Årsberättelse

1.1–31.12.2025

2025

2Årsberättelse 2025 Innehåll

Innehåll

3 ÅRSBERÄTTELSE 2025

3 Sysselsättningsfondens år i

korthet

4 Ekonomisk utveckling

5 Verkställande direktören har ordet

8 Strategi, mission, vision och

värden

11 Nyckeltal 2025

12 STYRELSENS VERKSAMHETS-

BERÄTTELSE

13 Sysselsättningsfondens uppdrag

16 Samarbete med intressentgrupper

18 Kundservice

20 Arbetslöshetsförsäkringspremier

28 Vuxenutbildningsförmåner

33 Ekonomi

36 Investeringsverksamhet

39 Hållbarhet

54 Riskhantering

56 Personal

60 Händelser efter

räkenskapsperioden

61 Förvaltnings- och styrsystem

74 Belöningsrapport

80 BOKSLUT

81 Bokslut (IFRS) 2025

81 Kalkyl över förändringar av

nettoförmögenheten

84 Noter till bokslutet

125 Revisionsberättelse

130 Oberoende revisors rapport

gällande ESEF-bokslutet för

Sysselsättningsfonden

3Årsberättelse 2025

Sysselsättningsfondens år i korthet

Till följd av åtgärderna i regeringsprogrammet minskade de

finansieringsandelar vi betalade ut, trots att arbetslöshetsgraden

var högre än ifjol.

Det sammanräknade

kundnöjdhetsindexet (CSAT) för

hela året steg till 89 (88) procent.

Vi finansierade

arbetslöshets-, pensions- och

vuxenutbildningsförmåner

till ett belopp av sammanlagt

2637

miljoner euro.

Indragningen av

vuxenutbildningsförmånerna

har fortskridit enligt

tidtabellen och vi betalar de

sista stöden i början av 2026.

Sysselsättningsfondens år i korthet

4Årsberättelse 2025 Ekonomisk utveckling

Ekonomisk utveckling

Arbetslöshetsförsäkringspremierna som

Sysselsättningsfonden samlade in under

året var som förväntat betydligt mindre än

under jämförelseperioden. Detta berodde

på att arbetslöshetsförsäkringspremierna

för 2025 sänktes i enlighet med Sysselsätt-

ningsfondens förslag.

De finansieringsandelar som fonden betala-

de till sina förmånstagare minskade också

klart jämfört med året innan, trots en högre

arbetslöshetsgrad än under jämförelsepe-

rioden. Effekterna av de utgiftsminskande

åtgärderna i regeringsprogrammet började

synas under 2025.

Årsresultatet (förändringen av nettoför-

mögenheten) uppvisade ett prognosenligt

underskott till följd av de lägre arbetslös-

hetsförsäkringspremierna och den svaga

arbetslöshetssituationen, men underskottet

var mindre än under jämförelseperioden.

Siffrorna anges i miljoner euro.

Ekonomisk utveckling 1.1–31.12.2025 1.1–31.12.2024

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 1907 2347

Betalda finansieringsandelar och förvaltningskostnader -2668 -3163

Nettofinansieringsintäkter 32 67

Förändring av nettoförmögenheten -729 -749

Investeringstillgångar och likvida medel 857 1513

Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 354 447

Kortfristiga och långfristiga lån 599 599

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 69 89

Nettoförmögenhet 543 1272

Arbetslöshetsförsäkringspremie % (totalt)* 1,21 % 1,61 %

Förändring av lönebeloppet %** 2,1 % 2,2 %

Arbetslöshetsgrad (genomsnittlig) 9,7 % 8,4 %

Investeringsavkastning % 2,9 % 4,2 %

*Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie %, och löntagares arbetslöshetsförsäkringspre-

mie %, totalt.

**Förändring av rapporteringsperiodens kumulativa lönebelopp jämfört med motsvarande lönebelopp föregå-

ende år. Beräknas på löner för vilka arbetslöshetsförsäkringspremie betalas.

5Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

År 2025 rådde geopolitisk osäkerhet, Fin-

lands ekonomi utvecklades sämre än

väntat och arbetslösheten ökade. Detta av-

speglades också i Sysselsättningsfondens

ekonomi i form av ett underskott. Vi skötte

vår finansierings- och verkställighetsupp-

gift för utkomstskyddet för arbetslösa och

den övriga sociala tryggheten framgångs-

rikt. Vi genomförde utvecklingsprojekt i en-

lighet med strategin bland annat genom att

förnya IT-plattformstjänsterna och IT-kapa-

citeten. Kundnöjdheten hölls på en hög nivå

och vi förbättrade personalnöjdheten.

VERKSAMHETSMILJÖN ÄR

FORTFARANDE OSÄKER

År 2025 fanns flera osäkerhetsfaktorer

som hade samband med geopolitiken och

världsekonomins utveckling, såsom det

fortsatta kriget i Ukraina och instabilite-

ten i Mellanöstern. Tullfrågor och risken

för handelskrig orsakade osäkerhet även i

Finlands ekonomi.

Finlands ekonomiska verksamhetsmiljö,

särskilt arbetslösheten, försämrades ytterli-

gare 2025. Å andra sidan sänkte Europeiska

centralbanken styrräntorna och inflationen

var mycket låg i Finland. Under året förbätt-

rades utsikterna för näringslivets förtro-

endeindikatorer. Dessutom visar det eko-

nomiska prognoserna allmänt taget något

bättre utsikter för 2026, trots att det är svårt

att förutspå den kommande utvecklingen.

HÖG ARBETSLÖSHET OCH SÄNKTA

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

MINSKADE FONDENS RESULTAT

Sänkningen av arbetslöshetsförsäkrings-

premierna till en historiskt låg nivå och

den höga arbetslösheten försämrade Sys-

selsättningsfondens ekonomi. Fondens

ekonomiska resultat uppvisade ett klart

underskott 2025. Sparåtgärderna i reger-

ingsprogrammet minskade utgifterna för

utkomstskyddet för arbetslösa. Som resul-

tat av detta var Sysselsättningsfondens

finansieringsutgifter lägre än tidigare

år, trots högre arbetslöshetsgrad.

Verkställande direktören har ordet

6Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

Sysselsättningsfondens likviditet förblev

god under hela året.

Nivån på arbetslöshetsförsäkringspremier-

na höjdes med 0,6 procentenheter för 2026,

till sammanlagt 1,8 procent. Ändringen

stödjer fondens ekonomi och finansiering-

en av förmånsutgifterna. Trots höjningen

är arbetslöshetsförsäkringspremierna klart

lägre än långtidsmedelvärdet.

LAGSTIFTNINGSPROJEKT

PÅVERKAR FONDEN

Flera projekt för ändring av lagstiftning-

en som gäller Sysselsättningsfonden har

pågått under året: reformen av lagen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner,

projekten för allmänt stöd och kombina-

tionsförsäkring, förkortningen av varsel-

tiden för permittering samt indragningen

av utbildningsersättningen. Under året

utreddes också universalmodellen för

utkomstskyddet, men Finlands regering

beslöt att inte inleda fortsatt beredning

på basis av utredningarna. Vi har med-

verkat i beredningarna under Social- och

hälsovårdsministeriets ledning, kommente-

rat utkasten till lagförslag och promemorior

samt gett utlåtanden.

Riksdagen godkände indragningen av

utbildningsersättningen i december 2025.

Utbildningsersättningen har utgjort en liten

verkställighetsuppgift på cirka 10 miljoner

euro och staten har finansierat hela belop-

pet. Indragningen av ersättningen påverkar

inte balansen i Sysselsättningsfondens

inkomster och utgifter och medför inga per-

sonalförändringar. Utbildningsersättning

betalas ännu för utbildningar som genom-

förts 2025, men inte längre för utbildningar

som genomförs 2026.

Lagförslaget om det allmänna stödet god-

kändes i riksdagen i december 2025. Ut-

komstskyddet för arbetslösa förenar det

allmänna stödet arbetsmarknadsstödet

och grunddagpenningen till en och samma

förmån. Sysselsättningsfonden har finan-

sierat största delen av grunddagpenningen.

Beloppsmässigt förblir finansieringsan-

svaret oförändrat. Ändringen påverkar

inte utkomstskyddet som går via arbets-

löshetskassorna eller finansieringen av

det, för vilket Sysselsättningsfonden har

huvudansvaret.

Förkortningen av varseltiden för permit-

tering och kombinationsförsäkringen är

under beredning. Om båda förverkligas,

kan de utgifter som fonden ansvarar för

öka från tio till femtio miljoner euro. Om

kombinationsförsäkringen förverkligas, blir

den en ny helhet som Sysselsättningsfon-

den ska finansiera. En reform av lagen om

finansiering av arbetslöshetsförmåner är

också under beredning.

Vid budgetförhandlingarna hösten 2025

beslöt Finlands regering att inleda en

granskning av de mekanismer som jäm-

nar ut de ekonomiska konjunkturerna och

bland annat av Sysselsättningsfondens roll

i genomförandet av konjunkturpolitiken.

För detta ändamål tillsattes en arbets-

grupp under ledning av Social- och hälso-

vårdsministeriet, i vars sekretariat även

7Årsberättelse 2025 Verkställande direktören har ordet

Sysselsättningsfonden är representerad.

Arbetsgruppens mandatperiod löper ut i

april 2026.

MOT DE STRATEGISKA MÅLEN

MED IT-KAPACITET OCH

ARTIFICIELL INTELLIGENS

År 2025 förverkligade vi Sysselsättnings-

fondens strategi genom att noga följa de

mätare för målen som skapades i början av

året. Våra strategiska mål är att producera

kundorienterade digitala tjänster pålitligt

och med hög kvalitet samt att öka produkti-

viteten och effektiviteten.

