endast projektspecifika för-

teckningar används. Sysselsättningsfonden

har en insideransvarig som sköter uppgifter

73Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Förvaltnings- och styrsystem

som hör till fondens insiderförvaltning.

Sysselsättningsfonden har ett förfarande

som gör det möjligt att via en oberoende

kanal anmäla misstänkta överträdelser

av bestämmelserna och föreskrifterna om

finansmarknaden. Som rapporteringskanal

fungerar Sysselsättningsfondens anonyma

kanal för anmälan om missbruk, som finns

både på Sysselsättningsfondens interna

intranät och på den offentliga webbplatsen.

Principer för närståendetransaktioner

Regleringen av närstående i lagen om

aktiebolag lämpar sig inte för Sysselsätt-

ningsfondens verksamhet, men fonden

följer referensramen för IFRS-standarderna

och anvisningarna om närståendekretsen

i enlighet med dem (IAS 24). Till personer

som hör till Sysselsättningsfondens närstå-

endekrets räknas medlemmar och supp-

leanter i styrelsen och förvaltningsrådet,

verkställande direktören och dennes ställ-

företrädare och medlemmarna i lednings-

gruppen samt ovan nämnda personers

familjemedlemmar eller andra nära släk-

tingar eller sammanslutningar som dessa

har bestämmande inflytande i. Transak-

tioner där en part är en person som hör till

närkretsen behandlas i enlighet med an-

visningarna om närkretsen som styrelsen

godkänt. Närståendeförteckningen upprätt-

hålls av Compliance Officer.

REVISOR OCH REVISORSARVODEN

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

valde KPMG Oy Ab till revisor för 2025. CGR

Marcus Tötterman var ansvarig revisor till

och med den 10 april 2025. Förvaltnings-

rådet utsåg Juha-Pekka Mylén (KPMG) till

ansvarig revisor från och med den 10 april

2025 i stället för Marcus Tötterman, efter-

som hans maximala granskningstid hade

löpt ut. År 2025 ingår i revisorns arvoden

101286 euro i revisionskostnader och 0 euro

i övriga tjänster, som betalats till KPMG Oy

Ab.

74Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Belöningsrapport

Belöningsrapport

Sysselsättningsfonden är inte ett aktiebo-

lag, så bestämmelserna om belöningsprin-

ciper och -rapportering kan inte som såda-

na tillämpas på fondens verksamhet. Därför

har Sysselsättningsfondens belönings-

rapport 2025 upprättats till de delar som

är tillämpliga för Sysselsättningsfonden i

enlighet med Värdepappersmarknadsför-

eningen rf:s kod för bolagsstyrning 2025

(www.cgfinland.fi).

ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL

FÖRVALTNINGSRÅDETS MEDLEMMAR

Statsrådet utsåg den 29 november 2023 på

framställning av arbetsmarknadsparter-

na medlemmarna i Sysselsättningsfon-

dens förvaltningsråd för mandatperioden

1.1.2024–31.12.2026. År 2024 utnämnde

statsrådet två och år 2025 tre nya medlem-

mar i förvaltningsrådet, alla fram till slutet

av den pågående mandatperioden den 31

december 2026.

Social- och hälsovårdsministeriet faststäl-

ler mötesarvodena för förvaltningsrådets

medlemmar och principerna för ersättning

av resekostnader.

Social- och hälsovårdsministeriet beslutade

29.11.2023 att arvodena för förvaltningsrå-

dets medlemmar är: ordförandes månads-

arvode 330 euro och mötesarvode 440 euro,

vice ordförandes och övriga medlemmars

mötesarvode 330 euro. År 2025 samman-

trädde förvaltningsrådet fem gånger, varav

tre möten var e-postmöten. För e-postmöte-

na betalades inget separat mötesarvode.

75Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

År 2025 betalades förvaltningsrådets medlemmar arvoden enligt följande:

Mötesarvode

till medlem i

förvaltningsrådet

Årsarvode till

förvaltningsrådets

ordförande Resekostnad

Totalt,

31.12.2025

Närvaro på

förvaltningsrådets möten

Millariikka Rytkönen, ordf. 880 3960 4840 5/5

Antti Zitting, vice ordförande 660 0 118 778 5/5

Riku Aalto 0 0 0 3/5

Maria Kaisa Aula 660 0 660 5/5

Nina Brask 660 0 660 5/5

Päivi Inberg 660 0 660 5/5

Jari Jokinen 660 0 660 5/5

Teemu Kokko 660 0 660 5/5

Antti Korpiniemi 330 0 330 4/5

Tomi Lantto 660 0 660 5/5

Petri Lindroos (medlem t.o.m. 30.1.2025) 0 0 0 0/0

Salla Luomanmäki (medlem t.o.m.

30.1.2025) 0 0 0 0/0

Jorma Malinen (medlem t.o.m. 30.1.2025) 0 0 0 0/0

Matti Mettälä 660 0 660 5/5

Katarina Murto (medlem fr.o.m. 30.1.2025) 330 0 330 4/5

Outi Mäkelä 660 0 660 5/5

Olli Nikula 660 0 660 5/5

Saila Ruuth 660 0 660 5/5

Annika Rönni-Sällinen 660 0 660 5/5

Samu Salo (medlem fr.o.m. 30.1.2025) 660 0 660 5/5

Niko Simola (medlem fr.o.m. 30.1.2025) 330 0 330 4/5

Totalt 10 450 3960 118 14528

Belöningsrapport

76Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

STYRELSEMEDLEMMARNAS ARVODEN

OCH ANDRA FÖRMÅNER

Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till styrelsemedlem-

marna. Förvaltningsrådet beslutade den 29 augusti 2024 att

inga ändringar görs i styrelsemedlemmarnas arvoden för

2025. Arvoden betalas till styrelsemedlemmarna på följande

grunder:

Uppgift

Arvode

euro/mån.

Arvode

euro/möte

Styrelseordförande 1100 440

Styrelsens vice ordförande 870 330

Övriga styrelsemedlemmar 550 275

På styrelseledamöterna tillämpas inte andra belöningssys-

tem eller tilläggspensionssystem.

År 2025 sammanträdde styrelsen 12 gånger. Dessutom sam-

manträdde styrelsen en gång för ett strategimöte, för vilket

inget arvode betalas.

Belöningsrapport

År 2025 betalades styrelsemedlemmarna arvoden enligt följande:

Namn

Styrelsens

års-

arvode

Styrelsens

mötes-

arvode

Totalt,

31.12.2025

Närvaro på

styrelsens

möten

Markku Jalonen, ordf. t.o.m. 1.3.2025

2200 880

3080

2/2

Henrika Nybondas-Kangas, ordf.

fr.o.m. 1.3.2025

12100 4675

16775

11/12

Saana Siekkinen, vice ordf.

10440 3960

14400

12/12

Tuomas Aarto

6600 3025

9625

11/12

Taina Ahvenjärvi

6600 3025

9625

11/12

Jarkko Eloranta (medlem fr.o.m.

1.8.2025)

2750 1375

4125

5/5

Minna Etu-Seppälä

6600 3025

9625

11/12

Minna Helle (medlem t.o.m. 1.5.2025)

2200 1100

3300

4/4

Ilkka Kaukoranta (medlem t.o.m.

1.8.2025)

3850 1925

5775

7/7

Patrizio Lainà (medlem t.o.m.

27.10.2025)

4950 2750

7700

10/10

Janne Makkula (medlem fr.o.m.

1.5.2025)

4400 2200

6600

8/8

Antti Palola

6600 3300

9900

12/12

Pekka Piispanen

6600 3300

9900

12/12

Vesa Rantahalvari

6600 3300

9900

12/12

Juho Ruskoaho (medlem fr.o.m.

1.3.2025)

5500 2750

8250

10/10

Heikki Taulu

6600 3300

9900

12/12

Pirjo Väänänen

6600 3300

9900

12/12

Totalt 101190 47190 148380

77Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till revisionsutskottets med-

lemmar. Mötesarvode för revisionsutskottets ordförande var 440 euro

och för medlem 275 euro. År 2025 sammanträdde revisionsutskottet

fyra gånger.

År 2025 betalades arvoden till medlemmarna i revisionsutskottet

enligt följande:

Namn

Revisions-

utskottets

mötesarvode

31.12.2025

totalt

Närvaro vid

revisions-

utskottets möten

Pirjo Väänänen, ordf. 1760 1760 4/4

Minna Etu-Seppälä,

vice ordf. 1100 1100 4/4

Henrika Nybondas-

Kangas (medlem t.o.m.

1.3.2025) 275 275 1/1

Juho Ruskoaho

(medlem fr.o.m.

1.3.2025) 825 825 3/3

Heikki Taulu 1100 1100 4/4

Totalt 5060 5060

UTVECKLINGEN AV BELÖNINGEN AV ORGANEN OCH PERSONALEN

Belöningen av medlemmarna i Sysselsättningsfondens förvaltnings-

råd och styrelse samt av verkställande direktören och personalen

har under de fem föregående räkenskapsperioderna utvecklats enligt

följande:

2021 2022 2023 2024 2025

Förvaltningsrådet

Förvaltningsrådets

ordförande 4700

4738

4540 5508 4840

Förvaltningsrådets vice

ordförande 944

620

726 990 778

Medlem i förvaltningsrådet

825

410

567 715 557

Styrelsen

Styrelseordförande 16800

16460

16870 18040 19855

Styrelsens vice ordförande 13200

13250

13250 14070 14400

Styrelsemedlem

8577

9220

9466 9826 9932

Verkställande direktör

170426

178559

187901 189981 202408

Sysselsättningsfondens

personal

60257

57790

61480 80613 80680

Förvaltningsrådets och styrelsens årsarvoden innehåller månads- och mötesar-

voden samt resekostnader.

genomsnittligt årsarvode

i styrelsemedlemmarnas genomsnittliga arvoden ingår mötesarvoden för styrel-

semöten och särskilda arvoden för revisionsutskottets möten

löner, naturaförmåner och rörlig resultatpremie

personalkostnader utan bikostnader dividerade med det genomsnittliga antalet

anställda (årsverken). Innehåller inte belöning av verkställande direktören.

Belöningsrapport

78Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

BELÖNING AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören har ett separat belöningssystem som

godkänts av styrelsen. Styrelsen beslutar om eventuell betalning

av arvodet. Den övriga ledningen har ett av styrelsen godkänt arvo-

desprogram, enligt vilket styrelsen fattar beslut om betalning av

ett eventuellt arvode på förslag av verkställande direktören utifrån

fastställda arvodeskriterier.

Följande tabell visar verkställande direktörens arvoden och förmå-

ner för 2025. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Rörlig

resultatpremie 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Verkställande

direktör 184693 17715 202408 189981

VILLKOREN FÖR VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Villkoren för verkställande direktörens arbetsförhållande har

fastställts genom styrelsens beslut och konstaterats i det skriftliga

arbetsavtalet. Verkställande direktörens belöning består av total-

lön och en rörlig resultatpremiedel, för vilken styrelsen godkänner

målen, samt ett eventuellt arvode som ska betalas. Verkställande

direktörens totallön omfattar penninglön och skattepliktiga för-

måner (lunch-, telefon- och bilförmån). Verkställande direktörens

pensionsålder och pensionstillväxt bestäms enligt den allmänna

arbetspensionslagstiftningen. Verkställande direktören har inte

tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för verkställande

direktören har fastställts av vardera parten i arbetsavtalet.

Belöningsrapport

79Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

BELÖNING AV LEDNINGSGRUPPEN

Belöningen för Sysselsättningsfondens ledningsgrupp består av

totallön och telefonförmån samt en rörlig resultatpremiedel, som

år 2025 var högst 10 procent av årslönen inklusive naturaförmåner.

Totallönen omfattar penninglön och skattepliktiga förmåner.

Ledningsgruppens resultatpremiedel grundar sig på ett av styrel-

sen årligen godkänt arvodesprogram, enligt vilket styrelsen fattar

beslut om betalning av ett eventuellt arvode på förslag av verkstäl-

lande direktören utifrån på förhand fastställda arvodeskriterier.

Följande tabell visar ledningsgruppens arvoden och förmåner för

2025. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Rörlig

resultatpremie 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Ledningsgrupp 684719 49738 734457 568552

VILLKOREN FÖR LEDNINGSGRUPPENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Anställningsvillkoren för medlemmarna i ledningsgruppen fast-

ställs i ett skriftligt avtal. Pensionsåldern och pensionstillväxten

för medlemmarna i ledningsgruppen bestäms enligt den allmän-

na arbetspensionslagstiftningen. Medlemmarna i ledningsgrup-

pen har ingen tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för

medlemmarna i ledningsgruppen har fastställts av vardera parten

i arbetsavtalet.