Under året överförde vi framgångsrikt

våra IT-tjänster till en ny leverantör och

byggde samtidigt upp ny plattformsfär-

digheter. Reformen hjälper oss i den di-

gitala utvecklingen i framtiden, när vi

bygger ännu mer kundorienterade och

effektiva tjänster. Ett exempel på det-

ta är arbetet med att modernisera våra

arbetslöshetsförsäkringspremiertjänser.

Avvecklingen av vuxenutbildningsstödet

har fortsatt i enlighet med den tidsplan som

föreskrivits i lag. Övergångsperioden för in-

dragningen löpte ut den 31 december 2025.

Det utbetalda stödbeloppen minskade klart

jämfört med i fjol. I början av 2026 betalar

vi ut de sista stöden och därefter arkiveras

materialet och informationssystemen av-

vecklas. Förändringen har synts också i vår

organisation: fondens personal har minskat

med 29 procent sedan slutet av 2023 och

i slutet av 2025 var antalet anställda 124.

Kundnöjdheten har hållits på en utmärkt

nivå under hela avvecklingen.

Under 2025 utbildade vi på bred front vår

personal i att utnyttja artificiell intelligens

på ett ansvarsfullt sätt. Under året inledde

personalen försök med olika verktyg inom

artificiell intelligens. Målet är att verktygen

ska vara ett stöd i arbetet och effektivisera

vår verksamhet. Under 2026 fördjupar vi

målmedvetet utnyttjandet av artificiell in-

telligens som en del av våra arbetsuppgifter.

BLICK MOT FRAMTIDEN

År 2025 förde med sig många olika för-

ändringar och skeden. I slutet av året gick

fondens långvariga verkställande direktör

Janne Metsämäki i välförtjänt pension.

Sysselsättningsfondens styrelse valde Karo

Nukarinen, fondens ekonomi- och finansie-

ringsdirektör, till ny verkställande direktör.

Han tillträdde sin tjänst den 1 januari 2026.

Vi har åstadkommit mycket under året. Den

viktigaste faktorn bakom framgångarna är

en kompetent och skicklig personal. Perso-

nalens engagerade och högklassiga arbete

har synts till exempel i form av smidigt

utförda uppgifter och utmärkt kundservice.

Det är bra att tillsammans rikta blicken mot

framtiden och ge trygghet vid förändringar

i arbetslivet även 2026.

Ett varmt tack för det gångna året

2025 till alla anställda och till våra

intressentgrupper.

Karo Nukarinen

verkställande direktör

8Årsberättelse 2025

Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi omfat-

tar en mission, en vision, strategiska mål,

värden och förändringskrafter. Sysselsätt-

ningsfondens styrelse bedömer årligen

behovet av att uppdatera strategin. Bedöm-

ningen ledde inte till några förändringar i

strategin år 2025.

Vår mission är att ge trygghet vid föränd-

ringar i arbetslivet. Vår vision är att vara

en uppskattad och effektiv verkställare av

socialskyddet. Våra värden är: Kunderna

först; Vi förnyas, vi utvecklas, vi agerar;

Vi är ett enhetligt team.

Vi ger trygghet

vid förändringar i

arbetslivet

MISSION

Vi ger trygghet vid

förändringar iarbetslivet

VISION

Uppskattad och effektiv

verkställare av socialskyddet

VÄRDEN

Kunderna först

Vi förnyas, vi utvecklas,

vi agerar

Vi är ett enhetligt team

9Årsberättelse 2025 Strategi, mission, vision och värden

Våra strategiska mål är:

• Vi producerar kundorienterade digitala

tjänster pålitligt och med hög kvalitet

• Vi ökar produktiviteten och

effektiviteten

I de strategiska målen ingår dessutom

en ambition om en utmärkt kund- och

personalupplevelse.

Identifierade centrala förändringskrafter

som påverkar Sysselsättningsfonden:

• Säkerhetsmiljö

• Finlands offentliga ekonomi

• Förändringar i socialskyddssystemet

• Fördelning av förvaltningsuppgifter

inom den offentliga sektorn

• Lagstiftningsändringar som

berör Sysselsättningsfondens

förvaltningsuppgifter

• Sysselsättningsutveckling

• Befolkningsutveckling och

försörjningskvot

• Finansiering av arbetslöshetsskyddet

• Reformer av arbetslagstiftningen

• Arbetsmarknadsparternas roll

• Digitalisering och artificiell intelligens

Vi utvärderade förändringskrafterna under

2025 och ansåg att de fortfarande var lämp-

liga och väsentliga.

År 2025 fokuserade vi på att verkställa

strategin. I början av året byggde vi upp ett

mångsidigt indikatorsystem för uppföljning

av strategin och med indikatorerna har vi

följt upp framstegen i genomförandet av de

viktigaste helheterna.

Under året arbetade vi särskilt med två

stora strategiska helheter: Överföringen

av IT-tjänsterna till en ny leverantör och

indragningen av vuxenutbildningsstödet i

enlighet med regeringsprogrammet.

10Årsberättelse 2025 Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi

Uppskattad

och effektiv

verkställare av

socialskyddet

Vision

Våra kunder

först

Vi förnyas

Vi utvecklas

Vi agerar

Vi är ett

enhetligt

team

Värden

Mission

Vi ger trygghet vid

förändringar i arbetslivet

Förändringskrafter

Digitalisering och artiﬁciell intelligens

Förändringar i socialskyddssystemet

Finlands offentliga ekonomi

Fördelning av förvaltningsuppgifter inom

den offentliga sektorn

Lagstiftningsändringar som berör Sysselsättningsfondens förvaltningsuppgifter

Sysselsättningsutveckling

Befolkningsutvekling och försörjningskvot

Finansiering av arbetslöshetsskyddet

Arbetsmarknadsparternas roll

Vi ökar productiviteten

och effektiviteten

Vi producerar kundorienterade digitala

tjänster pålitligt och med hög kvalitet

Strategiska mål

Utmärkt personalupplevelse

Utmärkt kundupplevelse

Säkerhetsmilijö

Reformer av arbetslagstiftningen

11Årsberättelse 2025

Nyckeltal 2025

Nyckeltal

Siffrorna anges i miljoner euro.

Inkomster 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Intäkter från arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier 1 159 1326 1412 766 571 -195 -25 %

Intäkter från löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier 1241 1424 1490 806 607 -198 -25 %

Statens och kommunernas andelar 911 717 704 752 700 -51 -7 %

Övriga arbetsgivaravgifter* 23 23 21 24 29 5 19 %

Intäkter totalt 3335 3490 3627 2347 1907 -440 -19 %

Utgifter 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfondens andelar -1463 -1039 -1098 -1238 -1063 -175 -14 %

Arbetslöshetskassor, statens andelar -909 -714 -700 -747 -699 -48 -6 %

Pensionsskyddscentralen -902 -596 -600 -722 -659 -64 -9 %

Folkpensionsanstalten -239 -243 -263 -168 -94 -73 -44 %

Vuxenutbildningsförmåner -186 -189 -201 -212 -77 -135 -64 %

Sysselsättningsområden 0 0 0 0 -5 5

Arbets- och näringsministeriet -14 -20 -30 -32 -30 -2 -6 %

Statens Pensionsfond -11 -8 -8 -10 -10 0 0 %

Förvaltningskostnader -26 -23 -34 -34 -31 -3 -8 %

Utgifter sammanlagt -3750 -2832 -2934 -3163 -2668 -495 -16 %

Nettofinansieringsintäkter 3 -34 69 67 32 -35 -52 %

Förändring av nettoförmögenheten -412 625 763 -749 -729 19

Nettoförmögenhet 2021 2022 2023 2024 2025 Ändring € Ändring %

Investeringstillgångar och likvida medel 1339 1885 1869 1513 857 -656 -43 %

Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 679 818 859 447 354 -93 -21 %

Kortfristiga och långfristiga lån 1299 1299 599 599 599 0 0 %

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 86 146 109 89 69 -20 -22 %

Nettoförmögenhet 633 1258 2021 1272 543 -729 -57 %

* I övriga arbetsgivaravgifter ingår självrisk- och omställningsskyddspremier som samlats in från arbetsgivare samt avdrag enligt arbetsavtalslagen.

Styrelsens

verksamhets-

berättelse

13Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Sysselsättningsfondens uppdrag

Sysselsättningsfondens

huvuduppgifter är att finansiera

arbetslöshetsförmåner,

fastställa och uppbära

arbetslöshetsförsäkringspremier

samt bevilja

vuxenutbildningsförmåner.

Vi uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier

som alla arbetsgivare och löntagare betalar.

Vi fastställer arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna på basis av de uppgifter som arbets-

givarna har anmält till inkomstregistret.

Riksdagen beslutar om premieprocentsat-

serna genom att årligen godkänna lagen

om premierna.

Fonden har en konjunkturbuffert som bild-

as av skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder. Med hjälp av bufferten strävar

vi efter att trygga likviditeten och en stabil

premieutveckling. Med hjälp av bufferten

kan vi jämna ut trycket på att höja premier-

na då utgifterna för arbetslöshetsskyddet

ökar.

År 2025 samlade vi in sammanlagt 1178

(1571) miljoner euro i arbetslöshetsförsäk-

ringspremier. Arbetsgivarnas andel var

sammanlagt 571 (766) miljoner euro och lön-

tagarnas andel var 607 (806) miljoner euro.