Belöningsrapport

Bokslut

81Bokslut 2025

Bokslut (IFRS) 2025

Kalkyl över förändringar av nettoförmögenheten

KALKYL ÖVER FÖRÄNDRINGAR AV NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändring av nettoförmögenheten Bilaga 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Insamlade premier

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 5 1906921 2347151

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 1906921 2347151

Betalda finansieringsandelar

Betalda finansieringsandelar 6 -2636731 -3128553

Förvaltningskostnader 7 -31421 -34161

Betalda finansieringsandelar och förvaltningskostnader -2668152 -3162714

Nettovinster från värdering av investeringstillgångar till verkligt

värde 14 33148 68308

Finansieringskostnader 8 -1328 -1445

Förändring av nettoförmögenheten -729412 -748701

82Bokslut 2025

KALKYL ÖVER NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Tillgångar Bilaga 31.12.2025 31.12.2024

Långfristiga tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 9 2335 2752

Immateriella tillgångar 10 0 363

Långfristiga tillgångar sammanlagt 2335 3114

Kortfristiga tillgångar

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 11 1732 14032

Periodiseringar av

arbetslöshetsförsäkringspremier 11 298783 401914

Övriga fordringar 13 51562 27895

Investeringstillgångar 15 741492 1394904

Likvida medel 16 115776 118538

Kortfristiga tillgångar totalt 1209345 1957284

Tillgångar totalt 1211680 1960398

Nettoförmögenhet och skulder Bilaga 31.12.2025 31.12.2024

Nettoförmögenhet

Från föregående räkenskapsperioder 1272334 2021036

Från räkenskapsperioden -729412 -748701

Nettoförmögenhet totalt 542922 1272334

Långfristiga skulder

Masskuldebrevslån 17 599398 599106

Långfristiga skulder totalt 599398 599106

Kortfristiga skulder

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 11 445 307

Övriga skulder 18 68914 88651

Kortfristiga skulder totalt 69359 88958

Skulder totalt 668758 688064

Nettoförmögenhet och skulder totalt 1211680 1960398

Kalkyl över nettoförmögenheten

83Bokslut 2025

KASSAFLÖDESKALKYL

Siffrorna anges i tusen euro.

Kassaflöde 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Insamlade arbetslöshetsförsäkringspremier 1975107 2692067

Redovisade premier -2657683 -3148470

Betalda räntor 3129 -370

Nettokassaflöde från ordinarie verksamhet -679447 -456773

Investeringarnas kassaflöde

Köp av investeringsinstrument -901865 -2626143

Försäljning av placeringsinstrument och realiserade

intäkter 1578550 2984975

Nettokassaflöde från investeringar 676685 358832

Lån och återbetalning av lån 0 0

Nettokassaflöde från finansiering 0 0

Nettoökning/-minskning av likvida medel -2762 -97941

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 118538 216479

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 115776 118538

Kassaflödeskalkyl

84Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Noter till bokslutet

1 ALLMÄNNA UPPGIFTER

Sysselsättningsfonden ("Fonden") (FO-num-

mer 1098099-7) som inledde sin verksam-

het 2019 är en självständig inrättning som

förvaltas av arbetsmarknadsparterna och

övervakas av Social- och hälsovårdsmi-

nisteriet och Finansinspektionen. Syssel-

sättningsfondens huvudsakliga uppgift är

att finansiera arbetslöshetsförmåner och

bevilja vuxenutbildningsförmåner. Fon-

den styr, utvecklar och övervakar också

verkställigheten av uppbörden av arbets-

löshetsförsäkringspremier samt fastställer

och uppbär arbetsgivares självrisk- och

omställningsskyddspremier för arbetslös-

hetsskydd. Dessutom beviljar och betalar

fonden utbildningsersättningar till arbets-

givare. Utbildningsersättningen baserar

sig på lagen om ersättning för utbildning

(1140/2013). Sysselsättningsfondens hemort

är Helsingfors och adress Östersjögatan

11–13, 00180 Helsingfors.

Nedan presenteras de centrala principer

för upprättande som tillämpats i fondens

bokslut. De har följts konsekvent under alla

räkenskapsår, om inte annat anges.

2 SAMMANFATTNING AV

BETYDANDE PRINCIPER FÖR

UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT

OCH RÄKENSKAPSPERIODERNAS

JÄMFÖRBARHET

2.1 Grund för upprättande

Sysselsättningsfondens bokslut har upp-

rättats i enlighet med de internationella

bokslutsstandarder (International Financial

Reporting Standards, IFRS) som godkänts

för användning i Europeiska Unionen och

med iakttagande av de IAS- och IFRS-stan-

darder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som

var i kraft den 31 december 2025. Med inter-

nationella bokslutsstandarder avses i Fin-

lands bokföringslag samt i bestämmelser

som utfärdats med stöd av den, standarder

som godkänts för tillämpning i gemenska-

pen i enlighet med Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) Nr 1606/2002, med

tillhörande tolkningar. Noterna till bokslu-

tet uppfyller också kraven i den finländska

bokförings- och samfundslagstiftningen

som kompletterar IFRS-bestämmelserna.

Sysselsättningsfonden är en icke-vinstdri-

vande fond som är bunden till den offent-

liga makten och vars verksamhet grundar

sig på lagen om finansiering av arbetslös-

hetsförmåner, förordningen om finansiering

av arbetslöshetsförmåner och förordningen

om Sysselsättningsfondens reglemente,

såsom konstateras i punkt 1.

Sysselsättningsfonden samlar in och re-

dovisar arbetslöshetsförsäkringspremier.

Fonden bedriver inte sådan affärsverksam-

het som ger intäkter från försäljning av

Principer för upprättande av bokslut

85Bokslut 2025 Noter till bokslutet

varor eller produktion av tjänster. På grund

av verksamhetens karaktär har den ingen

omsättning och sedvanliga intäktsförings-

principer kan inte tillämpas. IFRS-stan-

darderna reglerar inte direkt strukturen

i IFRS-bokslutet för en fond som Syssel-

sättningsfonden och inte heller grunderna

för bokföring och värdering av dess trans-

aktioner. Vid upprättandet av Sysselsätt-

ningsfondens IFRS-bokslut har man följt

referensramen för IFRS-standarderna och

de allmänna principerna för bokföring

och värdering av standarderna. På grund

av nämnda omständigheter är huvudkal-

kylerna i fondens IFRS-bokslut en kalkyl

över förändringen i nettoförmögenheten, en

kalkyl över nettoförmögenheten samt en

kassaflödeskalkyl.

Summan av de insamlade och redovisade

arbetslöshetsförsäkringspremierna samt

placerings- och finansieringsposterna ut-

görs av förändringen i samfundets nettoför-

mögenhet under räkenskapsperioden.

Skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder avspeglar den ackumulerade

nettoförmögenheten, för vilken även ter-

men konjunkturbuffert används. Konjunk-

turbufferten beskrivs närmare i not 4.2.

Sysselsättningsfonden har inga aktier eller

eget kapital. Därför innehåller IFRS-bok-

slutet ingen kalkyl över förändringar i det

egna kapitalet, utan förändringen i nettoför-

mögenheten presenteras i en separat

huvudkalkyl.

Under de räkenskapsperioder som presen-

teras hade fonden inga sådana transak-

tioner som borde ha bokförts bland övriga

poster i totalresultatet. Därför innehåller

IFRS-bokslutet ingen kalkyl över övriga

poster i totalresultatet. Sysselsättnings-

fonden är inte försäkringsgivare, dvs. den

varken säljer eller köper försäkrings- el-

ler återförsäkringsavtal. Därför omfattas

fondens verksamhet inte av standarden

IFRS 17 Försäkringsavtal. Den huvudsak-

liga värderingsgrunden i bokslutet är den

ursprungliga anskaffningsutgiften, och till

skillnad från den värderas finansiella till-

gångar och skulder som redovisas till verk-

ligt värde med resultatpåverkan till verkligt

värde. Siffrorna i bokslutet anges i euro, om

inte annat nämns.

Upprättandet av ett bokslut enligt

IFRS-standarderna förutsätter användning

av vissa centrala bokföringsmässiga be-

dömningar. Dessutom förutsätter det att

ledningen överväger principerna för upp-

rättande av bokslut. I not 3 beskrivs centra-

la bokföringsmässiga bedömningar och av-

göranden som grundar sig på övervägande.

Nya IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar,

som redan har publicerats men som inte

ännu är giltiga, förväntas inte ha någon vä-

sentlig betydelse för Sysselsättningsfonden.

86Bokslut 2025 Noter till bokslutet

2.2 Ändring av poster i utländsk valuta

Bokslutet upprättas i euro, som är Syssel-

sättningsfondens funktionella valuta och

presentationsvaluta. Fondens affärstrans-

aktioner i utländsk valuta bokförs i funk-

tionell valuta till transaktionsdagens kurs.

Valutabundna depositioner värderas med

resultatpåverkan till verkligt värde, varvid

valutakursernas effekter har redovisats

som en del av den totala förändringen i

verkligt värde.

2.3 Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier i

enlighet med 7 kapitlet i lagen om finan-

siering av arbetslöshetsförmåner. Arbetsgi-

varna anmäler utbetalda löner i inkomstre-

gistret. Arbetslöshetsförsäkringspremierna

fastställs fyra gånger om året, utifrån

uppgifterna om utbetalda löner under de tre

föregående kalendermånaderna. Intäkterna

från arbetslöshetsförsäkringspremier upp-

tas i bokslutet enligt prestationsgrund och

intäkterna från arbetslöshetsförsäkrings-

premier under årets sista kvartal upptas

under upplupna intäkter i balansräkningen.

Arbetsgivares självrisk- och

omställningsskyddspremier

för arbetslöshetsskydd

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetsgivarnas självriskpremier för

arbetslöshetsskydd. Självriskpremien för

arbetslöshetsskydd gäller arbetsgivare som

betalar en lönesumma på vilken arbetslös-

hetsförsäkringspremien baserar sig, som

överskrider den nedre gränsen på 2455500

euro (2025). Arbetsgivaren kan vara skyldig

att betala självriskpremie för arbetslös-

hetsskydd om arbetsgivaren har sagt upp

eller permitterat en äldre arbetstagare vars

anställningsförhållande har varat minst tre

år och arbetstagaren har blivit långvarigt

arbetslös eller permitterad. Med självrisk-

premierna finansieras utgifter för arbetslös-

hetsförmåner till följd av dessa.

Självriskpremier som samlats in för att

täcka kostnaderna för arbetslöshetsdagpen-

ningen bokförs som räkenskapsperiodens

inkomst när inkomstbeloppet kan faststäl-

las på ett tillförlitligt sätt. Självriskpremier

som samlats in för att täcka kostnaderna

för tilläggsdagpenningen bokförs som

inkomst under flera räkenskapsperioder på

basis av en uppskattning av hur de motsva-

rande kostnaderna har realiserats.

I januari 2023 trädde en lagstadgad om-

ställningsskyddshelhet i kraft. Syssel-

sättningsfonden kan ta ut en omställ-

ningsskyddspremie av arbetsgivare som

87Bokslut 2025 Noter till bokslutet

av produktionsmässiga eller ekonomiska

orsaker säger upp arbetstagare som fyllt 55

år och som tjänstgjort minst fem år. Om-

ställningsskyddspremien gäller stora ar-

betsgivare vars lönesumma, som ligger till

grund för arbetslöshetsförsäkringspremien,

överskrider en viss nedre gräns under året

före uppsägningstidpunkten. År 2025 var

den nedre gränsen 2455500 euro.

Rätten till tilläggsdagar med arbetslöshets-

dagpenning, dvs. den s.k. pensionsslussen,

håller på att slopas. De som är födda 1964

är den sista åldersklassen som får tilläggs-

dagar inom utkomstskyddet för arbetslösa.

På grund av detta upphör också arbetsgi-

varens skyldighet att betala självriskpre-

mien för arbetstagare som sagts upp eller

permitterats. Således upphör självriskpre-

miens övergångstid senast 2035.

Omställningsskyddet är avsett för personer

som fyllt 55 år och som sagts upp av pro-

duktionsorsaker eller ekonomiska orsaker.

I omställningsskyddet ingår omställ-

ningspenning, rätt till utbildning och längre

sysselsättningsledighet än vanligt. Arbets-

kraftsmyndigheten ordnar omställnings-

skyddsutbildningen och dess värde mot-

svarar högst den uppsagda arbetstagarens

lön för två månader. Arbetslöshetskassan

eller FPA betalar omställningsskyddspen-

ningen och den motsvarar den uppsagda

arbetstagarens lön för en månad.

Sysselsättningsfonden finansierar helhet-

en med den omställningsskyddspremie

som den uppsägande arbetsgivaren betalar

utökad med en lika stor gemensam del.

Den gemensamma delen finansieras av alla

arbetsgivare genom en höjning av arbets-

löshetsförsäkringspremien. I de arbetslös-

hetsförsäkringspremier som Sysselsätt-

ningsfonden uppbär av arbetsgivarna ingår

en gemensam omställningsskyddspremie-

andel på 0,03 procentenheter. De premier

som tas ut av arbetsgivarna bokförs enligt

prestationsprincipen i kontogruppen för

självrisk- och omställningsskyddspremier

i räkenskapsperiodens resultat. En ofak-

turerad andel av premierna bokförs bland

resultatregleringarna i balansräkningen.

88Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Samordning enligt 12 kap. 3

§ i arbetsavtalslagen

Enligt arbetsavtalslagen ska domstolen,

när den behandlar ett samordningsären-

de, ge Sysselsättningsfonden möjlighet

att yttra sig. Om en arbetstagare åläggs

skadestånd på grund av att anställnings-

förhållandet har upphört utan grund, ska

från skadeståndet dras av 75 procent enligt

huvudregeln av den inkomstrelaterade

arbetslöshetsdagpenning som betalats till

arbetstagaren för motsvarande tidsperiod.

Domstolen ska ålägga arbetsgivaren att

betala det avdragna beloppet till Sysselsätt-

ningsfonden. Dessutom ska domstolen sän-

da en lagakraftvunnen dom eller ett beslut i

ärendet till Sysselsättningsfonden för kän-

nedom. Samma avdrag till Sysselsättnings-

fonden görs även från den ersättning som

arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om

sinsemellan när anställningsförhållandet

upphör utan grund.