Dessutom uppgick de självrisk- och om-

ställningsskyddspremier som arbetsgivarna

betalade samt avdragen enligt arbetsavtals-

lagen till sammanlagt 29 (24) miljoner euro.

Statens betalningar uppgick till 605 miljoner

euro och kommunernas till 95 miljoner euro.

Vi samlade in sammanlagt 1907 (2347) mil-

joner euro i premier 2025.

Förmåner som Sysselsättningsfonden

finansierar är bl.a. arbetslöshetsdagpen-

ning som arbetslöshetskassorna och FPA

betalar, pensionsavgifter i anslutning till

inkomstrelaterad dagpenning samt vuxen-

utbildningsstöd som fonden själv betalar.

Vi är också sakkunniga inom samman-

jämkningen av den ersättning som betalas

ut vid tvistemål om upphävande av an-

ställningsförhållande och arbetstagarens

arbetslöshetsdagpenning.

År 2025 finansierade vi utkomstskyddet för

arbetslösa som arbetslöshetskassorna be-

talar, inklusive statens och kommunernas

andelar, till ett belopp av sammanlagt 1762

(1985) miljoner euro. Minskningen jämfört

med året innan var 11,2 procent, vilket beror

i synnerhet på effekterna av åtgärderna i

regeringsprogrammet.

Sysselsättningsfondens andel av finan-

sieringen var 1063 (1238) miljoner euro.

Minskningen av andelen som finansieras

14Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Sysselsättningsfondens uppdrag

med arbetslöshetsförsäkringspremier

berodde på att de dagpenningar vid permit-

tering som fonden ansvarar för minskade

med 22,1 procent, dvs. 81 miljoner euro. Sys-

selsättningsfonden, staten och kommuner-

na täcker sammanlagt cirka 94,5 procent av

arbetslöshetskassornas finansiering. Den

resterande delen av kassornas finansiering

inflyter från medlemsavgifterna.

Vi betalade den grundläggande försörjning-

ens andel för de löntagare som inte hör till

någon kassa till FPA till ett belopp av sam-

manlagt 94 (167) miljoner euro samt lönega-

rantiandelen till Arbets- och näringsminis-

teriet till ett belopp av sammanlagt 30 (27)

miljoner euro.

År 2025 deltog vi i arbetspensionskostna-

derna genom att betala sammanlagt 668

(732) miljoner euro till Pensionsskyddscen-

tralen och Statens Pensionsfond för tiden

för inkomstrelaterad dagpenning samt för

arbetspension som ackumuleras under be-

talningstiden för alterneringsledighet och

vuxenutbildningsstöd.

Vi finansierar omställningsskyddspaketet

för 55 år fyllda, som består av omställ-

ningsskyddsutbildning och omställnings-

skyddspenning. Vi betalade sammanlagt

5 miljoner euro i kostnader för omställ-

ningsskyddsutbildning till sysselsätt-

ningsområdena och sammanlagt 14 (12)

miljoner euro till kassorna och FPA för

omställningsskyddspenning som betalas

till arbetstagare.

Vi betalade sammanlagt 77 (203) miljo-

ner euro i vuxenutbildningsstöd till 15144

(31796) personer. År 2025 kunde, på grund

av indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna, stöd beviljas endast löntagare

eller företagare på heltid vars studier och

stödrättighet hade inletts senast den 31 juli

2024. Övergångsperioden för indragningen

löpte ut den 31 december 2025.

År 2025 beviljade vi 148 (23009) personer

yrkesexamensstipendier. Vi betalade sam-

manlagt 0,1 (9,6) miljoner euro i stipendier.

Yrkesexamensstipendier kunde beviljas en-

dast på basis av en yrkesexamen som hade

avlagts senast den 31 juli 2024.

År 2025 betalade vi sammanlagt 2668

(3163) miljoner euro i finansieringsandelar

(inkl. fondens förvaltningskostnader).

Sysselsättningsfondens verksamhet över-

vakas av Finansinspektionen.

euro %

Sysselsättningsfondens ﬁnansiering

till arbetslöshetskassorna

Arbetslöshetsgrad %

Statens och kommunernas andelar

som betalats till arbetslöshetskassorna,

miljoner euro

Sysselsättningsfondens andelar

som betalats till arbetslöshetskassorna,

miljoner euro

500

1000

1500

2000

2500

2021 2022 2023 2024 2025

7,7 %

6,8 %

7,2 %

909

714

700

1 463

1 039

1 098

8,4 %

9,7 %

747

699

1 063

1 238

15Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Arbetsgivarna

betalararbetslöshets-

försäkringspremier.

Dessutom betalar de i vissa

situationer en självrisk- eller

omställningsskyddspremie samt

ersättning för sammanjämkning

vid tvistemål som rör upphävande

av anställningsförhållande

i enlighet med arbetsavtalslagen.

ﬁnansierar en andel av

utkomstskyddet för

arbetslösa med

skatteintäkter.

Staten

ﬁnansierar en andel av

utkomstskyddet, då

arbetslösheten varat i

över 100 dagar.

Kommunerna

Löntagarna

betalar arbetslöshets-

försäkringspremier.

Insamlade premier

1 907

mn euro

Vi ﬁnansierar i stor utsträckning det ﬁnländska arbetslivet

Sysselsättningsfonden

Vi betalar pensionsskyddet som

ackumulerats under tiden för

utkomstskydd, vuxenutbildnings-

stöd och alterneringsledigt till

Pensionsskyddscentralen och

Statens Pensionsfond.

mn euro

668

mn euro

605

mn euro

600

mn euro

607

Vi betalar grunddagpenningens

andel till FPA.

mn euro

Vi betalar andelen för lönegarantin

till arbets- och näringsministeriet.

mn euro

1 063

Vi betalar andelen för

inkomstrelaterad dagpenning

till arbetslöshetskassorna.

Vi betalar stats- och kommun

andelarna av utkomstskyddet

för arbetslösä till arbetslöshets-

kassorna.

Vi ﬁnansierar utbildningsersättning

(t.ex. kommuner, församlingar, fören-

ingar och stiftelser är berättigade).**

mn euro

Vi ﬁnansierar

vuxenutbildningsförmåner.****

mn euro

699

Betalda

ﬁnansieringsandelar *

Kvar i

konjunktur-

bufferten

2 668

mn euro

Vi betalar kostnaderna för omställnings-

skyddsutbildningen till sysselsättning-

sområdena.***

Konjunktur-

buffertens

nettoförmögenhet

minskade med

729 mn euro.

mn euro

Siffror för år 2025.

*Inkluderar

förvaltningskostnader

Vi sköter fördelningen av

kostnaderna mellan

medlemsstaterna för den

inkomstrelaterade dag-

penningen till ett belopp av

sammanlagt 0,2 miljoner euro.

**Finansierat av

Finansministeriet

*** Utgifterna för

omställningsskydds-

penningen ingår i kassor-

nas och FPA:s siffror.

****Inkluderar vuxenutbild-

ningsstödet och yrkes-

examensstipendiet.

543

mn euro

Nettoﬁnan-

sieringsin-

täkter

16Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Samarbete med intressentgrupper

Samarbete med intressentgrupper

Sysselsättningsfonden

samarbetar brett med många

olika instanser. Vid skötseln

av våra lagstadgade uppgifter

samarbetar vi tätt med olika

ministerier, i synnerhet Social-

och hälsovårdsministeriet,

Arbets- och näringsministeriet

samt Finansministeriet.

Vi är en del av den lagstadgade socialför-

säkringen. Arbetslöshetskassorna, FPA,

Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsför-

säkringscentralen och arbetspensionsbola-

gen är våra samarbetspartner i våra verk-

ställighetsuppgifter. Vår uppgift att trygga

betalningsberedskapen förutsätter ett gott

och fungerande samarbete med banker och

finansinstitut. Arbetsmarknadens centra-

lorganisationer är representerade i Syssel-

sättningsfondens förvaltning och dessutom

samarbetar vi med organisationerna.

Under 2025 systematiserade vi vårt sätt att

arbeta med intressentgrupper: Vi gick fram-

åt mot de mål vi ställt upp i enlighet med

årsklockan. Tillsammans med dem som

bedriver intressentgrupps samarbete säker-

ställde vi en gemensam lägesbild, genom-

förde vi överenskomna enhetliga arbetssätt

och arbetade vi tillsammans kring fondens

teman. Under 2025 har vi deltagit i arbets-

grupper, höranden och svarat på begäran-

den om utlåtande som rört oss.

Vi anmäler påverkanskommunikation

som riktas mot riksdagen och ministeri-

erna till öppenhetsregistret två gånger om

året. Den kommunikation som Sysselsätt-

ningsfonden anmält gäller lagstadgade

uppgifter, projekt som är under beredning

och aktuella ärenden. Till våra teman 2025

hörde omställningsskyddet och främjandet

av sysselsättningen av äldre, möjliga sätt

att genomföra kombinationsförsäkringen,

vuxenutbildningsstödet och finansieringen

av utkomstskyddet för arbetslösa, finansie-

ringen av det allmänna stödet samt total-

reformen av lagen om arbetslöshetskassor

och finansieringslagen. Du kan bekanta dig

närmare med våra anmälningar till öppen-

hetsregistret i öppenhetsregistrets egen

tjänst.

År 2025 ordnade vi ett gemensamt eve-

nemang för alla våra intressentgrupper

där vi berättade om aktuella frågor vid

fonden, såsom ekonomin och den digitala

utvecklingen. Utöver möten gav vi våra

17Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

intressentgrupper aktuell information om

våra uppgifter och verkställanden i regel-

bundna och riktade nyhetsbrev, introduk-

tionsmöten och evenemang för intressent-

grupperna samt på vår webbplats. År 2025

producerade vi material på bred front för

olika intressentgruppers behov och förny-

ade informationsutbudet på vår webbplats.

Utifrån den respons och de önskemål vi fått

producerade vi material i stor utsträckning

för intressentgruppernas behov. Våra förny-

ade informationspaket har tagits emot väl.

Enligt intressentgrupperna är de tydliga

och ger mervärde. Med stöd av dem har det

varit varit bra att fortsätta dialogen.

Vi gav råd och betjänade kunder och in-

tressentgrupper i frågor som gällde ären-

dehantering och verkställighetsprocesser

genom webbinarier, utbildningar, riktade

nyhetsbrev och tydligt webbinnehåll. Un-

der 2025 riktade vi innehåll förutom till

våra kunder även till arbetslöshetskassor,

personal inom sysselsättningstjänsterna,

arbetsrättsjurister och läroanstalter. Vi träf-

fade också regelbundet aktörer inom soci-

alförsäkringsbranschen för att främja våra

gemensamma angelägenheter och effekti-

viteten i genomförandet.

Vi samarbetar med andra socialförsäk-

ringsinstitutioner i EU och Norden i gemen-

samma internationella forum. Med hjälp

av samarbetet vill vi hålla oss uppdaterade

om olika länders modeller för finansiering

av social trygghet och berätta om Finlands

modell för finansiering av social trygghet.

Våra experter deltog i Nordiskt Arbetslös-

hetsförsäkringsmöte (NAF), som Sverige

hade ansvaret för att ordna. Under semina-

riet behandlades de förnyelser som gjorts i

utkomstskyddet för arbetslösa i de nordiska

länderna, arbetskraftens rörlighet i Norden,

informationssäkerhetsteman samt utnytt-

jandet av artificiell intelligens i verkställan-

det av utkomstskyddet för arbetslösa.

Dessutom deltog vi i arbetet i ESIP:s (Euro-

pean Social Insurance Platform)

(un)employment-arbetsgrupp som var

riktat till organisationer samt i ESIP-fo-

rumet, där den sociala trygghetens bidrag

till Europas konkurrenskraft och tillväxt

behandlades.

I det internationella samarbetet deltar vi

dessutom i NSFM:s (Nordiskt Socialför-

säkringsmöte), ISSA:s (International Social

Security Association) och AEIP:s (The Euro-

pean Association of Paritarian Institutions)

verksamhet.

Vi vill vara en uppskattad samarbetspart-

ner för medierna och erbjuda tillförlitlig in-

formation om hur vi verkställer vår uppgift.

Under året publicerade vi information till

medierna och tillhandahöll information om

vårt arbete på vår webbplats.

Samarbete med intressentgrupper

18Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Kundservice

År 2025 låg totalresultatet

för Sysselsättningsfondens

kundnöjdhet (CSAT, customer

satisfaction index, andelen nöjda

och mycket nöjda kunder av alla

kunder) liksom tidigare år på en

hög nivå, 89 procent.

ARBETSGIVARKUNDERNA VAR SÄRSKILT

NÖJDA MED TELEFONTJÄNSTEN,

BEREDNINGEN AV REFORMEN AV

E-TJÄNSTEN FORTSÄTTER

Insamlingen av arbetslöshetsförsäkrings-

premier har varit en helt automatiserad

process ända sedan 2019 och tack vare det

finns det endast ett sporadiskt behov av

kundrådgivning. Som resultat av detta har

antalet kundrådgivningskontakter varit

ganska måttligt under de senaste åren.

År 2025 svarade vi inom arbetslöshetsför-

säkringspremietjänsterna på

• 6723 (9542) samtal

• 3245 (3653) meddelanden i e-tjänsten

• 16167 (17185) e-postmeddelanden.

Totalresultatet för kundnöjdheten inom

arbetslöshetsförsäkringspremietjänsterna

var 83 (77) procent 2025. Arbetslöshetsför-

säkringspremiekunderna var särskilt nöjda

med den personliga servicen: 90 (93) pro-

cent av de som svarade på kundnöjdhetsen-

käten var nöjda med den service de fick per

telefon 2025.

Den övergripande nöjdheten minskade på

grund av e-tjänsten, som behöver förnyas.

Nöjdheten med e-tjänsten var 37 (36) pro-

cent. Parallellt med kundservicen fokusera-

de vi på att förbereda upphandlingen av ett

projekt för att förnya e-tjänsten för arbets-

givarkunder. I anslutning till upphandling-

en preciserade vi definitionsarbetet som

gjordes 2024 och integrerade Sysselsätt-

ningsfondens nya IT-kapacitet som en del

av upphandlingen för att säkerställa att

upphandlingen och genomförandeprojektet

löper smidigt.

Kundservice

19Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

KUNDERNA VAR FORTSATT NÖJDA MED

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA

TROTS ATT INDRAGNINGEN FORTSKRED

Kunderna hade behov av personlig rådgiv-

ning ända till slutet av övergångsperioden

för indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna. I takt med att övergångsperioden

fortskred började också antalet kundkon-

takter minska, eftersom antalet stödmotta-

gare minskade.

År 2025 svarade vi inom förmånstjänsterna

på:

• 4581 (27527) kundsamtal

• 9001 (29423) kundmeddelanden

• 327 (2796) e-postmeddelanden.

Att trygga av kundnöjdheten var vårt cen-

trala mål under övergångsperioden och vi

lyckades utmärkt med det. Totalresultatet

för kundnöjdheten (CSAT) inom vuxenut-

bildningsförmånerna var högt trots indrag-

ningen, 91 procent.

Av de förmånskunder som ringde oss var 94

(95) procent nöjda med den service de fick

2025. Under året började vi stegvis avveckla

telefontjänsten för vuxenutbildningsförmå-

ner: vi förkortade tjänstens öppettider och

hösten 2025 ersatte vi den traditionella tele-

fontjänsten med en återuppringningstjänst.

Införandet av återuppringning möjliggjorde

en flexibel tjänst i en situation där antalet

anställda inom förmånstjänsten minskade

stegvis.

Kundnöjdheten inom e-tjänsten för vux-

enutbildningsförmåner var 92 (95) pro-

cent. Den omfattande automatiseringen av

handläggningen av ansökningar som vi

genomförde innan vi fick information om

indragningen och det systematiska utveck-

lingsarbetet för att göra e-tjänsten smidiga-

re bidrog till det goda resultatet.

Kundservice

20Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden

fastställer och uppbär

arbetslöshetsförsäkringspremier

samt övervakar verkställandet

av skyldigheter som

gäller arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäk-

ringspremie grundar sig på lagen om finan-

siering av arbetslöshetsförmåner (555/1998).

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas

av arbetstagare i åldern 18–64 år och deras

arbetsgivare.

Arbetsgivarna var skyldiga att betala ar-

betslöshetsförsäkringspremier om de ut-

betalda lönerna överskred 1500 euro under

2025. Arbetslöshetsförsäkringspremie tas

inte ut från en företagares lön. En delägare

som avses i lagen om utkomstskydd för

arbetslösa (1290/2002) är betalningsskyldig,

men betalar en lägre arbetslöshetsförsäk-

ringspremie för löntagare.

Som lön som ligger till grund för arbets-

löshetsförsäkringspremien betraktas lön

som erhållits i arbetsavtals- eller tjänste-

förhållande, resultatpremie eller annat

vederlag som betalats eller avtalats att

betalas som ersättning för arbete.

Arbetsgivaren innehåller löntagarens ar-

betslöshetsförsäkringspremie från lönen i

samband med löneutbetalningen och an-

mäler löneuppgifterna till inkomstregistret.

Sysselsättningsfonden får uppgifterna om

lönerna direkt från inkomstregistret och

bestämmer på basis av dem att arbetsgiva-

ren ska betala arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna. Vi fakturerar premierna fyra gånger

om året i januari, april, juli och oktober på

basis av de tre föregående månadernas

lönebetalningar.

Vi utnyttjar automatiserat beslutsfattande

i stor utsträckning vid fastställandet av ar-

betslöshetsförsäkringspremier. De automati-

serade besluten var cirka 99 procent av alla

beslut om arbetslöshetsförsäkringspremier

2025.

21Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGS-

PREMIENS STORLEK ÅR 2025

Procentsatserna för arbetslöshetsförsäk-

ringspremierna för 2025 sänktes i enlighet

med fondens förslag. Den uppskattade

utgiftssänkande effekten av skrivningarna

i regeringsprogrammet och besluten vid

ramförhandlingarna, ekonomi- och syssel-

sättningsutsikterna samt konjunkturbuffer-

tens goda nivå inverkade på sänkningen av

premierna jämfört med året innan.

År 2025 uppgick arbetsgivarnas arbetslös-

hetsförsäkringspremier till sammanlagt

571 (766) miljoner euro. De självrisk- och

omställningsskyddspremier som arbetsgi-

varna betalade samt avdragen enligt arbets-

avtalslagen uppgick till sammanlagt 29 (24)

miljoner euro. Löntagarnas arbetslöshets-

försäkringspremier uppgick till samman-

lagt 607 (806) miljoner euro.

euro

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2021 2022 2023

Insamlade arbetslöshets-

försäkringspremier

Arbetsgivare

Löntagare

1 241

1 424

1 490

1 412

1 326

1 159

2 751

2 902

2024 2025

766

1 571

571

1 178

607

806

2 401

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

2021

2023

2022

Arbetsgivare

Löntagare

Procentsatser för arbetslöshets-

försäkringspremierna

1,42 %

1,51 %

1,54 %

1,40 %

1,50 %

2024 2025

0,82 %

0,79 %

0,62 %

0,59 %

Arbetslöshetsförsäkringspremier

22Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

PROCENTSATSERNA FÖR

ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIERNA ÖKAR 2026

I augusti 2025 föreslog vi att arbetslös-

hetsförsäkringspremierna höjs med 0,6

procentenheter 2026. Förslaget om att höja

premierna påverkades av prognosen om en

minskad konjunkturbuffert, av minskade

inkomster och en högre arbetslöshetsgrad

än väntat samt av utsikterna för ekonomin

och sysselsättningen. Republikens presi-

dent stadfäste lagen om premierna 2026 i

december 2025.