Fordringar som är föremål för indrivning

Fonden driver in och övervakar arbetslös-

hetsförsäkringspremier för företag som är

under utsökning och företag där konkurs

eller frivillig skuldsanering har inletts.

Fonden har använt den förenklade modell

som IFRS 9 tillåter, eftersom fordringarna

inte innehåller någon betydande finansiell

komponent.

2.4 Stödavgifter till arbetslöshetskassor

Sysselsättningsfonden svarar för utgifterna

för arbetslöshetsdagpenning, sysselsätt-

ningsfrämjande service och alternerings-

ersättning vid finansieringen av arbetslös-

hetsskydd avvägt enligt förtjänsten med

stöd av lagen om finansiering av arbetslös-

hetsförmåner (555/1998) till den del staten

och de enskilda arbetslöshetskassorna inte

ansvarar för dem. De förmåner som nämns

här betalas ur arbetslöshetskassorna. Syste-

met för alterneringsledighet upphörde den

1 augusti 2024 och nya avtal om ledighet

kunde inte längre ingås, men de ledighe-

ter som inletts före detta (högst 280 dagar)

kunde hållas. Därmed uppstod utgifter som

hade samband med alterneringsersättning-

en endast till början av 2025.

Sysselsättningsfonden svarar ytterligare

för försäkringspremien för arbetslösa och

mottagare av vuxenutbildningsstöd, som

betalas via Pensionsskyddscentralen till

arbetspensionsanstalterna.

Enligt förordningen om verkställighet av

lagen om arbetslöshetskassor (272/2001)

hör det till Sysselsättningsfondens uppgif-

ter att handlägga arbetslöshetskassornas

ansökningar om förskott och fatta beslut

om utbetalning samt följa upp att förskotten

är tillräckliga. Fonden betalar sina förskott

till arbetslöshetskassorna två gånger i

månaden i enlighet med den budget som

godkändes vid utgången av föregående

räkenskapsperiod. Finansinspektionen

lämnar månatligen till fonden statistik över

de influtna stöd som kassorna betalat till si-

na kunder, på basis av vilken fonden i slutet

av december har periodiserat förskottsbe-

talningarna och den faktiska kassabetal-

ningen per kassa som fordran eller kredit

89Bokslut 2025 Noter till bokslutet

i sin bokföring. Periodiseringen har gjorts

per förmånsslag. En omställningspenning

ingår i kassornas förmånsslag från och

med 2023. Med den finansieras utgifter för

omställningspenning som beviljats uppsag-

da 55 år fyllda arbetstagare.

Social- och hälsovårdsministeriet betalar

till Sysselsättningsfonden de statsandelar

som fonden betalar som finansieringsan-

delar till arbetslöshetskassorna. Fonden

betalar förskotten på statsandelarna till

arbetslöshetskassorna en gång i månaden

den första bankdagen. År 2025 betalade

Social- och hälsovårdsministeriet månatli-

gen förskott på statsandelarna till fonden i

jämnstora poster, om inte Sysselsättnings-

fonden föreslår något annat.

Från och med början av 2025 utökades

kommunernas ansvar för finansieringen av

arbetslöshetsförmåner till att täcka också

en del av den inkomstrelaterade dagpen-

ningens grunddel. Kommunernas ansvar

för finansieringen av den inkomstrelate-

rade dagpenningens grunddel börjar efter

100 arbetslöshetsdagar och ökar därefter

stegvis om arbetslösheten drar ut på tiden.

Folkpensionsanstalten fakturerar kom-

munernas andel av den inkomstrelaterade

dagpenningens grunddel månatligen i

efterskott och förmedlar de insamlade med-

len till Sysselsättningsfonden.

Inkomsterna från Social- och hälsovårds-

ministeriet samt kommunerna och utgifter-

na för arbetslöshetskassorna har bokförts

till det belopp som arbetslöshetskassorna

har betalat ut varje förmån till sina kunder.

Social- och hälsovårdsministeriet faststäl-

ler arbetslöshetskassornas bokslut på basis

av de slutliga uppgifterna sommaren 2025,

då fonden utför utjämningarna på konto-

positioner tillsammans med arbetslöshets-

kassorna, staten och kommunerna.

Sysselsättningsfonden svarar med stöd

av 4 § i lagen om finansiering av arbets-

löshetsförmåner ensam för finansieringen

av den förhöjda förtjänstdel som avses i 6

§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Den förhöjda förtjänstdelen inom utkomst-

skyddet för arbetslösa avslutades den 1

januari 2025, men den betalades därefter

för högst 200 dagar i situationer där den

sysselsättningsfrämjande tjänsten som ut-

gjorde villkor hade inletts 2024.

Från och med början av 2015 ändrades be-

räkningsregeln för högre inkomstrelaterade

arbetslöshetsdagpenningar så att dagpen-

ningsnivån sjönk något. Samma ändring

gjordes i den förhöjda förtjänstdelen. Genom

ändringen genomfördes den nedskärning

av dagpenningsutgifterna som ingick i

Finlands regerings rambeslut. Ändringen

har minskat utgifterna för inkomstrelaterad

dagpenning. För att genomföra besparingen

i statsfinanserna redovisade Sysselsätt-

ningsfonden årligen besparingsbeloppet

(cirka 50,3 miljoner euro) till Folkpensions-

anstalten för finansiering av grundskyddet

med stöd av 23 § i lagen om finansiering av

arbetslöshetsförmåner (555/1998). Redovis-

ningen i fråga har avslutats och betalades

inte längre 2025.

Avgifter till Pensionsskyddscentralen

och Statens pensionsfond samt

diskontering av dem

Sysselsättningsfondens näst största utgifts-

post har varit den avgift som ska betalas

till Pensionsskyddscentralen, med vilken

90Bokslut 2025 Noter till bokslutet

pensionsansvaret och pensionskostnader-

na för beaktandet av tiden för arbetslöshet

samt utbildnings- och alterneringsledighet

täcks (74 och 182 § i lagen om pension för

arbetstagare (395/2006). Utbildnings- och

alterneringsledigheten håller på att avveck-

las i enlighet med regeringsprogrammet.

Pensionsansvarsavgifter relaterade till

dessa betalades dock ännu under över-

gångsperioden 2025. Denna avgift fastställs

så att den uppskattas motsvara det belopp

som skulle fås om en genomsnittlig ar-

betspensionsavgift skulle betalas för de

inkomster som ligger till grund för arbets-

pensionsskyddet för de nämnda oavlönade

perioderna. Fonden svarar på motsvarande

sätt för att den avgift som avses i 62 och 133

§ i lagen om statens pensioner (1295/2006)

betalas till Statens Pensionsfond.

De avgifter som enligt 12 c § i lagen om

pension för arbetstagare (561/1998) ska

betalas till Pensionsskyddscentralen för en

räkenskapsperiod grundar sig på Pensions-

skyddscentralens uppskattning, som preci-

seras i samband med bokslutet. Differensen

mellan betalda premier och den reviderade

uppskattningen upptas under resultatreg-

leringar. Det slutliga premiebeloppet fås av

Pensionsskyddscentralen på våren följande

år efter räkenskapsperioden, och differen-

sen mellan den slutliga premien och den

uppskattade premien i bokslutet upptas

som en korrigering i form av en utjäm-

ningsavgift i bokslutet året efter räken-

skapsperioden. Det justerade förskottet och

föregående års utjämningsavgift specifice-

ras i noterna till bokslutet.

Pensionsskyddscentralen diskonterar de

debiteringar som det bestämts att Syssel-

sättningsfonden ska betala med ArPL-för-

säkringspremieräntan. Den justerade avgift

som använts i bokslutet har diskonterats till

räkenskapsperiodens slut (debiteringsrän-

ta). Pensionsskyddscentralen betalar ränta

till fonden utifrån de faktiska avgifter som

fonden betalat och utifrån de faktiska betal-

ningstidpunkterna (gottgörelseränta).

Den slutliga avgiften som ska utredas året

efter räkenskapsperioden höjs till den tid-

punkt som Pensionsskyddscentralen och

Sysselsättningsfonden kommit överens om

(föregående års debiteringsränta). Gottgö-

relseränta (gottgörelseränta för föregående

år) beräknas på motsvarande sätt på fon-

dens alla betalningar från föregående år. I

fråga om Statens Pensionsfond beräknas

debiterings- och gottgörelseräntan på mot-

svarande sätt.

Redovisning till Folkpensionsanstalten

av inkomsten från arbetslöshets-

försäkringspremier för löntagare som

inte hör till arbetslöshetskassorna

Med stöd av 8 § och 23 § i lagen om finan-

siering av arbetslöshetsförmåner (555/1998)

ska fonden årligen i förskott till Folkpen-

sionsanstalten redovisa intäkterna från

arbetslöshetsförsäkringspremier för lönta-

gare till ett belopp som motsvarar andelen

löntagare som inte hör till arbetslöshetskas-

sorna. Bedömningen av denna andel grun-

dar sig på Statistikcentralens material och

fastställs av Social- och hälsovårdsminis-

teriet. Premiens slutliga belopp grundar sig

på Social- och hälsovårdsministeriets kal-

kyl över hur mycket Folkpensionsanstalten

har betalat ut förmåner som finansieras på

detta sätt under räkenskapsperioden. Från

91Bokslut 2025 Noter till bokslutet

och med 2023 ingår omställningspenning i

de finansierade förmånerna. Utgifterna för

omställningspenningen, som är avsedd för

uppsagda arbetstagare som fyllt 55 år och

som inte hör till arbetslöshetskassorna, fi-

nansieras med omställningsskyddspremier.

Vuxenutbildningsförmåner

Sysselsättningsfonden beviljar och betalar

ut vuxenutbildningsstöd och yrkesexa-

mensstipendier i enlighet med lagen om

vuxenutbildningsförmåner (1276/2000).

Sysselsättningsfonden svarar även för

finansieringen av vuxenutbildningsstöd

för löntagare och andra yrkesexamenssti-

pendier än sådana som beviljas statsan-

ställda. Staten svarar för finansieringen

av vuxenutbildningsstöd för företagare

och yrkesexamensstipendier som beviljas

statsanställda. Om finansieringsansvaret

föreskrivs i 30 § i lagen om vuxenutbild-

ningsförmåner. Man har beslutat att dra in

vuxenutbildningsförmånerna genom en lag

som trädde i kraft den 1 juni 2024. Vuxenut-

bildningsstöd och yrkesexamensstipendier

beviljas endast under en övergångsperiod,

vuxenutbildningsstöd som längst fram till

utgången av 2025.

Finansiering av lönegarantin

Sysselsättningsfonden svarar med stöd

av 31 § lagen om lönegaranti (866/98) för

statens lönegarantiutgifter. Lönegarantiut-

giften betalas till Arbets- och näringsminis-

teriet en gång om året i allmänhet på våren

året efter utgifterna utgående från den

faktura som ministeriet har skickat.

Omställningsskyddsutbildning

I omställningsskyddshelheten, som trädde

i kraft i början av 2023, ingår utbildning

inom omställningsskyddet som beviljas

arbetstagare över 55 år som sagts upp av

ekonomiska orsaker eller produktionsorsa-

ker. Sysselsättningsfonden svarar för finan-

sieringen av utbildningen. En arbetstagare

som omfattas av omställningsskyddet har

rätt till utbildning inom omställningsskyd-

det. Utbildningens värde får motsvara högst

två månaders lön. Arbetskraftsmyndighe-

ten skaffar utbildningen. Sysselsättnings-

områdena sammanställer uppgifterna om

utbildningsutgifterna och fakturerar dem

kvartalsvis från Sysselsättningsfonden i

enlighet med de faktiska kostnaderna.

Fakturering av arbetslöshetsskydd

i medlemsstaterna

I artikel 65 i Europaparlamentets och rådets

förordning om samordning av de socia-

la trygghetssystemen (EG) Nr883/2004

(grundförordningen) föreskrivs om situ-

ationer när en person blir arbetslös efter

att ha arbetat i en annan medlemsstat än

sin bosättningsstat. I Finland har Syssel-

sättningsfonden föreskrivits vara behörig

institution för inkomstrelaterad arbetslös-

hetsförsäkring vid verkställandet av EU:s

grundförordning. Fondens uppgift är bl.a.

att betala och driva in ersättningar enligt

artikel 65 punkterna 6 och 7 i grundförord-

ningen för arbetslöshetsdagpenningar som

betalats till personer som varit medlemmar

i en arbetslöshetskassa.

Fonden ansöker om ersättning från med-

lemsstaterna beroende på hur arbetslös-

hetskassorna har betalat arbetslöshets-

ersättningar till dem som har arbetat i en

annan medlemsstat. Medlemsstaterna

92Bokslut 2025 Noter till bokslutet

ansöker å sin sida om ersättning från

Sysselsättningsfonden när en medborgare

från ett annat land har arbetat i Finland.

Förmånerna ersätts till fullt belopp, men

högst till det belopp som skulle ha betalats i

arbetslandet. Inkomster och utgifter bokförs

enligt kontantprincipen.

Utbildningsersättning

Sysselsättningsfonden handlägger arbets-

givarens utbildningsersättningar. Utbild-

ningsersättningen baserar sig på lagen

om ersättning för utbildning (1140/2013).

Utbildningsersättningen är ett ekonomiskt

stöd för kompetensutvecklingsåtgärder för

de arbetsgivare som inte har rätt till utbild-

ningsavdrag med stöd av näringsskattela-

gen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Sådana arbetsgivare är bland annat kom-

muner, församlingar och organisationer.

Syftet med utbildningsersättningen är att

förbättra arbetsgivarnas möjligheter att

ordna utbildning för sina anställda i syfte

att utveckla deras yrkeskompetens.