Procentsatser för arbetslöshetsförsäkringspremier 2024 2025 2026

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,79 0,59 0,89

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, högre (2) 1,09 0,80 1,23

Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie 0,82 0,62 0,92

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,43 0,30 0,39

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, högre (2) 0,65 0,43 0,72

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, lägre (1) 0,27 0,20 0,31

Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, högre (2) 0,71 0,49 0,79

(1) Upp till lönesumman, som är 2337000 euro 2024; 2455500 euro 2025 och 2509500 euro 2026.

(2) Av den överstigande delen av lönesumman, som är 2337000 euro 2024; 2455500 euro 2025 och

2509500 euro 2026.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

23Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

TILLSYN ÖVER ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIER

Sysselsättningsfonden övervakar att ar-

betsgivarna fullföljer sina skyldigheter i

fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier.

Syftet med tillsynen är att säkerställa att de

löneuppgifter som arbetsgivarna uppgett

som grund för arbetslöshetsförsäkrings-

premien motsvarar den faktiska lönebetal-

ningen och att arbetslöshetsförsäkringspre-

mierna kan samlas in till rätt belopp.

Vid tillsynen undersöker vi om de löneupp-

gifter som anmälts till inkomstregistret är

riktiga. Om vi upptäcker att en arbetsgivare

har anmält fel löneuppgifter till inkomst-

registret eller om uppgifterna avviker på

annat sätt, kontaktar vi arbetsgivaren och

utreder löneuppgifternas riktighet mer

detaljerat.

Orsaken till de fel i löneuppgifterna som vi

upptäcker vid tillsynen är i många fall ett

fel i löneadministrationssystemet, felaktig

uppfattning om betalningsskyldigheten

eller ett annat misstag. Vi ger arbetsgivarna

råd i frågor som gäller betalningsskyldighet

och anmälan av löner för att bidra till att ar-

betsgivarna anmäler riktiga löneuppgifter.

Utöver uppgifterna i inkomstregistret får vi

årligen uppgifter av Skatteförvaltningen om

löner som noterats vid skatterevisionerna

och som vi jämför med de uppgifter som

anmälts till inkomstregistret. Vi kontaktar

arbetsgivaren om löneuppgifter inte har

anmälts till inkomstregistret. Vid tillsynen

utnyttjar vi också uppgifter om arbetsgivare

från andra socialförsäkrare och myndighe-

ter. Vid behov kan vi fastställa arbetslös-

hetsförsäkringspremien utifrån en upp-

skattning som vi gör på basis av de erhållna

uppgifterna.

Vi undersökte 811 (1099) tillsynsfall 2025.

På basis av tillsynen förelade vi tilläggsav-

gifter till ett värde av sammanlagt 218666

(338357) euro och betalade tillbaka premier

till ett värde av 55366 (19188) euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Vi undersökte 811 (1099) tillsynsfall 2025.

24Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

UTBILDNINGSERSÄTTNING

Finlands regering lämnade den 9 oktober

2025 en proposition till riksdagen om in-

dragning av utbildningsersättningen. Repu-

blikens president stadfäste lagen i december

2025. På grund av indragningen beviljas inte

utbildningsersättning för utbildningar som

genomförts den 1 januari 2026 eller senare.

Ersättning för utbildningsdagar 2025 kunde

sökas i januari 2026.

Syftet med utbildningsersättningen har

varit att förbättra arbetsgivarnas möjlighe-

ter att ordna utbildning för sina anställda

i syfte att utveckla deras yrkeskompetens.

Arbetsgivare inom den offentliga och tredje

sektorn, såsom kommuner, välfärdsområ-

den, församlingar, universitet, yrkeshögsko-

lor, föreningar och stiftelser, har haft rätt till

utbildningsersättning.

Arbetsgivarna har kunnat ansöka om

utbildningsersättning hos Sysselsättnings-

fonden årligen före utgången av januari

följande kalenderår. Vi har beviljat och

betalat ut utbildningsersättning på basis av

arbetsgivarens ansökan.

År 2025 betalade vi cirka 14,6 (11,5) miljoner

euro i utbildningsersättning till 614 (602)

arbetsgivare. De ersättningsberättigade

arbetsgivarna ansökte om ersättning på

basis av sammanlagt 594266 (512268) ut-

bildningsdagar. Av de arbetsgivare som fick

utbildningsersättning var 274 (264) kom-

muner och städer, 21 (21) välfärdsområden,

178 (177) föreningar och stiftelser, 94 (94)

församlingar, 10 (10) universitet och 37 (36)

andra arbetsgivare.

50 %

4 %

11 %

Betalda utbildningsersättningar

Välfärdsområden

Universitet

28 %

Kommuner

Föreningar och stiftelser

Övriga

1 %Församlingar

14,6

mn euro

Arbetslöshetsförsäkringspremier

25Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ARBETSGIVARENS SJÄLVRISKPREMIE

FÖR ARBETSLÖSHETSSKYDDET

Sysselsättningsfonden kan fastställa en

självriskpremie för utkomstskyddet för

arbetslösa och uppbära den från arbetsgi-

varen, om arbetsgivaren har sagt upp eller

permitterat en arbetstagare som är nära

pensionsåldern och arbetstagaren har blivit

långtidsarbetslös eller permitterad. Med

självriskpremierna finansierar vi utgifterna

för utkomstskyddet för arbetslösa som or-

sakas av uppsägningar och permitteringar.

Bestämmelser om fastställandet av pre-

mien och om förfarandet vid indrivning av

premien finns i 8 a kap. i lagen om finansie-

ring av arbetslöshetsförmåner (1998/555).

Rätten till tilläggsdagar med arbetslöshets-

penning, dvs. den så kallade pensionsslus-

sen, håller på att slopas. Samtidigt upphör

insamlingen av självriskpremier. Den nya

lagstadgade omställningsskyddspremien

för uppsägande arbetsgivare ersätter själv-

riskpremierna under övergångsperioden.

De som är födda 1964 är den sista ålders-

klassen som kan få tilläggsdagar och för

vilka arbetsgivaren är skyldig att betala

självriskpremie. Övergångsperioden för

självriskpremien löper ut senast 2035.

Den försämrade arbetslöshetssituationen

och de ändrade åldersgränserna för rätt

till tilläggsdagar har påverkat ökningen

av antalet fall som gäller självriskpremier.

År 2025 tog vi emot cirka 5480 (3900) nya

självriskpremieärenden, vilket är cirka 41

procent fler än 2024. Vi påförde arbetsgiva-

ren en självriskpremie i cirka 470 (370) fall.

Vi bokförde cirka 8 (7) miljoner euro i

självriskpremier 2025. Den genomsnittliga

handläggningstiden i de fall som ledde till

betalningsbeslut var 85 (59) dagar.

OMSTÄLLNINGSSKYDDSPREMIE FÖR

UPPSÄGANDE ARBETSGIVARE

Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala

en omställningsskyddpremie om arbets-

givaren har sagt upp en arbetstagare av

produktionsmässiga eller ekonomiska

orsaker, om arbetstagaren har fyllt 55 år och

har varit anställd hos arbetsgivaren i minst

fem år vi tidpunkten för uppsägning. Pre-

mien gäller inte de minsta arbetsgivarna,

eftersom den lönesumma som omfattas av

arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkrings-

premie ska överskrida den årliga nedre

gränsen, som var cirka 2,3 miljoner euro år

2024. Omställningsskyddspremien beräk-

nas utifrån lönesumman för det år som

föregår uppsägningsåret.

Med omställningsskyddspremierna fi-

nansierar vi arbetstagarnas omställnings-

skyddspaket. Omställningsskyddspaketet

består av omställningsskyddsutbildning

och omställningspenning. För uppsagda

arbetstagare ordnar arbetskraftsmyndig-

heten omställningsskyddsutbildning som

motsvarar två månaders lön. Dessutom

betalar FPA eller arbetslöshetskassan en

omställningspenning som motsvarar en

månads lön.

Sysselsättningsfonden har samlat in om-

ställningsskyddspremier från uppsägande

arbetsgivare från och med början av 2023.

Bestämmelser om fastställande av omställ-

ningsskyddspremien och om förfarandet

vid indrivning av premien finns i 4 a kap. i

Arbetslöshetsförsäkringspremier

26Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

lagen om finansiering av arbetslöshetsför-

måner (1998/555).

Den försämrade arbetslöshetssituationen

och den ökade kännedomen om omställ-

ningsskyddet har bidragit till ökningen

av antalet fall. Cirka 4600 (3200) omställ-

ningsskyddsärenden behandlades vid

Sysselsättningsfonden 2025, vilket är cirka

44 procent fler än 2024. Vi påförde arbetsgi-

varen en omställningsskyddspremie i cirka

2900 (2400) fall. Den vanligaste orsaken till

att ingen premie fastställs är att gränsen för

lönesumman inte uppnås.

Vi bokförde cirka 21 (16) miljoner euro i om-

ställningsskyddspremier 2025. Den genom-

snittliga handläggningstiden i de fall som

ledde till ett premiebeslut ökade något från

57 dagar året innan till 64 dagar 2025.

SAMMANJÄMKNING ENLIGT

ARBETSAVTALSLAGEN

Sysselsättningsfonden är sakkunnig inom

sammanjämkningen av den ersättning som

betalas vid tvistemål om upphävande av

anställningsförhållande och arbetstagarens

arbetslöshetsdagpenning. En arbetsgivare

som har permitterat en arbetstagare eller

upphävt dennes anställningsavtal i strid

med bestämmelserna i arbetsavtalslagen

är skyldig att betala skadestånd till ar-

betstagaren. Från ersättningen avdras 75

procent av de inkomstrelaterade arbetslös-

hetsförmåner som betalats ut till arbetsta-

garen efter anställningsförhållandets slut

för den tid som ersättning betalas ut för

förlust av löneförmåner på grund av arbets-

löshet. Arbetsgivaren betalar avdraget till

Sysselsättningsfonden.

Samordning enligt arbetsavtalslagen görs

när domstolen dömer ut ersättning eller

när parterna sinsemellan kommer över-

ens om ersättningen. Domstolen ska höra

Sysselsättningsfonden, om käranden efter

att anställningsförhållandet upphörde eller

under permitteringen har fått arbetslös-

hetsdagpenning avvägd enligt förtjänsten.

År 2025 gav vi sammanlagt cirka 720 (680)

uttalanden och avtalskommentarer.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

27Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Av löntagarna

607

miljoner euro

571

miljoner euro

51,5 % 48,5 %

Andelen obetalda

premier

0,25 %

Målet är effektiva digitala tjänster och nöjda kunder

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

BETALADES AV

arbetsgivare eller andra

betalningsskyldiga

135 125

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

SAMLADES IN TILL ETT BELOPP AV

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

83 %

KUNDKONTAKTER INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER (ST)

67 948

Besök på

webbsidor

6 723

Samtal

1 328

Användningsgånger

för räknare

16 167

E-post

36 558

Inloggningar

i e-tjänsten*

3 245

Meddelanden

i e-tjänsten

1 178 miljoner euro

ANTALET BESLUT OM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

484 258 st

Andelen

automatiska beslut

99 %

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2025. *Antal inloggningar i e-tjänsten är uppskattning från samma period.

UTBILDNINGSERSÄTTNING GAVS TILL

614 arbetsgivare

ANTALET TILLSYNSFALL INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER SOM

TOGS UPP TILL BEHANDLING

Antalet beslut

på basis av tillsynen

894 st

811 st

Av arbetgivare

Arbetslöshetsförsäkringspremier

28Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vuxenutbildningsförmåner

I fråga om vuxenutbildnings-

förmånerna fortskred året i

enlighet med villkoren för

verkställande av skrivningen om

indragning i regerings-

programmet. Övergångsperioden

för indragningen av vuxenutbild-

ningsstödet inleddes den

1 augusti 2024 och avslutades den

31 december 2025.

Enligt lagen om indragning kunde vuxenut-

bildningsstöd beviljas endast löntagare eller

heltidsföretagare vars studier och stödrätt

hade inletts senast den 31.7.2024. Yrkesex-

amensstipendier kunde beviljas endast på

basis av en yrkesexamen som avlagts senast

den 31 juli 2024. Stipendiet skulle sökas inom

ett år efter att examen avlagts.

Trots den långa övergångsperioden har

verkställandet av vuxenutbildningsförmå-

nerna kunnat skötas utmärkt, tack vare den

helt digitaliserade ansökningsprocessen.

Vuxenutbildningsförmåner för löntagare har

finansierats i sin helhet med avkastningen

från arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Staten har ansvarat för finansieringen av

vuxenutbildningsstöd för företagare och

yrkesexamensstipendier som beviljats

statsanställda.

KOMPETENSUTVECKLING MED

VUXENUTBILDNINGSSTÖD I MER ÄN 20 ÅR

Vuxenutbildningsstöd har beviljats sedan

2001. Stöd kunde beviljas löntagare och före-

tagare som hade en arbetshistoria på minst

åtta år. Stödet var avsett för att upprätthålla

yrkesskickligheten och utveckla kompeten-

sen och kunde beviljas för studier som var

underställda offentlig tillsyn i Finland. Stu-

dierna skulle leda till examen eller till att en

examensdel avlades eller vara yrkesinriktad

tilläggsutbildning eller fortbildning.

Vi betalade sammanlagt 77 (203) miljo-

ner euro i vuxenutbildningsstöd till 15144

(31796) personer 2025. På grund av indrag-

ningen minskade det betalda beloppet med

cirka 62 procent från 2024. Av dem som

beviljades vuxenutbildningsstöd fick 14689

(30694) personer vuxenutbildningsstöd för

löntagare och 455 (1104) personer vuxenut-

bildningsstöd för företagare.

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2021 2022 2023

Stödmottagare, personer (inkl. företagare)

Utbetalda vuxenutbildningsstöd, miljoner euro

Antalet stödmottagare och

utbetalda vuxenutbildningsstöd

euro

pers.

28 322

30 124

32 518

2024 2025

15 144

175,3

177,9

200

180

160

140

120

100

189,3

202,7

77,1

31 796

29Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ANTALET ANSÖKNINGAR MINSKADE

PROGNOSENLIGT I TAKT MED ATT

ÖVERGÅNGSPERIODEN FORTSKRED

Ansökningsförfarandet för vuxenutbild-

ningsstöd för löntagare var indelat i två

steg. På basis av ansökan om stödrättighet

fick stödmottagaren först rätt till vuxenut-

bildningsstöd för den stödperiod som han

eller hon ansökt om.

Därefter kunde sökanden månatligen i

efterhand ansöka om utbetalning av stödet

med en separat betalningsansökan. Om

den sökande ville arbeta mellan perioderna

av studieledighet och på så sätt periodise-

ra sina studier, skulle en ny ansökan om

stödrättighet för de nya perioderna skickas

till Sysselsättningsfonden.

År 2025 mottog vi 13701 (34 125) ansökning-

ar om stödrättighet för vuxenutbildnings-

stöd och 71 034 (164323) betalningsansök-

ningar. Den genomsnittliga

handläggningstiden för ansökan om

stödrättighet var 10 (9) dagar och betal-

ningsansökan 1 (1) dag. Av dessa var de

automatiska beslutens andel 56 procent för

ansökningar om fortsatt stödrättighet och

89 procent för betalningsansökan.

Antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd och ändring av dem

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

-47 %

-51 %

-55 %

-59 %

-61 %

-60 %

-66 %

-67 %

-69 %

-71 %

st.

2024

2025

januari februari mars

april

maj juni juli augusti september

october

november

december

-37 %

-65 %

30Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM TILL

PERSON SOM AVLAGT YRKESEXAMEN

Systemet med yrkesexamensstipendier har

varit i kraft sedan 1996. Stipendiet kunde

beviljas en person som var bosatt i Fin-

land och som hade avlagt en yrkesinriktad

grundexamen, yrkesexamen eller specialyr-

kesexamen, som var under 68 år och som

hade en arbetshistoria på minst fem år före

examensdagen. Yrkesexamensstipendiet

var en skattefri engångsersättning på 414

euro.

År 2025 inkom endast 263 (29124) ansök-

ningar om yrkesexamensstipendier och

utifrån dessa beviljade vi sammanlagt 0,1

(9,6) miljoner euro i stipendier till 148

(23009) personer. På grund av indragning-

en har stipendier inte längre kunnat sökas

efter den 31 juli 2025.

euro

5000

10000

15000

20000

25000

30000

pers

Mottagare av stipendier och

utbetalda yrkesexamensstipendier

2021 2022 2023

Mottagare av stipendier, pers

Utbetalda stipendier, miljoner euro

25 949

27 755

28 485

2024

23 009

10,4

11,5

11,8

9,6

2025

148

0,1

31Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

ANSÖKAN OM ÄNDRING OCH

ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGAD

UTBETALNING AV FÖRMÅN

Sökande som är missnöjda med beslutet

om yrkesexamensstipendium eller vuxen-

utbildningsstöd kunde ansöka om ändring

av beslutet. Den första besvärsinstansen är

Besvärsnämnden för social trygghet SAMU.

Den andra och sista besvärsinstansen är

försäkringsdomstolen. Under 2025 skicka-

des 89 (217) klagomål till nämnden. Antalet

besvär som skickades till försäkringsdom-

stolen var 23 (17). Oftast gällde besvären

återkrav av en förmån eller beaktande av

biinkomster enligt betalningstidpunkten.

Om betalningen av förmånen har varit

obefogad eller beloppet för stort, ska över-

betalningen återkrävas av förmånstagaren.

Sammanlagt 739 (1431) beslut om återkrav

fattades.

I UTVECKLINGEN FOKUSERADE VI

PÅ PLANERING AV AVVECKLINGEN

AV SYSTEMHELHETEN SAMT PÅ

PROJEKTET FÖR ARKIVERING

AV FÖRMÅNSUPPGIFTER

I utvecklingen av förmånssystemen och

processerna fokuserade vi på de ändring-

ar som den upphävande lagstiftningen

medför samt på nödvändiga uppdatering-

ar av systemhelheten och tryggande av

funktionsförmågan.

Projektet för lagring och arkivering av

förmånsuppgifter inleddes hösten 2025.