Utbildningsersättning betalas för högst tre

dagar per arbetstagare och år. Om finansie-

ringen av utbildningsersättningen har stad-

gats att Finansministeriet kalenderårsvis

på ansökan betalar Sysselsättningsfonden

det belopp som fonden har gottgjort arbets-

givarna i utbildningsersättningar.

Riksdagen godkände en lag om indragning

av utbildningsersättning i december 2025.

Enligt lagen betalas utbildningsersättning

inte längre för utbildningar som genomförs

den 1 januari 2026 eller senare. Utbildnings-

ersättning kan betalas 2026 för utbild-

ningsdagar som uppfyller kraven och som

genomförts 2025. Ansökan om utbildnings-

ersättning för 2025 ska göras under januari

2026. Dessutom begränsas möjligheten att

begära omprövning till ett år för alla som

ansöker om ersättning.

Pensioner och anställningsförmåner

Sysselsättningsfonden har enbart premie-

baserade pensionsarrangemang. Det lag-

stadgade pensionsskyddet har skötts av

ett pensionsförsäkringsbolag. Betalningar

med anknytning till pensionsskydd bokförs

som kostnad för den räkenskapsperiod som

debiteringen gäller.

Fondens personal har ett arvodesprogram.

Styrelsen fattar beslut om betalning av ett

eventuellt arvode på förslag av verkstäl-

lande direktören enligt fastställda arvo-

deskriterier. Ett realiserat arvode bokförs

som kostnad för den räkenskapsperiod som

gäller arvodesprogrammet.

93Bokslut 2025 Noter till bokslutet

2.5 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar är fon-

dens maskiner, anordningar och inventarier

samt ombyggnadsarbeten i hyreslokaler.

Materiella anläggningstillgångar värde-

ras i nettoförmögenhetskalkylen till den

ursprungliga anskaffningsutgiften mins-

kat med ackumulerade avskrivningar och

nedskrivningsförluster.

Utgifterna för ombyggnad läggs till bokfö-

ringsvärdet för ombyggnad av lokaler när

det är sannolikt att den framtida ekonomis-

ka nyttan av ombyggnaden kommer fonden

till godo. Sedvanliga reparations- och un-

derhållsutgifter bokförs som kostnad under

den räkenskapsperiod under vilken de har

uppkommit.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs

med linjära avskrivningar under deras upp-

skattade ekonomiska verkningstid.

I regel värderas restvärdet till noll. Till-

gångsposternas restvärden och uppskatt-

ningen av den ekonomiska verknings-

tiden justeras i samband med bokslutet.

Avskrivningstiderna justeras om uppskatt-

ningen ändras avsevärt. De uppskattade

ekonomiska verkningstiderna per till-

gångsgrupp är följande:

• Ombyggnadsarbeten i leasinglokaler

5 år

• Maskiner och inventarier 3 år

Vinster och förluster till följd av överlåtelse

och avveckling av anläggningstillgångar

beräknas som differensen mellan nettoin-

komsterna och bokföringsvärdet. Försälj-

ningsvinster och -förluster upptas under

förvaltningskostnader i kalkylen över

ändringar i nettoförmögenheten.

2.6 Immateriella tillgångar

Som immateriella tillgångar med en be-

gränsad ekonomisk verkningstid behand-

las programvara som skaffats utifrån eller

producerats internt och andra immateri-

ella tillgångar, om det är sannolikt att den

förväntade framtida ekonomiska nyttan av

dem kommer fonden till godo och anskaff-

ningsutgiften för tillgångarna kan faststäl-

las på ett tillförlitligt sätt. Iarrangemanget

med molntjänsten, som är ett serviceavtal,

bokförs ibruktagningsutgifter i regel som

kostnader, när man får ibruktagningstjäns-

ten i anslutning till dem. Iarrangemanget

med molntjänsten aktiveras ibruktagnings-

utgifterna i balansräkningen och periodi-

seras för en längre tidsperiod endast när

ibruktagningstjänsten inte kan särskiljas

från en tjänst som ger åtkomst till program-

met eller då utgifterna hänför sig till upp-

komsten av en separat immateriell tillgång.

Anskaffningsutgiften för en immateriell

tillgång som åstadkommits internt fast-

ställs som summan av de utgifter som

direkt hänförs till tillgången.

Utgifter för underhåll av datorprogram

bokförs som kostnader om de realiseras.

Forskningsutgifter bokförs som kostnader

under den räkenskapsperiod då de reali-

seras. Av utvecklingsutgifter för planering

och testning av ny programvara eller bety-

dande förbättringar av befintlig programva-

ra aktiveras endast de som uppfyller ovan

nämnda förutsättningar i internationella

94Bokslut 2025 Noter till bokslutet

redovisningsstandarder (IAS 38) för aktive-

ring av immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar med begränsad

ekonomisk verkningstid bokförs till det

ursprungliga anskaffningspriset minskat

med ackumulerade avskrivningar och ned-

skrivningsförluster. Immateriella tillgångar

avskrivs linjärt under sin ekonomiska verk-

ningstid. De uppskattade ekonomiska verk-

ningstiderna per tillgångsgrupp är följande:

• Datorprogram 3 år

• Utgifter för programutveckling 3 år

2.7 Nedskrivning av tillgångsposter

som inte ingår i finansiella tillgångar

Vid räkenskapsperiodens utgång bedöms

om transaktionerna eller förändringarna

i förhållandena tyder på att värdet på en

tillgångspost som hör till immateriella

tillgångar eller materiella anläggningstill-

gångar, dvs. den tillgångspost som är före-

mål för avskrivningar, kan ha förändrats.

Om det finns tecken på nedskrivning, upp-

skattas det penningbelopp som kan inflyta

från tillgångsposten.

Det belopp som kan inflyta är tillgångs-

postens verkliga värde minskat med de

utgifter som föranleds av överlåtelsen eller

dess bruksvärde beroende på vilkende-

ra av dem som är större. Med bruksvärde

avses uppskattade nettokassaflöden från

tillgångsposten som diskonteras till sitt

nuvärde med hjälp av den fastställda rän-

teprocenten. Det belopp med vilket till-

gångspostens bokföringsvärde överstiger

det penningbelopp som kan inflyta, bokförs

som nedskrivningsförlust i kalkylen över

förändringen i nettoförmögenheten. Den

ekonomiska verkningstiden för en till-

gångspost som avskrivs i samband med

bokföringen bedöms på nytt.

Nedskrivningsförlusterna upplöses, om det

har skett en förändring i förhållandena och

det belopp som kan inflyta från tillgången

har förändrats från tidpunkten för bokfö-

ringen av nedskrivningsförlusten, dock

inte mer än det bokföringsvärde tillgången

skulle ha om nedskrivningsförlusten inte

bokfördes.

2.8 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Sysselsättningsfonden tillämpar standar-

den IFRS 9 Finansiella instrument. Standar-

den har getts ut av International Accoun-

ting Standards Board och trädde i kraft den

1januari 2018. Standarden IFRS 9 innehåller

anvisningar om klassificeringen av finan-

siella tillgångar och en modell som grun-

dar sig på förväntade kreditförluster för att

bedöma värdenedgången för finansiella

tillgångar och allmänna krav för säkrings-

redovisning. Enligt IFRS 9 ska de finansiella

tillgångarna klassificeras i tre värderings-

grupper: de upptas i den periodiserade

anskaffningsutgiften, de som upptas till

verkligt värde via något annat totalresultat

och de som upptas till verkligt värde via

resultaträkningen. När det gäller finansiel-

la skulder motsvarar standarden de flesta

kraven i IAS 39. När det gäller nedskriv-

ningar används en modell som baserar sig

på förväntade kreditförluster.

Sysselsättningsfondens finansiella tillgång-

ar består av investeringstillgångar (not 15)

95Bokslut 2025 Noter till bokslutet

och likvida medel (not 16). Fondens ledning

klassificerar de finansiella tillgångarna på

anskaffningsdagen på basis av syftet med

anskaffningen i grupper som fastställer

deras värderingsgrunder. Alla finansiella

tillgångar bokförs på handelsdagen, dvs.

den dag då man förbinder sig att köpa eller

sälja en tillgångspost.

Investeringstillgångarnas finansieringstill-

gångar upptas inettoförmögenhetskalky-

len bland kortfristiga tillgångar, utom när

det är över 12 månader tills de förfaller till

betalning och ledningen har för avsikt att

avstå från dem mer än 12 månader efter

rapporteringsdagen.

Investeringstillgångarna bokförs ursprung-

ligen till verkligt värde. Transaktionsut-

gifter bokförs direkt som kostnad. Efter

den ursprungliga bokföringen värderas

investeringstillgångarna till verkligt värde

varje rapporteringsdag och både realiserade

och orealiserade förändringar i det verkliga

värdet bokförs i kalkylen över förändring

i nettoförmögenheten under den period de

uppstår. Nettoförändringar i det verkliga

värdet redovisas i kalkylen över förändring

i nettoförmögenheten på raden “Nettovin-

ster från värdering av investeringstillgång-

ar till verkligt värde”. Samtliga ränte- och

dividendintäkter från investeringstillgång-

ar ingår i nettoförändringen i det verkliga

värdet. Principerna för fastställande av

verkligt värde presenteras i not 14.

Finansiella medel bokförs ur tillgångarna

när rätten till penningflöden har upphört

eller de har överförts till en annan part så

att riskerna och förmånerna har överförts.

Likvida medel

I likvida medel ingår kontanter och deposi-

tioner som betalas på anfordran.

Lån

Lån som tagits bokförs ursprungligen till

verkligt värde, med avdrag för transak-

tionsutgifter. Senare värderas lånen till en

periodiserad anskaffningsutgift. Differen-

sen mellan det erhållna beloppet (minskat

med transaktionskostnaderna) och det be-

lopp som ska återbetalas antecknas i kalky-

len över förändringen i nettoförmögenheten

med effektivräntemetoden under lånetiden.

Arvoden som betalas för lånelimiter bokförs

som transaktionsutgifter i anslutning till

lånet till den del det är sannolikt att limiten

används helt eller delvis. Då aktiveras arvo-

det i nettoförmögenhetskalkylen tills lånet

lyfts. Om det inte finns bevis för att lån som

hör till limiten sannolikt kommer att lyftas

helt eller delvis, aktiveras arvodet som en

förskottsbetalning från likviditetstjänsterna

till resultatregleringarna och periodiseras

över limitens giltighetstid.

2.9 Hyres- och leasingavtal

Fonden har som hyrestagare tillämpat stan-

darden IFRS 16 Hyres-/leasingavtal från

och med den 1 januari 2019. IFRS 16 defi-

nierar kraven på bokföring, värdering och

de uppgifter som ska lämnas i bokslutet.

Standarden definierar en beräkningsmodell

för hyrestagare. Utgångspunkten är att alla

hyresavtal som är längre än ett år ska tas

upp i balansräkningen, utom när värdet på

den tillgång som är föremål för hyresavta-

let är lågt. På hyresavtalets begynnelsedag

bokför hyrestagaren en hyresavtalsskuld

för skyldigheten att betala hyra samt en

anläggningstillgångspost för sin rätt att

använda egendomsposten. Hyrestagaren

96Bokslut 2025 Noter till bokslutet

ska bokföra räntekostnader för skulden och

planenliga avskrivningar på egendomspos-

ten. Dessutom ska hyrestagaren omdefiniera

hyresskuldens storlek i samband med vissa

händelser (till exempel en ändring i hyres-

tiden eller en ändring i hyresavgifterna till

följd av indexhöjningar). Fonden utnyttjar de

lättnader som IFRS 16-standarden tillåter för

kortfristiga hyresavtal (under 12 månader)

och för tillgångar av ringa värde.

3 CENTRALA BOKFÖRINGSMÄSSIGA

BEDÖMNINGAR OCH AVGÖRANDEN

SOM GRUNDAR SIG PÅ ÖVERVÄGANDE

Upprättandet av bokslutet enligt IFRS-stan-

darderna förutsätter att ledningen gjort

uppskattningar och antaganden som har

påverkat de intäkter, kostnader, tillgångar

och skulder som redovisas i bokslutet. Vid

tillämpningen av principerna för upprät-

tande av bokslut måste också övervägande

användas. Uppskattningarna grundar sig

på den bästa tillgängliga informationen

vid bokslutstidpunkten. Uppskattningarna

grundar sig både på tidigare erfarenheter

och på de antaganden om framtiden som

vid bokslutstidpunkten ansågs vara mest

sannolika. Utfallsuppgifterna kan avvika

från dessa beslut som grundar sig på upp-

skattningar och antaganden. Eventuella

ändringar i uppskattningarna bokförs under

den räkenskapsperiod under vilken upp-

skattningen korrigeras och under alla perio-

der därefter. Planeringen och styrningen av

Sysselsättningsfondens ekonomi grundar

sig i hög grad på prognoser om utvecklingen

av arbetslöshetsgraden, arbetslöshetsutgif-

terna, sysselsättningen och lönesumman.

Under normala förhållanden ska fonden

fastställa försäkringspremierna så att de

beräknade utgifterna kan täckas med pre-

mieintäkterna. Arbetslöshetsförsäkrings-

premierna (premieprocenterna) fastställs

för ett kalenderår i sänder. Vid ändring av

premierna går man till väga så att en lika

stor förändring i procentenheterna görs i

både arbetsgivarens genomsnittliga arbets-

löshetsförsäkringspremie och i löntagarens

arbetslöshetsförsäkringspremie.

Fonden använder vid behov prövning i till-

lämpningen av de värderingsmetoder som

används för att fastställa det verkliga värdet,

till den del de verkliga värdena inte kommer

som direkta priser från den aktiva markna-

den. Värderingsprinciperna beskrivs i not 15

Investeringstillgångar.

Bestämningen av det verkliga värdet på

kortfristiga penningmarknadsplaceringar

grundar sig på diskonterade penningflöden

och ledningen har använt prövning för att

bedöma att förändringen i placeringarnas

kreditrisk inte har någon väsentlig inverkan

på förändringen i placeringarnas verkli-

ga värde på grund av att de är kortfristiga

och kreditvärdiga. Kreditriskerna beskrivs

i kapitel 4 Hantering av finansiella risker.

Fondens viktigaste framtidsantaganden och

centrala osäkerhetsfaktorer i anslutning till

bokslutsdagens bedömningar hänför sig till

ovan nämnda faktorer.

97Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Kreditförluster

Sysselsättningsfonden tillämpar modellen

för förväntade kreditförluster enligt IFRS

9-standarden vid bedömning av nedskriv-

ningen av osäkra arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar (not 12). De förväntade

kreditförlusterna i modellen bokförs under

finansieringstillgångarnas hela giltighets-

tid och grundar sig på beloppet av förfallna

fordringar och på hur länge de har varit

förfallna. De parametrar som tillämpats i

modellen grundar sig på en uppskattning

av beloppen av de arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar, självriskpremiefordringar,

samordningsfordringar enligt arbetsavtals-

lagen, förmånsfordringar och räntefordring-

ar som vid rapporteringstidpunkten bokförs

som kreditförluster. De kreditförluster som

kan förväntas för hela giltighetstiden be-

räknas genom att det bokförda bruttovärdet

av de obetalda fordringarna multipliceras

med den förväntade förlustandelen. Föränd-

ringar i förväntade kreditförluster bokförs i

resultatet.

Segmentrapportering

Enligt grundprincipen i standarden IFRS 8

Rörelsesegment ska ett samfund ge infor-

mation som gör det möjligt för dem som

använder dess bokslut att bedöma arten

och de ekonomiska konsekvenserna av

sina affärsverksamheter och ekonomiska

förhållanden. Enligt definitionen i stan-

darden är rörelsesegmentet en del av en

sammanslutning:

A. som bedriver affärsverksamhet som kan

ge intäkter och medföra kostnader

B. vars verksamhetsresultat samfundets

högsta operativa beslutsfattare regel-

bundet granskar för att fatta beslut om

hur resurserna ska riktas till segmentet

i fråga och för att bedöma dess resultat

och

C. om vilket separat ekonomisk informa-

tion finns att tillgå.

Enligt definitionen i standarden är det den

högsta operativa beslutsfattarens uppgift att

rikta resurser till sammanslutningens rörel-

sesegment och bedöma deras resultat.

Sysselsättningsfondens uppgift är att sam-

la in arbetslöshetsförsäkringspremier vars

nivå har fastställts av det allmänna. Fonden

redovisar de insamlade premierna vidare,

huvudsakligen till arbetslöshetskassorna.

Genom de premier som insamlas bedriver

Sysselsättningsfonden konservativ inves-

teringsverksamhet för att täcka de finan-

sieringsandelar som betalas ut. Fonden

täcker också ett eventuellt underskott med

lånefinansiering.

Sysselsättningsfonden är en icke-vinstdri-

vande fond som är bunden till den offentliga

makten. Fondens ledning följer samman-

slutningens verksamhet som en helhet som

består av insamlade och redovisade betal-

ningar samt förändringar i nettoförmögen-

heten, som utgör skillnaden mellan dessa.

Fondens ledning allokerar egentligen inte

resurser till sammanslutningens verksam-

het eller granskar verksamhetens resultat.

Av dessa orsaker bedömer Sysselsätt-

ningsfondens ledning att det inte är

98Bokslut 2025 Noter till bokslutet

ändamålsenligt att presentera segmentupp-

gifterna. Presentationen av segmentuppgif-

ter förbättrar inte bokslutsläsarens förmåga

att bedöma karaktären och de ekonomiska

konsekvenserna av fondens funktioner

och verksamhetsmiljö. Enligt Sysselsätt-

ningsfondens lednings bedömning framgår

karaktären och de ekonomiska konsekven-

serna av fondens verksamhet och verksam-

hetsmiljö av IFRS-bokslutet.

4 HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Fonden strävar efter att begränsa riskerna

i finansierings- och investeringsverksam-

heten till en sådan nivå att realiseringen

av riskerna inte orsakar fonden betydande

förluster som skulle medföra tryck på höj-

ningar av premierna eller äventyra fondens

likviditet. Sysselsättningsfondens inves-

terings- och finansieringsverksamhet och

riskgränser regleras närmare i de principer

för investeringsverksamheten som förvalt-

ningsrådet har godkänt samt i den place-

ringsplan och skuldförvaltningsplan som

styrelsen har godkänt.

Marknadsriskerna för placeringar mäts

främst med den s.k. stresstestmetoden, där

man för varje placeringsklass fastställer ett

risktal som baserar sig på historisk varia-

tion uttryckt som årlig volatilitet. Syssel-

sättningsfondens finansiella risker hänför

sig främst till placeringar och de består av

marknadsrisker, kreditrisker, motpartsris-

ker och likviditetsrisker. För att minska den

finansiella risken görs investeringar i olika

tillgångsklasser och decentraliseras enligt

de placeringsprinciper som förvaltningsrå-

det fastställt. Riskgränserna fastställs så att

realiseringen av risken inte medför sådana

förluster för fonden som skulle medföra ett

tryck på att höja arbetslöshetsförsäkrings-

premierna. Derivatinstrument kan använ-

das iskyddssyfte. Derivat användes inte

under de perioder som presenteras.

Fonden värderar alla investeringar till

verkligt värde, eftersom de uttryckligen

har klassificerats som finansiella tillgång-

ar som bokförs till verkligt värde med

resultatpåverkan. Specifikationerna av

investeringarna och deras verkliga värden

per klass samt principerna för faststäl-

lande av det verkliga värdet presenteras i

bilaga15.

4.1Delkomponenter i finansieringsrisken

Marknadsrisk

Ränterisken är den huvudsakliga

komponenten i marknadsrisken i

anslutning till fondens investeringar och

skulder. Ränteplaceringar (masskuldebrevs-

och penningmarknadsplaceringar)

har en dominerande roll i fondens

investeringsportföljer.

Placering i placeringsinstrument kan göras

antingen direkt eller indirekt via fonder. I

slutet av rapportperioden bestod 28 procent

(31.12.2024: 22 procent) av investeringarna

av indirekta investeringar.

99Bokslut 2025 Noter till bokslutet

31.12.2025 och 31.12.2024 var placeringarnas

marknadsrisk följande:

Placeringsobjekt,

31.12.2025

Risk,

procent

Kapital,

tusen euro

Risk,

tusen euro

Bankkonton 0,50 % 123680 618

Penningmarknaden 1,00 % 185028 1850

Masskuldebrev staten och

offentliga sektorn 4,00 % 173356 6934

Masskuldebrev banker 4,50 % 137944 6207

Masskuldebrev företag 5,00 % 129656 6483

Aktier 25,00 % 28291 7073

Alternativa placeringar 10,00 % 87428 8743

Total risk 4,38 % 865383 37908

Placeringsobjekt,

31.12.2024

Risk,

procent

Kapital,

tusen euro

Risk,

tusen euro

Bankkonton 0,50 % 116567 583

Penningmarknaden 1,00 % 473183 4735

Masskuldebrev staten och

offentliga sektorn 4,00 % 244324 9773

Masskuldebrev banker 4,50 % 279942 12597

Masskuldebrev företag 5,00 % 250436 12522

Aktier 25,00 % 43663 10916

Alternativa placeringar 10,00 % 103356 10336

Total risk 4,07 % 1511471 61461

År 2025 var den totala risken 4,38 procent (31.12.2024: 4,07 procent)

av fondens tillgångar och 2,0 procent (31.12.2024: 2,6 %) av fondens

intäkter. Risken i investeringsportföljen är måttlig, vilket beror på

portföljens rätt så konservativa struktur med ett relativt litet antal

riskfyllda värdepapper.

Penningmarknadsplaceringarna har i sin helhet rörlig ränta

(31.12.2024: 100 procent). Av masskuldebrevslånen var 11 procent

placeringar med rörlig ränta (31.12.2024: 8 procent). Placeringar

med rörlig ränta utsätter fondens penningflöde för ränterisk, med-

an placeringar med fast ränta utsätter fondens verkliga värde för

ränterisk.

Om euriborräntorna och räntekurvan (swapräntorna) hade varit 0,5

procentenheter högre den 31 december 2025 medan alla andra fak-

torer hade varit oförändrade, skulle förändringen av nettoförmö-

genheten ha varit 5,1 miljoner euro svagare (31.12.2024: -9,1 miljoner

euro). På motsvarande sätt, om euriborräntorna och räntekurvan

(swapräntorna) hade varit 0,5 procentenheter lägre den 31 decem-

ber 2025, skulle förändringen av nettoförmögenheten ha varit 5,1

miljoner euro bättre (31.12.2024: 9,1 miljoner euro).

100Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Kreditrisk

Den kreditrisk som fondens investeringar

medför hanteras med hjälp av emittentspe-

cifika limiter. Vid fastställande av limiter-

na beaktas emittentens absoluta storlek,

ekonomiska ställning och framtidsutsikter.

Emittenternas kreditvärdighet och utsikter

följs upp kontinuerligt och på basis av änd-

ringarna antingen ökas eller minskas limi-

terna. Som huvudsakliga investeringsobjekt

används nordiska banker med höga kredit-

betyg, stater med stark kreditbetyg (Finland,

Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frank-

rike, Österrike och Sverige), huvudsakligen

finska och delvis svenska företag samt

kommuner. Penningmedel förvaras endast

i banker med hög kreditvärdighet. I slutet

av rapporteringsperioden var spread-dura-

tionen för den kreditrisk som ingår i place-

ringar 1,71 år (31.12.2024: 1,63 år).

Investeringsportföljens genomsnittliga

kreditbetyg bedöms med Standard & Poor’s

klassificeringsskala utifrån den historis-

ka kreditförlustsannolikheten. Investe-

ringsportföljens kreditbetyg uppskattas

ligga ungefär på nivån BBB+ per 31.12.2025

(31.12.2024: BBB+).

Fondens investeringar består i huvudsak

av masskuldebrevslån från stater och

banker. Deras kreditkvalitet har fastställts

med S&P:s kreditbetyg. Största delen av de

banker som är investeringsobjekt har goda

kreditbetyg. Alla regionala banker och före-

tag har inte ett officiellt kreditbetyg, varvid

deras kreditbetyg fastställs med klassifice-

ringar från tredje part.

101Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Följande tabell beskriver Sysselsättningsfondens ränteinvesteringar och kreditkvalitet

indelat enligt klasser, siffrorna i tusen euro.

Placeringar indelade enligt emittentens

kreditbetyg

31.12.2025,

tusen euro

31.12.2025,

procent

31.12.2024,

tusen euro

31.12.2024,

procent

AAA 60185 8,1 % 190409 14,0 %

AA+ 121950 16,4 % 119129 8,7 %

AA 27070 3,6 % 35981 2,6 %

AA- 208162 28,0 % 244046 17,9 %

A+ 18556 2,5 % 198707 14,6 %

A 42463 5,7 % 81482 6,0 %

A- 44225 5,9 % 81888 6,0 %

BBB+ 15676 2,1 % 85041 6,2 %

BBB 126620 17,0 % 177127 13,0 %

BBB- 46050 6,2 % 70027 5,1 %

BB+ 1403 0,2 % 4765 0,3 %

BB 4226 0,6 % 22716 1,7 %

BB- 6827 0,9 % 21264 1,6 %

B+ 3103 0,4 % 0 0,0 %

B 0 0,0 % 0 0,0 %

B- 0 0,0 % 0 0,0 %

CCC+ 0 0,0 % 0 0,0 %

CCC 0 0,0 % 0 0,0 %

NR 18219 2,4 % 31847 2,3 %

Totalt 744735 100,0 % 1364429 100,0 %

I beloppen av Sysselsättningsfondens

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar,

självriskpremiefordringar, samordnings-

fordringar enligt arbetsavtalslagen, för-

månsfordringar samt räntefordringar ingår

en ränterisk. Den viktigaste faktorn för att

kreditrisken ska realiseras är insolvenssi-

tuationer (konkurs, företagssanering och

skuldsanering) för kunder som är skyldiga

att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

De faktiska kreditförlusterna för fordringar

på arbetslöshetsförsäkringspremier upp-

gick till 3,5 (2,7) miljoner euro 2025. Allmänt

taget är effektiviteten hos Sysselsättnings-

fondens indrivning utmärkt.

102Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Likviditetsrisk

Fonden strävar efter att hantera likviditetsrisken på följande sätt:

1. Placeringar som kan realiseras i likvida medel

2. Lånelimiter och upplåningsförmåga

3. Rimlig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna och höjning

enligt behov

För tryggande av likviditeten hålls vid ränteplaceringar som är

kortare än ett år medel till ett belopp som motsvarar utgifterna för

minst en månad. När likviditetsbufferten minskar under denna

gräns, används kortfristiga lån för att fylla tillfälliga betalningsun-

derskott. För detta ändamål har fonden ett företagscertifikatspro-

gram till ett värde av 300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro). Dessutom har fonden kommitterade revolverande lån (RCF)

på sammanlagt 600 miljoner euro med fyra banker (31.12.2024: 600

miljoner euro). Företagscertifikatprogrammet och de revolverande

kreditlimiterna var helt oanvända i slutet av 2024 och i slutet av

2025.