Förmånsdata som ska arkiveras i projek-

tet överförs till arkiveringssystemet för att

möjliggöra datalagring i enlighet med la-

gen. Projektet avancerade planenligt under

hösten och överföringen av uppgifter från

alla förmånssystem inleddes före årsskiftet.

32Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Vuxenutbildningsförmåner

KUNDKONTAKTER INOM

VUXENUTBILDNINGSSTÖDET (ST.)

15 144

personer, varav

97 % löntagare och

3 % företagare

ANTALET PERSONER SOM FICK

VUXENUTBILDNINGSSTÖD VAR

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR LÖNTAGARE

14 108 st

Antalet beslut om rätt till stöd

71 045 st

Antalet betalningsbeslut

89 %

dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

1 dag

Genomsnittlig

handläggningstid

176 st

6 dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2025.

344 662

4 581

13 569

327

227 932 9 001

Effektiva digitala tjänster och nöjda kunder som mål

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

91 %

Besök på

webbsidor

Samtal

Användningsgånger

för räknare

E-post

Inloggningar

i e-tjänsten

Meddelanden

i e-tjänsten

56 %

Andelen

automatiska

beslut

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR FÖRETAGARE

Andelen

automatiska

beslut

33Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Ekonomi

KONJUNKTURBUFFERT OCH

FÖRÄNDRING I NETTOFÖRMÖGENHETEN

Sysselsättningsfonden har en i lagen

fastställd konjunkturbuffert som tryggar

likviditeten och balanserar ändringar i

arbetslöshetsförsäkringspremierna. Kon-

junkturbufferten utgör skillnaden mellan

fondens tillgångar och skulder. Vid faststäl-

landet av arbetslöshetsförsäkringspremier-

na kan prognosen för maximibeloppet av

konjunkturbuffertens tillgångar eller skul-

der vara högst det belopp som motsvarar

utgifterna för en arbetslöshetsgrad på sex

procentenheter. Enligt lagen kan konjunk-

turbufferten vid beslut om nivån på arbets-

löshetsförsäkringspremien enligt progno-

sen överskrida maximibeloppet av medlen

under två år under en granskningsperiod

på tre år för att säkerställa en jämn premie-

utveckling. Då får arbetslöshetsförsäkrings-

premierna dock inte fastställas till ett högre

belopp än året innan.

Konjunkturbuffertens maximibelopp beräk-

nas på basis av siffrorna i årsbokslutet så

att de årliga utgifter som Sysselsättnings-

fonden ansvarar för, 1969 miljoner euro år

2025, divideras med den genomsnittliga

arbetslöshetsprocenten (9,7) för året i fråga

och multipliceras med 6. Konjunkturbuffer-

tens lagstadgade maximibelopp var 1218

(1726) miljoner euro 2025.

euro

1 868 1 861

-2 220

-2500

-2000

-1500

-1000

-500

500

1000

1500

2000

2500

2021 2022 2023 2024

Konjunkturbuffertens utveckling

Nettoförmögenhet Maximibelopp Minimibelopp

633

1 258

2 021

2 220

-1 868

-1 861

1 726

-1 726

1 272

2025

1 218

-1 218

543

34Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Ekonomi

I samband med budgeten för 2026, som vi

delgav Social- och hälsovårdsministeriet i

augusti 2025, uppskattade vi att förändring-

en i Sysselsättningsfondens nettoförmö-

genhet är cirka 744 miljoner euro negativ

2025 och cirka 5 miljoner euro positiv 2026.

Samtidigt uppskattade vi att nettoförmö-

genheten är cirka 528 miljoner euro positiv

31.12.2025 och cirka 533 miljoner euro posi-

tiv 31.12.2026.

Förändringen av Sysselsättningsfondens

nettoförmögenhet var 729 miljoner negativ

(749 miljoner euro negativ) 2025. Syssel-

sättningsfondens nettoförmögenhet var 543

miljoner euro 31.12.2025 (1272 miljoner euro

31.12.2024).

När bokslutet för 2025 upprättades uppskat-

tade vi att förändringen i Sysselsättnings-

fondens nettoförmögenhet skulle vara cirka

100 miljoner euro negativ 2026, vilket skulle

innebära en positiv nettoförmögenhet på

cirka 440 miljoner euro i slutet av 2026. Den

huvudsakliga faktorn bakom den sämre

uppskattningen är prognosen om en högre

arbetslöshet 2026: 9,7 procent (tidigare 8,9

procent).

euro

-800

-600

-400

-200

200

400

600

800

000

2025

2021 2022 2023 2024

Förändring av nettoförmögenheten

-412

625

763

-749

-729

35Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Ekonomi

LIKVIDITET OCH SKULDFINANSIERING

Enligt principerna för investeringsverk-

samheten och skuldfinansieringen som

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

har godkänt ska fonden ha minst ett belopp

som motsvarar utgifterna för en månad

(cirka 222 miljoner euro år 2025) i ränte-

placeringar som är kortare än ett år. Den

ovan beskrivna s.k. likviditetsbufferten var

under den här tiden i genomsnitt 1,9-faldig i

förhållande till minimibeloppet.

För likviditetsändamål har fonden också ett

företagscertifikatsprogram till ett värde av

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro) och dessutom bindande revolverande

kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på

sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans

med fyra banker (31.12.2024: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och

de revolverande kreditlimiterna var helt

oanvända både i slutet av 2024 och i slutet

av 2025.

I slutet av 2025 hade Sysselsättningsfonden

ett emitterat masskuldebrevslån på 600

miljoner euro som förfaller till betalning

den 16 juni 2027.

Sysselsättningsfonden har kreditbetyget

AA+ (stabila utsikter)/A-1+ som fastställts

av kreditvärderingsinstitutet S&P GlobalRa-

tings. Kreditbetyget är detsamma som S&P

GlobalRatings gett finska staten.

Vi uppskattar att förändringen i Sysselsättningsfondens

nettoförmögenhet är cirka 100 miljoner euro negativ

2026, vilket innebär en positiv nettoförmögenhet

på cirka 440 miljoner euro i slutet av 2026.

36Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Investeringsverksamhet

Sysselsättningsfonden bedriver

investeringsverksamhet i den

omfattning som behövs för att

investera de finansiella överskott

som beror på att inkomsterna

och utgifterna inte är samtidiga

samt för att trygga likviditeten.

Sysselsättningsfondens investeringstill-

gångar och likvida medel uppgick till 857

(1513) miljoner euro i slutet av 2025.

Ett centralt mål för vår investeringsverk-

samhet är att stödja genomförandet av de

lagstadgade uppdragen och säkerställa

tillräcklig likviditet för finansiering av de

utgifter som faller under fondens ansvar.

Fondens styrelse beslutar i den årliga in-

vesteringsplanen om intäktsmålsättningen

för investeringarna samt hur investerings-

medlen fördelas mellan de olika egendoms-

slagen. Investeringsplanen styrs av prin-

ciperna för investeringsverksamheten och

skuldfinansieringen, som förvaltningsrådet

godkänt.

EKONOMISK VERKSAMHETSMILJÖ

Finlands ekonomiska tillväxt var nära noll

2025. På arbetsmarknaden fortsatte den

stigande trenden i arbetslöshetsgraden

under hela året. I slutet av året var trenden

10,7 procent, vilket innebär att den steg till

den högsta nivån under mäthistorien, som

inleddes 2010. Arbetslöshetsgraden steg till

9,7 (8,4) procent 2025.

Den räntesänkningscykel som inleddes

2024 fortsatte 2025 och inflationen i euro-

området stabiliserades kring två procent

under året. Europeiska centralbanken

sänkte sin styrränta med 0,25 procenten-

heter fyra gånger i januari–juni 2025, från 3

procent till 2 procent. I slutet av 2025 för-

blev Europeiska centralbankens styrränta

oförändrad. På motsvarande sätt sänkte

USA:s centralbank FED och flera andra cen-

tralbanker sina styrräntor under 2025.

INVESTERINGSMARKNADEN

Aktiemarknaden utvecklades i huvudsak

starkt 2025: beräknat i inhemska valutor

stärktes aktieindexen på huvudmarknaden

i Nordamerika med cirka 18,3 procent och i

Europa med cirka 21,3 procent. Även Hel-

singforsbörsen utvecklades väl och index-

avkastningen var 40,9 procent.

37Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Avkastningen på ränteplaceringar i Syssel-

sättningsfondens huvudsakliga placerings-

kategori europeiska masskuldebrevslån var

relativt god. Den skärpta prissättningen av

kreditrisker under 2025 bidrog till den goda

utvecklingen i ränteplaceringar. Avkast-

ningen på ränteplaceringar var stabil hela

året i huvudklasserna för fondens place-

ringar i masskuldebrev, dvs. masskulde-

brevslån från stater, masskuldebrevslån

från banker med god kreditvärdighet och

masskuldebrevslån från företag med god

kreditvärdighet.

Under året var marknadsutvecklingen för

alternativa placeringar starkt beroende av

vilken placeringskategori det var fråga om.

Avkastningen på placeringar i de inhemska

fastighetssektorerna bostads-, affärs- och

samhällsfastigheter var fortsatt dålig 2025,

med undantag för avkastningen på pla-

ceringar i skogsfastigheter, som var god.

Avkastningen på placeringar i icke-notera-

de aktier och icke-noterade företagslån var

god. Avkastningen på investeringar i förny-

bar energi var dålig.