Siffrorna i tabellerna anges i miljoner euro.

Oanvända bindande kreditlimiter 31.12.2025 31.12.2024

Limit för banklån RCF som förfaller efter mer än

ett år 600 600

Totalt 600 600

Oanvända icke-bindande kreditlimiter 31.12.2025 31.12.2024

Företagscertifikatsprogram 300 300

Totalt 300 300

Sysselsättningsfonden har tryggat sin likviditet under 2025

även genom skuldfinansiering. Sysselsättningsfonden har

följande emittentkreditbetyg som fastställts av Standard & Poor’s

(24.6.2025):

• Långfristigt kreditbetyg AA+, stabila utsikter

• Kortfristigt kreditbetyg A-1+, stabila utsikter

Sysselsättningsfonden har använt skuldfinansiering 2025. I

slutet av redovisningsperioden användes 600 miljoner euro av

masskuldebrevslånen (31.12.2024: 600 miljoner euro).

103Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Räntebindningstider för skulder

Räntebindningstiderna för de skulder som ingick i nettoförmögenhetskalkylen framgår av tabellen nedan. Siffrorna anges i tusen euro.

Lån, 31.12.2025 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2027 600 1,46 0,01 % 16.06.2027 AA+

Totalt 600 1,46

Lån, 31.12.2024 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2027 600 2,46 0,01 % 16.06.2027 AA+

Totalt 600 2,46

104Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Löptider för finansieringsskulder

I följande tabeller presenteras fondens finansiella skulder indelade i grupper enligt de återstående avtalsbaserade löptiderna. Siffrorna

anges i tusen euro.

Finansiella skulder, 31.12.2025 Under 6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade

penningflöden totalt

Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

Leverantörsskulder 4662 0 0 0 4662 4662

Lån 60 0 600060 0 600120 599398

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar 274 270 1056 1030 2631 2536

Totalt 4996 270 601116 1030 607412 606596

Finansiella skulder, 31.12.2024 Under 6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade

penningflöden totalt

Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

Leverantörsskulder 2261 0 0 0 2261 2261

Lån 60 0 600120 0 600180 599106

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar* 385 385 1503 727 2999 2930

Totalt 2706 385 601623 727 605440 604296

*Penningflödena för skulder gällande nyttjanderättstillgångar justerades 31.12.2024 för att motsvara grunderna för

bokföringsvärdena.

105Bokslut 2025 Noter till bokslutet

4.2 Konjunkturbuffert

Enligt 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner har

Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, för att trygga lik-

viditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkrings-

premierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska

konjunkturfluktuationer.

Konjunkturbufferten utgör skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier-

na kan prognosen för maximibeloppet av konjunkturbuffertens

tillgångar eller skulder vara högst det belopp som motsvarar utgif-

terna för en arbetslöshetsgrad på sex procentenheter. Enligt lagen

kan konjunkturbufferten vid beslut om nivån på arbetslöshetsför-

säkringspremien enligt prognosen överskrida maximibeloppet av

medlen under två år under en granskningsperiod på tre år för att

säkerställa en jämn premieutveckling. Då får arbetslöshetsförsäk-

ringspremierna dock inte fastställas till ett högre belopp än året

innan. Maximibeloppet på konjunkturbufferten beräknas baserat

på siffrorna i bokslutet.

Placeringen av medel i bufferten regleras i fondens principer för in-

vesteringsverksamhet och skuldfinansiering och i den placerings-

plan som fastställs årligen. Användningen av skuldfinansiering

regleras i samma principer och dessutom i skuldhanteringsplanen.

Buffertens, dvs. nettoförmögenhetens, maximibelopp beräknas

så att de årliga utgifter som Sysselsättningsfonden ansvarar för

divideras med den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för året

i fråga och multipliceras med 6. Tabellen nedan visar konjunktur-

buffertens belopp samt buffertens maximi- och minimibelopp som

avses i lagen.

Siffrorna anges i miljoner euro.

Konjunkturbuffert 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Belopp 543 1272

Maximibelopp 1218 1726

Minimibelopp -1218 -1726

106Bokslut 2025 Noter till bokslutet

5 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt

premieslag 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivares försäkringspremier 569701 763976

Ersättning för utbildningsersättning -14576 -11513

Finansministeriets redovisning av

utbildningsersättningar 14576 11513

Arbetsgivares försäkringspremier, delägare 653 1018

Totalt 570354 764994

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier

Löntagares försäkringspremier 605549 803672

Löntagares försäkringspremier, delägare 979 1630

Totalt 606528 805302

Intäkter från indrivningskostnader

Dröjsmåls- och övertidsränta för

arbetsgivaravgifterna 194 366

Dröjsmåls- och övertidsränta för

löntagaravgifterna 450 2

Indrivningskostnadsintäkter 274 530

Totalt 918 898

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt

premieslag 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Arbetsgivarens självrisk- och omställningsskyddspremier

Självriskpremier 5687 7484

Omställningsskyddspremier 20771 16405

Periodisering 1966 -207

Totalt 28424 23682

Avdrag enligt arbetsavtalslagen (AAL)

Avdrag och permitteringsintäkter enligt AAL 850 855

Redovisning till Social- och

hälsovårdsministeriet (SHM) -453 -297

Totalt 398 559

Social- och hälsoministeriets (SHM) och kommunernas redovisning

Inkomstrelaterad dagpenning SHM 602396 727940

Inkomstrelaterad dagpenning kommunerna 95076 0

Alterneringsersättning 1150 20063

Utjämningsrat från föregående år 610 -1059

Vuxenutbildningsförmåner 1067 4772

Totalt 700299 751716

Arbetslöshetsförsäkringspremier totalt 1906921 2347151

107Bokslut 2025 Noter till bokslutet

6 BETALDA FINANSIERINGSANDELAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Finansieringsandelar 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Sysselsättningsfondens andelar som betalats till arbetslöshetskassorna

Annan inkomstrelaterad dagpenning

-637010 -696049

Dagpenning för tilläggsdag

-114462 -126484

Omställningspenning

-13297 -12237

Permitteringsdagpenning

-287166 -368640

Alterneringsersättning

-1507 -26836

Förvaltningskostnadsersättning

-8646 -9400

Föregående års utjämningsavgift

-777 1557

Totalt -1062866

-1238089

Stats- och kommunandelar som betalats till arbetslöshetskassorna

Annan inkomstrelaterad dagpenning

-684319 -714104

Alterneringsersättning

-1150 -20063

Arbetslöshetsdagpenning/företagare

-6370 -6470

Förvaltningskostnadsersättning

-6782 -7366

Föregående års utjämningsavgift

-610 1057

Totalt -699231

-746946

Pensionsskyddscentralen

Föregående års utjämningsavgift

-1868 -8627

Premie under innevarande räkenskapsperiod

-656635 -713566

Totalt

-658503 -722193

Statens Pensionsfond

Föregående års utjämningsavgift

-342 -266

Premie under innevarande räkenskapsperiod

-9329 -9427

Totalt

-9672 -9693

Finansieringsandelar 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

FPA

Föregående års utjämningsavgift

-1 0

Grundskydd, förhöjningsdel

-94000 -167300

FPA omställningsskyddspenning

-263 -200

Totalt -94263

-167500

Vuxenutbildningsförmåner

Yrkesexamensstipendier

-60 -9555

Vuxenutbildningsstöd

-76964 -202655

Indrivningskostnader för förmåner

-3 -4

Totalt -77027

-212214

Arbets- och näringsministeriet

Föregående års utjämningsavgift

11 0

Premie under innevarande

räkenskapsperiod

-29923 -26674

Keha omställningsskyddsutbildning 106

-5134

Totalt

-29806 -31808

Sysselsättningsområden

Omställningsskyddsutbildning

-5204 0

Totalt

-5204 0

Fakturering av arbetslöshetsskydd i medlemsstaterna

Medlemsstaternas fakturering

-214 -164

Fondens fakturering

55 54

Totalt

-159 -109

Betalda finansieringsandelar totalt

-2636731 -3128553

108Bokslut 2025 Noter till bokslutet

7 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

Förvaltningskostnader enligt

kostnadsslag 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024*

Personalkostnader

Löner,arvodenochförmåner -9854 -11074

Pensionskostnader–avgiftsbaserade

arrangemang -1766 -1921

Lönebikostnader -280 -267

Totalt -11900 -13262

Övrigaförvaltningskostnader*

IT-kostnader -14773 -15849

Köp av tjänster -2225 -2259

Övriga personalkostnader -748 -761

Lokal- och kontorskostnader -263 -254

Lagstadgad revision -111 -93

Övriga förvaltningskostnader -434 -475

Avskrivningar -968 -1208

Totalt -19521 -20898

Förvaltningskostnadertotalt -31421 -34161

*Övriga förvaltningskostnader har omgrupperats och gruppernas innehåll har

ändrats, även jämförelsetalen för 2024 har omgrupperats.

Antal anställda 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Genomsnittligt antal anställda 130 165

Antal anställda vid periodens slut 124 139

Ordinarie anställda 120 136

Visstidsanställda 4 3

109Bokslut 2025 Noter till bokslutet

8 FINANSIERINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

Finansieringskostnader enligt kostnadsslag 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Kostnader för lånefinansiering

Limitarvoden

-785 -915

Periodisering av låneutgifter

-79 -79

Räntekostnader för lån

-416 -416

Kostnader för lånefinansiering totalt

-1280 -1410

Diskontering av Pensionsskyddscentralens

finansieringsandelar

-48 -35

Diskontering av Statens Pensionsfonds

finansieringsandelar

0 0

Finansieringskostnader totalt

-1328 -1445

110Bokslut 2025 Noter till bokslutet

9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2025 4670 4670

Tillägg 1320 1320

Avdrag -1190 -1190

Anskaffningsutgift 31.12.2025 4800 4800

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2025 1919 1919

Avskrivningar under räkenskapsperioden 605 605

Ackumulerade avskrivningar på avdrag -59 -59

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2025 2465 2465

Bokföringsvärde 1.1.2025 2752 2752

Bokföringsvärde 31.12.2025 2335 2335

Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2024 4431 4431

Tillägg 239 239

Avdrag 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2024 4670 4670

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2024 1221 1221

Avskrivningar under räkenskapsperioden 698 698

Ackumulerade avskrivningar på avdrag 0 0

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2024 1919 1919

Bokföringsvärde 1.1.2024 3210 3210

Bokföringsvärde 31.12.2024 2752 2752

111Bokslut 2025 Noter till bokslutet

10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2025 910 14981 0 15891

Tillägg 0 0 0 0

Överföringar mellan poster 0 0 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2025 910 14981 0 15891

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2025 910 14617 0 15527

Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 364 0 364

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2025 910 14981 0 15891

Bokföringsvärde 1.1.2025 0 363 0 363

Bokföringsvärde 31.12.2025 0 0 0 0

Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2024 910 14981 0 15891

Tillägg 0 0 0 0

Överföringar mellan poster 0 0 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2024 910 14981 0 15891

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2024 910 14107 0 15017

Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 510 0 510

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2024 910 14617 0 15527

Bokföringsvärde 1.1.2024 0 872 0 872

Bokföringsvärde 31.12.2024 0 363 0 363

* Pågående immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och utgör en internt åstadkommen immateriell tillgång.

År 2025 fanns inga utvecklingsutgifter att aktivera

112Bokslut 2025 Noter till bokslutet

11 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEFORDRINGAR OCH -SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 31.12.2025 31.12.2024

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar

3035 15123

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar, kreditförlustreservering

- 2554 - 2815

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar

5876 6986

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar, kreditförlustreservering

- 4815 - 5439

Dröjsmålsränte-ochindrivningskostnadsfordringar

466 483

Dröjsmålsränte-ochindrivningskostnadsfordringar, kreditförlustreservering

- 276 - 305

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar

1732 14032

Periodiserade arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar

298783 401914

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar totalt

300515 415947

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 31.12.2025 31.12.2024

Förskottspremier

2 0

Återbäringspremier

443 307

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder totalt

445 307

113Bokslut 2025 Noter till bokslutet

12 FÖRVÄNTADE LIVSLÅNGA KREDITFÖRLUSTER FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE-

FORDRINGAR OCH FÖR VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER SOM ÅTERKRÄVS (IFRS 9)

Siffrorna anges i tusen euro.

Ändringar i

förväntade

kreditförluster

Arbetsgivares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Löntagares arbetslöshets-

försäkringspremieford-

ringar

Dröjsmålsränte- och

indrivningskostnadsfordringar på

arbetslöshetsförsäk-

ringspremier

Självrisk och

fordringar

enligt arbets-

avtalslagen

Vuxenutbildnings-

förmåner som återkrävas Totalt

1.1.2025

-2815 -5439 -305 -295 -185 -9039

Ändring

261 624 28 -135 84 864

31.12.2025

-2554 -4815 -276 -429 -101 -8175

Ändringar i

förväntade

kreditförluster

Arbetsgivares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Löntagares

arbetslöshetsförsäkrings-

premiefordringar

Dröjsmålsränte- och

indrivningskostnadsfordringar på

arbetslöshetsförsäk

ringspremier

Självrisk och

fordringar

enligt arbets-

avtalslagen

Vuxenutbildnings-

förmåner som återkrävas Totalt

1.1.2024

-2119 -4412 -410 -271 -221 -7433

Ändring

-696 -1027 105 -23 35 -1606

31.12.2024

-2815 -5439 -305 -295 -185 -9039

114Bokslut 2025 Noter till bokslutet

13 ÖVRIGA FORDRINGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Kortfristiga övriga fordringar 31.12.2025 31.12.2024

Fordringar hos arbetslöshetskassor

6526 10483

Omställningsskyddsfordringar

3997 2421

Fordringar på vuxenutbildningsstöd

1313 1288

Vuxenutbildningsförmåner, kreditförlustreservering

-101 -185

Fordringar på utbildningsersättning hos staten

14576 0

Arbetsgivares självriskfordringar och ersättningsfordringar enligt arbetsavtalslagen

718 877

Självrisk och fordringar enligt arbetsavtalslagen, kreditförlustreservering

-429 -295

FordringarhosSocial- och hälsovårdsministeriet

5746 12035

Fordringar hos FPA

280 728

Fordringar hos kommunerna

8706 0

Förskottspremier

290 533

Värdepapper i clearing

9926 0

Skattefordringar

14 9

Kortfristigaövrigafordringartotalt

51562 27895

Övriga fordringar totalt

51562 27895

115Bokslut 2025 Noter till bokslutet

14 NETTOVINSTER FRÅN VÄRDERING AV INVESTERINGSTILLGÅNGAR TILL VERKLIGT VÄRDE

Siffrorna anges i tusen euro.

Intäkts- och kostnadsslag 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Dividendintäkter

2143 2161

Försäljningsvinster

21211 14090

Övriga intäkter

1578 3519

Ränteintäkter netto

19254 35807

Valutakursvinster och -förluster netto

-69 0

Värdeförändringar netto

-4726 17773

Försäljningsförluster

-5945 -4614

Övriga kostnader

-297 -429

Nettoavkastning från investeringsverksamheten totalt

33148 68308

116Bokslut 2025 Noter till bokslutet

15 INVESTERINGSTILLGÅNGAR

Investeringstillgångarnas finansieringstillgångar har klassificerats

till verkligt värde med resultatpåverkan som uttryckligen klassi-

ficerade finansieringstillgångar och värderas till verkligt värde.

Värderingen av dessa grundar sig i huvudsak på offentliga pris-

noteringar eller värderingar, vilka grundar sig på den tillgängliga

marknadsinformationen. Finansiella instrument som värderats till

verkligt värde har grupperats enligt tre hierarkiska nivåer utifrån

om den marknad där instrumenten är föremål för handel fungerar

och om indata som används i värderingsmetoderna objektivt kan

verifieras på marknaden på följande sätt:

På nivå 1 grundar sig värderingen av instrumentet på det pris som

noterats på en fungerande marknad och som används ivärdering-

en av exakt likadana finansiella tillgångar eller skulder.

På nivå 2 används vid värderingen av instrumentet som indata

dessutom andra verifierbara priser än de som noterats på en fung-

erande marknad, antingen direkt eller härlett från dem, med hjälp

av värderingstekniker.

På nivå 3 grundar sig värderingen på andra än verifierbara

marknadsuppgifter.

117Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Placeringstillgångar per kategori av finansiella instrument indelade i hierarkinivåer enligt verkligt värde

Under räkenskapsperioden har inga överföringar skett mellan hierarkins nivåer. Siffrorna anges i tusen euro.

Kategorier av finansiella instrument,

31.12.2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer 173356 0 0 173356

Bankobligationer 127225 0 0 127225

Företagsobligationer 124702 0 0 124702

Fond- och aktieplaceringar 140298 0 0 140298

Mezzanine-fonder 0 0 179 179

Depositioner 0 46246 0 46246

Placeringscertifikat 0 0 0 0

Kommuncertifikat 0 0 0 0

Företagscertifikat 0 42236 0 42236

Alternativa placeringar 0 0 87250 87250

Totalt 565581 88482 87429 741492

Kategorier av finansiella instrument,

31.12.2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer 244324 19687 0 264011

Bankobligationer 269667 0 0 269667

Företagsobligationer 220259 0 0 220259

Fond- och aktieplaceringar 200762 0 0 200762

Mezzanine-fonder 0 0 199 199

Depositioner 0 94447 0 94447

Placeringscertifikat 0 99589 0 99589

Kommuncertifikat 0 1995 0 1995

Företagscertifikat 0 140818 0 140818

Alternativa placeringar 0 0 103157 103157

Totalt 935012 356536 103356 1394904

118Bokslut 2025 Noter till bokslutet

Förändringar i finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde på nivå 3. Siffrorna anges i tusen euro.

Kategorier av finansiella

instrument 1.1.2025

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2025

Mezzanine-fonder 199 -20 0 0 0 179

Alternativa placeringar 103157 -1085 420 0 -15242 87250

Totalt 103356 -1105 420 0 -15242 87429

Kategorier av finansiella

instrument 1.1.2024

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2024

Mezzanine-fonder 829 1470 -1704 0 -396 199

Alternativa placeringar 82504 -994 323 21 532 -208 103157

Totalt 83333 476 -1381 21532 -604 103356

Insättningar, placerings- samt företags- och kommuncertifikat som

klassificerats på nivå 2 har värderats med metoden för diskonte-

rade penningflöden utifrån rapporteringsdagarnas euribor- eller

swapkurva samt terminskurs till den del element från främmande

valuta ingår. Utifrån ledningens prövning har diskonteringsfaktorn

korrigerats med inverkan av förändringen i placeringsobjektets

kreditrisk. Rättelsen har inte haft någon betydande inverkan.

Placeringar på nivå 3 är mezzanine-fonder, vars värdering grundar

sig på fondbolagets värdering. Placeringsfonderna har värderats

till det substansvärde som förvaltaren uppgett och som baserar sig

på rapporteringsdagen och de har klassificerats på nivå 1, 2 eller 3

på basis av aktiviteten på fondens marknad och deras eftermark-

nadsduglighet. Aktieplaceringarna har noterats på Helsingfors-

börsen och de har klassificerats på nivå 1. Aktieplaceringarna är

obetydliga.

119Bokslut 2025 Noter till bokslutet

16 LIKVIDA MEDEL

Siffrorna anges i tusen euro.

Likvida medel 31.12.2025 31.12.2024

Bankkonton

115776 118538

Likvidamedeltotalt

115776 118538

17 LÅN

Siffrorna anges i tusen euro.

Långfristiga lån 31.12.2025 31.12.2024

Sysselsättningsfonden masskuldebrevslån

599398 599106

Långfristigalåntotalt

599398 599106

120Bokslut 2025 Noter till bokslutet

18 ÖVRIGA SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Övriga skulder 31.12.2025 31.12.2024

Leverantörsskulder

4662 2261

Resultatregleringar

2477 2485

Periodisering av vuxenutbildningsstöd

3122 12574

Periodisering av självriskpremieintäkter

7586 9606

Pensionsskyddscentralens kapitalperiodisering

5635 66

Arbets- och näringsministeriet, periodisering av lönegaranti

29923 26674

Social- och hälsovårdsministeriet skuld

443 19391

Arbetsavtalslagen SHM-andel

453 418

Periodisering av förvaltningskostnader

572 644

Skulder till sysselsättningsområdena

213 0

Skulder till Statens pensionsfond

1901 1999

Skulder UF-centret

0 1731

Skulder till arbetslöshetskassorna

6635 3099

Semesterlöneskuld

1369 1392

Hyresavtalsskuld

2536 2930

Förskottsinnehållningsskuldförvuxenutbildningsförmåner

1387 3380

Ränteperiodiseringar

0 0

Övriga skulder totalt

68914 88651

121Bokslut 2025 Noter till bokslutet

19 ANSVAR OCH FORDRINGAR UTANFÖR

NETTOFÖRMÖGENHETSKALKYLEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Placeringsförbindelser 31.12.2025 31.12.2024

Total förbindelse

2250 2250

Utfall

-2169 -2169

Placeringsförbindelser sammanlagt

81 81

Investeringsfonder efterlyser investeringar utifrån fondens investe-

ringsbehov. Förbindelserna har ingen förfallodag.

Hyresfordringar

Fonden har hyrt kontors- och lagerlokaler, telefonbås samt två

fordon med hyresavtal som inte kan upplösas. De återstående hy-

resavtalstiderna för fordonen är 2 år och 10 månader samt 1 år och

8 månader. Av telefonbåsens hyrestid kvarstod i slutet av året 1 år

och 2 månader.

En del av lokalerna kunde frigöras genom att häva den del av av-

talet som gällde lokalerna att upphöra under 2025. Denna rätt att

häva avtalet utnyttjades 2025 så att fonden avstod från en del av si-

na lokaler och samtidigt uppdaterades bedömningen av lokalernas

användningstid till den 31 december 2030. Vid bokslutstidpunkten

återstod därmed fem år av hyrestiden för lokalerna, varefter avta-

let kan hävas med 9 månaders uppsägningstid. Fonden har också

sekundär företrädesrätt att hyra ut lokaler som blir lediga i enlighet

med villkoren i hyresavtalet.

122Bokslut 2025 Noter till bokslutet

20 NÄRKRETS

Till fondens närståendekrets hör medlemmar och suppleanter

i styrelsen och förvaltningsrådet, verkställande direktören och

dennes ställföreträdare och medlemmarna i ledningsgruppen

samt ovan nämnda personers familjemedlemmar eller andra nära

släktingar eller sammanslutningar som dessa har bestämmande

inflytande i. Statsrådet utnämner Sysselsättningsfondens förvalt-

ningsråd på framställning av arbetsmarknadsparterna. Förvalt-

ningsrådet gör en framställning om arbetslöshetsförsäkringspre-

mier vid sitt höstmöte. Förvaltningsrådet utser fondens styrelse.

Sysselsättningsfondens verksamhet övervakas av Finansinspek-

tionen. Dessutom har Social- och hälsovårdsministeriet rätt att få

information om fondens verksamhet.

Statsandelen som redovisas till arbetslöshetskassorna fås från

Social- och hälsovårdsministeriet. Fonden redovisar regelbundet

betalningar till Pensionsskyddscentralen, Statens Pensionsfond,

Folkpensionsanstalten samt Arbets- och näringsministeriet.

Regleringen om närstående i aktiebolagslagen lämpar sig inte för

Sysselsättningsfondens verksamhet, men Sysselsättningsfonden

följer IFRS-standarderna och anvisningarna om närståendetransak-

tioner i enlighet med dem (IAS 24). Sysselsättningsfondens närkrets

omfattar förvaltningsrådets medlemmar, styrelsemedlemmar, verk-

ställande direktör, huvudansvarig revisor samt ledningsgruppens

medlemmar och deras makar, intressebevakade samt företag som

står under bestämmanderätt. Transaktioner där en part är en person

som hör till närkretsen behandlas i enlighet med anvisningarna om

närkretsen som styrelsen godkänt. Inga väsentliga närståendetrans-

aktioner har förekommit under kalenderåret 2025.

I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av löner, arvo-

den och förmåner till närkretsen. Siffrorna anges i tusen euro och

utan lönebikostnader. Mer detaljerade specifikationer enligt organ

ingår i kapitlet Sysselsättningsfondens belöningsrapport 2025 i

årsberättelsen.

Styrelsens och förvaltningsrådets

arvoden och övriga förmåner 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Löner, arvoden och förmåner

168 170

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang

30 30

Totalt

197 200

Ledningsgruppens löner och arvoden

(med undantag av verkställande

direktören) 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Löner, arvoden och förmåner

734 569

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang

109 134

Totalt

844 703

Verkställande direktörens löner och

arvoden 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Löner, arvoden och förmåner

202 190

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang

36 34

Totalt

239 224

123Bokslut 2025

UNDERSKRIFTER I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET

Styrelsens och verkställande direktörens yttrande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att:

• Bokslutet har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, ger en rättvisande bild

av tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt resultatet i fråga om fonden.

• Det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av

affärsverksamheten inom fonden samt en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna och fondens ställning

i övrigt.

Helsingfors den 24 februari 2026 Saana Siekkinen,

ordförande

Vesa Rantahalvari,

vice ordförande

Tuomas Aarto

Taina Ahvenjärvi

Jarkko Eloranta

Minna Etu-Seppälä

Else-Mai Kirvesniemi

Janne Makkula

Henrika Nybondas-Kangas

Pekka Piispanen

Juho Ruskoaho

Heikki Taulu

Taina Vallander

Pirjo Väänänen

Karo Nukarinen

verkställande direktör

Underskrifter

124Bokslut 2025

BOKSLUTSANTECKNING

En berättelse över utförd revision har idag avgetts.

Helsingfors den 25 februari 2026

KPMG Oy Ab

Juha-Pekka Mylén

CGR

Bokslutsanteckning

125Bokslut 2025

Revisionsberättelse

Till Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

REVISION AV BOKSLUTET

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet

för Sysselsättningsfonden (FO-nummer

1098099-7) för räkenskapsperioden 1.1–

31.12.2025. Bokslutet omfattar kalkyl över

nettoförmögenhet, kalkyl över ändringen

av nettoförmögenheten, kassaflödeskalkyl

och noter till bokslutet inklusive väsentlig

information om redovisningsprinciper.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rätt-

visande bild av fondens ekonomiska ställ-

ning och av resultatet av dess verksamhet

och kassaflöden för året i enlighet med in-

ternationella IFRS-redovisningsstandarder,

så som de antagits av EU och det uppfyller

de lagstadgade kraven.

Vårt uttalande i denna rapport är förenligt

med innehållet i den kompletterande rap-

port som överlämnats till fondens styrelse.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god

revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt

god revisionssed beskrivs närmare i av-

snittet Revisorns ansvar för revisionen av

bokslutet.

Vi är oberoende i förhållande till fonden

enligt de etiska kraven i Finland som gäller

den av oss utförda revisionen och vi har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa.

Vi har inte tillhandahållit fonden några

andra tjänster än revisionstjänster.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhäm-

tat är tillräckliga och ändamålsenliga som

grund för våra uttalanden.

Materialitet

Den tillämpande materialiteten påverkar

omfattningen av revisionen. Materialite-

ten har bestämts på basen professionellt

omdöme och styr valet av revisionsåtgär-

der, tidpunkten för och omfattningen av

revisionen samt bedömningen av noterade

felaktigheter i förhållandet till bokslutet

som helhet. Nivån på den av oss bestämda

materialiteten baserar sig på vår bedöm-

ning av storleken av felaktigheter som

ensamma eller tillsammans rimligen kan

anses inverka på ekonomiska beslut som

användare av bokslutet gör. Vi har också

tagit i betraktande felaktigheter och/eller

potentiella felaktigheter vilka på grund av

kvalitativa faktorer enligt vår uppfattning

är materiella för användarna av bokslutet.

Revisionsberättelse

126Bokslut 2025 Revisionsberättelse

För revisionen särskilt

betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revision-

en är de områden som enligt vår professionel-

la bedömning var de mest betydelsefulla för

räkenskapsperiodens revision. Dessa områ-

den behandlades inom ramen för revisionen

av, och i vårt ställningstagande till bokslutet

som helhet, men vi ger inga separata uttalan-

den om dessa områden. De viktigaste bedöm-

da riskerna för väsentliga felaktigheter som

avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10

punkt 2c är inkluderade i beskrivningarna av

för revisionen särskilt betydelsefulla områ-

den nedan.

Vid vår revision har vi beaktat risken att led-

ningen förbigår kontroller. Detta har omfattat

en bedömning av om det finns indikationer

på ledningens medvetna förhållande till

dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk

för felaktigheter till följd av oegentligheter.

För revisionen särskilt betydelsefulla områden Hur ifrågavarande områden beaktats I revisionen

Fastställande och uppbärande av arbetslöshetsförsäkringspremier (principer för upprättande av bokslut

och not 5)

• Fastställande och uppbärande av arbetslöshets-

försäkringspremier är Sysselsättningsfondens

lagstadgade uppgift och arbetslöshetsförsäkrings-

premier som presenteras i bokslutets kalkyl över

ändringen i nettoförmögenheten, uppgår till 1,2

miljarder euro för räkenskapsperioden 2025.

• Arbetslöshetsförsäkringspremierna skall faststäl-

las på ett sådant sätt att Sysselsättningsfonden

kan klara av de åtaganden som den ansvarar för.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs det

föregående året för ett kalenderår åt gången.

• Sysselsättningsfonden ger förslag på beloppen

för arbetslöshetsförsäkrings-premier och uppgör

betalningsbeslut och uppbär betalningar baserat

på betalningsprocenter godkända av riksdagen

och uppgifter om utbetalda löner som arbetsgivare

har anmält till inkomstregistret.

• Sysselsättningsfonden övervakar försummelser

av arbetslöshetsförsäkringspremiernas

betalningsskyldighet.

• Eftersom beloppet av arbetslöshetsförsäkringspre-

mier är av väsentlig betydelse för bokslutet och

fastställandet och uppbärandet av premier hänför

sig till lagstadgade krav, är detta ett område av

särskilt betydelse för revisionen.

• Våra revisionsåtgärder har inbegripit genom-

gång av processen för fastställande av arbets-

löshetsförsäkringspremier och bedömning av

kontrollmiljön.

• Vi har bedömt processen för fakturering, indriv-

ning och övervakning av arbetslöshetsförsäk-

ringspremier samt utfört substansgranskning

av transaktionsflöden.

• Vi har bedömt och testat kontroller som hänför

sig till fastställande och mottagande av premier

samt övervakning av betalningar.

• Vi har försäkrat oss om korrektheten av

betalningsprocentuppgifterna i Sysselsättnings-

fondens system.

• Vi har bekantat oss med periodiseringsförfa-

randet för arbetslöshetsförsäkringsavgifterna

i enlighet med prestationsprincipen samt

med beräkningen av nedskrivningar av

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar.

• Revisionen har även innefattat genomgång av

övervakning och hantering av förändringar

gällande centrala dataflöden och transaktioners

behandling samt dataöverföring mellan olika

system.

127Bokslut 2025 Revisionsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för upprättandet av bokslutet och

för att bokslutet ger en rättvisande bild

enligt internationella IFRS-redovisnings-

standarder, så som de antagits av EU samt

uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen

och verkställande direktören ansvarar även

för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta ett bokslut som

inte innehåller några väsentliga felaktighe-

ter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar

styrelsen och verkställande direktören

för bedömningen av fondens förmåga att

fortsätta verksamheten. De upplyser, när så

är tillämpligt, om förhållanden som kan på-

verka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt

drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas

dock inte om man avser att likvidera fon-

den, upphöra med verksamheten eller inte

har något annat realistiskt alternativ än att

göra något av detta.

Revisorns ansvar för

revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av

säkerhet om huruvida bokslutet som helhet

innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på misstag, och att lämna en revisionsbe-

rättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet,

men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt god revisionssed alltid kom-

mer att upptäcka en väsentlig felaktighet

om en sådan finns. Felaktigheter kan upp-

stå på grund av oegentligheter eller misstag

och anses vara väsentliga om de enskilt

eller tillsammans rimligen kan förväntas

påverka de ekonomiska beslut som använ-

dare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisions-

sed använder vi professionellt omdöme och

har en professionellt skeptisk inställning

under hela revisionen. Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna

för väsentliga felaktigheter i bokslutet,

vare sig dessa beror på oegentligheter

eller på misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat

utifrån dessa risker och inhämtar

revisionsbevis som är tillräckliga och

ändamålsenliga för att utgöra en grund

för våra uttalanden. Risken för att inte

upptäcka en väsentlig felaktighet till

följd av oegentligheter är högre än

för en väsentlig felaktighet som beror

på misstag, eftersom oegentligheter

kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande

av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del

av fondens interna kontroll som har

betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga

med hänsyn till omständigheterna, men

inte för att uttala oss om effektiviteten i

den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används

och rimligheten i ledningens

uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

128Bokslut 2025 Revisionsberättelse

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att

styrelsen och verkställande direktören

använder antagandet om fortsatt

drift vid upprättandet av bokslutet.

Vi drar också en slutsats, med grund

i de inhämtade revisionsbevisen, om

huruvida det finns någon väsentlig

osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan

leda till betydande tvivel om fondens

förmåga att fortsätta verksamheten.

Om vi drar slutsatsen att det finns

en väsentlig osäkerhetsfaktor,

måste vi i revisionsberättelsen fästa

uppmärksamheten på upplysningarna

i bokslutet om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana

upplysningar är otillräckliga, modifiera

uttalandet om bokslutet. Våra

slutsatser baseras på de revisionsbevis

som inhämtas fram till datumet för

revisionsberättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra att

ett fonden inte längre kan fortsätta

verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande

presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland

upplysningarna, och om bokslutet

återger de underliggande

transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar

för fondens styrning avseende, bland an-

nat, revisionens planerade omfattning och

inriktning samt tidpunkten för den, samt

betydelsefulla iakttagelser under revision-

en, däribland eventuella betydande brister

i den interna kontrollen som vi identifierat

under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för

fondens styrning med en bekräftelse om

att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och kommunicerar

alla relationer och andra förhållanden som

rimligen kan påverka vårt oberoende samt i

tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem

som har ansvar för fondens styrning fast-

ställer vi vilka frågor som varit de mest be-

tydelsefulla för räkenskapsperiodens revi-

sion och som därför utgör de för revisionen

särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskri-

ver dessa områden i revisionsberättelsen

såvida inte lagar eller andra författningar

förhindrar upplysning om frågan eller när,

i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en

fråga inte ska kommuniceras i revisionsbe-

rättelsen på grund av att de negativa kon-

sekvenserna av att göra det rimligen skulle

väntas vara större än allmänintresset av

denna kommunikation.

129Bokslut 2025 Revisionsberättelse

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Sysselsättningsfonden inledde sin verk-

samhet 2019 och blev en sammanslutning

av allmänt intresse under räkenskapsperio-

den 2020. Vi har fungerat som fondens revi-

sorer sedan den inledde sin verksamhet.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för den övriga informationen. Den

övriga informationen omfattar verksam-

hetsberättelsen och informationen i års-

berättelsen men inkluderar inte bokslutet

eller vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte

övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den ovan speci-

ficerade övriga informationen i samband

med revisionen av bokslutet och i samband

med detta göra en bedömning av om det

finns väsentliga motstridigheter mellan den

övriga informationen och bokslutet eller

den uppfattning vi har inhämtat under re-

visionen eller om den i övrigt verkar inne-

hålla väsentliga felaktigheter. För verksam-

hetsberättelsens del är det ytterligare vår

skyldighet att bedöma om verksamhetsbe-

rättelsen har upprättats enligt de bestäm-

melser som ska följas vid upprättande av

verksamhetsberättelser.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verk-

samhetsberättelsen och bokslutet enhetliga

och verksamhetsberättelsen har upprättats

enligt de bestämmelser som ska följas vid

upprättande av verksamhetsberättelser.

Om vi utgående från vårt arbete på den

övriga informationen, drar slutsatsen att

det förekommer en väsentlig felaktighet i

den övriga informationen, bör vi rapportera

detta. Vi har ingenting att rapportera gäl-

lande detta.

Helsingfors den 25 februari 2026

KPMG OY AB

Revisionssammanslutning

Juha-Pekka Mylén

CGR

130Bokslut 2025

Oberoende revisors rapport gällande

ESEF-bokslutet för Sysselsättningsfonden

(Översättning av den ursprungliga finska rapporten)

Till Sysselsättningsfondens styrelse

Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där

uttalandet görs med rimlig säkerhet gällan-

de det bokslutet 7437002N0BQXM1JQUP81-

2025-12-31-0-fi.xhtml för Sysselsättnings-

fonden (FO-nummer 1098099-7) som har

upprättats i enlighet med kommissionens

tekniska tillsynsstandard för räkenskaps-

perioden 1.1.–31.12.2025.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för upprättandet av Fondens verk-

samhetsberättelse och bokslut (ESEF-bok-

slut) så att de uppfyller kraven i kommis-

sionens tekniska tillsynsstandard. I detta

ansvar ingår att

• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-

format i enlighet med artikel

3 i kommissionens tekniska

tillsynsstandard och

• säkerställa överensstämmelse mellan

ESEF-bokslutet och det reviderade

bokslutet.

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar även för den interna kontroll som

de bedömer är nödvändig för att upprätta

ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i

kommissionens tekniska tillsynsstandard.

REVISORNS OBEROENDE OCH

KVALITETSSTYRNING

Vi är oberoende av Fonden enligt de etis-

ka krav som tillämpas i Finland och som

gäller vårt uppdrag och vi har uppfyllt våra

övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.

Revisorn tillämpar den internationella

standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1,

enligt vilken revisionsföretaget ska utfor-

ma, implementera och använda ett system

för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer

eller rutiner avseende efterlevnad av yr-

kesetiska krav, standarder för yrkesutöv-

ningen och tillämpliga krav i författningar

och föreskrifter.

Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Sysselsättningsfonden

131Bokslut 2025

REVISORNS SKYLDIGHETER

Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap.

8 § i värdepappersmarknadslagen bestyrka

ett bokslut upprättat enligt kommissionens

tekniska tillsynsstandard.

Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmä-

la i vilken omfattning bestyrkandet har ut-

förts. Vi har utfört ett uppdrag där uttalande

görs med rimlig säkerhet i enlighet med

den internationella standarden för bestyrk-

andeuppdrag ISAE 3000.

Granskningen innefattar åtgärder för in-

hämtande av bevis gällande

• har ESEF-bokslutet till väsentliga delar

i enlighet med kraven i kommissionens

tekniska tillsynsstandard och

• huruvida ESEF-bokslutet

överensstämmer med det reviderade

bokslutet.

Karaktären på, tidpunkten för och omfatt-

ningen av de valda granskningsåtgärder

beror på revisorns bedömning. Detta omfat-

tar övervägandet av risken om huruvida det

finns en väsentlig avvikelse beroende på

oegentligheter eller misstag från kraven i

kommissionens tekniska tillsynsstandard.

Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och än-

damålsenliga granskningsbevis som grund

för vårt uttalande.

UTTALANDE

Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i

värdepappersmarknadslagen anser vi

att bokslut som ingår i ESEF-bokslutet

för Sysselsättningsfonden 7437002N0B-

QXM1JQUP81-2025-12-31-0-fi.xhtml för

räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2025 har

till väsentliga delar upprättats i enlighet

med kraven i kommissionens tekniska

tillsynsstandard.

Vårt uttalande om revisionen av bokslutet

för Sysselsättningsfonden för räkenskaps-

perioden 1.1.–31.12.2025 har getts i vår revi-

sionsberättelse daterad den 25.2.2026. Med

denna rapport ger vi inte ett uttalande om

revisionen av bokslutet och drar inte någon

annan slutsats.

Helsingfors den 23 mars 2026

KPMG OY AB

Revisionssammanslutning

Juha-Pekka Mylén

CGR

Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Sysselsättningsfonden