INRIKTNING AV INVESTERINGAR

Vi investerade aktivt medel i penningmark-

nadsinstrument, masskuldebrevslån, aktier

och alternativa placeringar, beroende på

tillgångsklassen antingen direkt eller via

fonder. Vi ökade vikten för våra investe-

ringar i masskuldebrevslån en aning och

minskade vikten för penningmarknadsin-

vesteringar en aning i investeringsplanen

för 2025. I slutet av räkenskapsåret var 309

(590) miljoner euro av fondens medel pla-

cerade i penningmarknadsplaceringar, 441

(775) miljoner euro i masskuldebrev, 28 (44)

miljoner euro i aktier och 87 (103) miljoner

euro i alternativa placeringar. År 2025 var

avkastningen på våra placeringar 2,9 (4,2)

procent.

Avkastningen låg på samma nivå som jäm-

förelseavkastningen för vår investerings-

verksamhet, 2,9 (3,9) procent, men stannade

något under den förväntade avkastningen

i vår investeringsplan, som var 3,2 (3,6)

procent. Vi tar hänsyn till hållbarhet när vi

fattar investeringsbeslut. Hållbarhet i vår

investeringsverksamhet beskrivs närmare i

avsnittet Hållbarhet på sidan 52.

-4

-3

-2

-1

2021 2022 2023 2024

Avkastning på investeringar

Investeringsavkastning Referensavkastning

0,7

0,5

-2,9 -2,8

4,1 4,1

4,2

3,9

2025

2,9

36 % 51 %

10 %

Fördelning av investeringar

Penningmarknaden

Masskuldebrevslån

Alternativa

placeringar

3 %Aktier

865

mn euro

Investeringsverksamhet

38Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Investeringsverksamhet

mn euro

De största investeringarna

0 20 40 60 80 100 120

Suomen Asuntohypopankki insättning

OP Företagsbanken masskuldebrev

Nordrhein-Westfalen masskuldebrev

LokalTapiola Kortränta A

Räntefonden OP Euro II A

Evli Likvi B

Räntefonden SEB Euro Short Rate Fund IC

Holländska statsobligationer

Swedbank masskuldebrev

Finska statsobligationer

107,6

mn euro

26,8 mn euro

24,8 mn euro

24,3 mn euro

22,4 mn euro

22,1 mn euro

15,4 mn euro

15,2 mn euro

14,2 mn euro

14,1 mn euro

39Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Hållbarhet

Sysselsättningsfonden

främjar hållbar utveckling

och hållbarhet så effektivt

som möjligt ur de perspektiv

som vi kan påverka med vår

basverksamhet.

Som finansiär av social trygghet lägger vi

stor vikt vid teman som anknyter till so-

cialt ansvar. Referensramen för fondens

hållbarhetshelhet är målen för hållbar

utveckling i FN:s Agenda 2030. Vi har iden-

tifierat de tre mål som är viktigast för oss.

Utöver dem syns hållbarheten i vår inves-

teringsverksamhet och i anskaffningen av

skuldfinansiering.

Under 2025 utnyttjade vi olika nätverk för

att utveckla vår kunskap om hållbarhet. Vi

tillhör nätverket för företagsansvar FIBS

och utnyttjade de evenemang och informa-

tionstjänster som de ordnade om aktuella

hållbarhetsteman. Vi deltog aktivt i evene-

mang inom nätverket för hållbarhet som

Statskontoret upprätthåller, där organisa-

tioner inom den offentliga förvaltningen

delar information om till exempel bästa

praxis för hållbarhet och för rapportering

om hållbarhet.

40Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

VÅR GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT OCH

IDENTIFIERADE AGENDA 2030-MÅL

Utifrån en väsentlighetsanalys har vi

identifierat de av FN:s mål för hållbar

utveckling som vi bäst kan påverka posi-

tivt med vår basverksamhet. Som sådana

mål har vi identifierat följande Agenda

2030-huvudmål:

• Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt

• God utbildning för alla

• Fredliga och inkluderande samhällen

De valda huvudmålen är direkt kopplade

till våra kärnuppgifter, såsom finansiering-

en av utkomstskyddet för arbetslösa och

vuxenutbildningsförmånerna. I och med att

vuxenutbildningsförmånerna och utbild-

ningsersättningen för arbetsgivare dras in

blir vi tvungna att ompröva våra Agenda

2030-mål under 2026, eftersom möjligheter-

na att främja målet God utbildning som en

del av våra grundläggande uppgifter mins-

kar mycket väsentligt efter 2025.

HÅLLBAR FINANSIERING

AV UTKOMSTSKYDDET FÖR

ARBETSLÖSA SKAPAR TRYGGHET VID

FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLIVET

Vi samlar in arbetslöshetsförsäkringspre-

mier med vilka vi finansierar bland annat

utkomstskydd för arbetslösa, omställnings-

skydd för 55 år fyllda, lönegaranti, pen-

sionsskydd och vuxenutbildningsförmåner.

Sysselsättningsfonden har en konjunktur-

buffert vars syfte är att trygga likviditeten

och balansera ändringar i arbetslöshetsför-

säkringspremierna. Konjunkturbufferten

utgör skillnaden mellan fondens tillgångar

och skulder. Konjunkturbufferten utökas

när ekonomin mår bra och sysselsättning-

en är god i Finland. De medel som samlas i

bufferten används under ekonomiska ned-

gångsperioder, vilket dämpar trycket på att

höja arbetsgivarnas och löntagarnas arbets-

löshetsförsäkringspremier. Genom att sköta

vår grundläggande uppgift effektivt stödjer

vi FN:s mål för hållbar utveckling Anstän-

diga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vår uppgift är att säkerställa en hållbar fi-

nansiering av arbetslöshetsskyddet genom

att sörja för

• en lämplig nivå på arbetslöshets-

försäkringspremierna i syfte att jämna

ut variationer,

• samla in arbetslöshets-

försäkringspremier effektivt,

• upprätthålla en god likviditet,

• placera medel på ett lönsamt och säkert

sätt,

• förutse växlingar i ekonomin och

sysselsättningen i Finland.

41Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Hållbar finansiering av utkomstskyddet för arbetslösa ökar samhällsfreden. Med hjälp av utkomstskyddet för arbetslösa har människor

möjlighet att söka lämpliga arbetsplatser. Ett stabilt samhälle stödjer också den ekonomiska tillväxten i Finland.

Indikatorer för målet Lämplig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga

intäkter 1907 mn euro 2347 mn euro

Betalda finansieringsandelar 2637 mn euro 3129 mn euro

Förändring av nettoförmögenheten -729 mn euro -749 mn euro

Konjunkturbuffertens tillgångar / maximibelopp Positiv, men under maximibeloppet 543 / 1218 mn euro 1272 / 1726 mn euro

Indikator för målet Jämn utveckling av procentsatsen för arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Procentsats för arbetslöshetsförsäkringspremier

(genomsnittlig) Liten årlig variation

arbetsgivare 0,62 %,

löntagare 0,59 %

arbetsgivare 0,82 %,

löntagare 0,79 %

Indikatorer för målet Effektiv insamling av arbetslöshetsförsäkringspremier:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Realiserade kreditförluster på

arbetslöshetsförsäkringspremier Så små som möjligt 3,5 mn euro 2,7 mn euro

Indikatorer för målet God likviditet:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Medel i ränteplaceringar kortare än ett år och deras

förhållande till utgifterna under en månad Minst 1-faldig 433 mn euro / 1,9-faldig 821 mn euro / 3,1-faldig

Icke-använda bindande kreditlimiter mn 600 mn euro 600 mn euro

Indikatorer för målet Produktiv och betryggande investeringsverksamhet:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Investeringsavkastning %;

Jämförelseindexets avkastning %

Investeringsavkastning %;minst

jämförelseindexets avkastning % 2,9 % / 2,9 % 4,2 % / 3,9 %

Investeringsportföljens genomsnittliga kreditrisk Minst BBB- BBB+ BBB+

Investeringsportföljens totalrisk Måttlig 4,38 % (måttlig) 4,07 % (måttlig)

42Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Lämplig nivå på arbetslöshets-

försäkringspremierna

År 2025 samlade vi in sammanlagt 1907

(2347) miljoner euro i arbetslöshetsförsäk-

ringspremier och andra intäkter. Av detta

belopp var arbetsgivarnas arbetslöshets-

försäkringspremier sammanlagt 571 (766)

miljoner euro och löntagarnas arbetslös-

hetsförsäkringspremier sammanlagt 607

(806) miljoner euro.

År 2025 betalade vi 2637 (3129) miljoner i

finansieringsandelar. Med dessa finansiera-

de vi utkomstskydd för arbetslösa, omställ-

ningsskydd, lönegaranti, pensionsskydd

och vuxenutbildningsförmåner.

Vårt årsresultat (förändring i nettoförmö-

genheten) var -729 (-749) miljoner euro.

Tillgångarna i Sysselsättningsfondens kon-

junkturbuffert var 543 (1272) miljoner euro

positiva i slutet av 2025. Konjunkturbuffer-

tens lagstadgade maximibelopp var 1218

(1726) miljoner euro 2025. Vår likviditet

hölls på en god nivå hela året.

En jämn utveckling av arbetslöshets-

försäkringspremierna

Arbetslöshetsförsäkringspremierna sänk-

tes 2025. Bakgrunden till sänkningen av

premierna var de förbättrade utsikter-

na för ekonomin och sysselsättningen,

konjunkturbuffertens goda nivå och den

uppskattade utgiftssänkande effekten av

skrivningarna i regeringsprogrammet.

I fjol var arbetsgivarnas genomsnittliga

premie 0,62 procent av lönen, vilket är 0,20

procentenheter mindre än 2024. Arbets-

tagarnas genomsnittliga premie var 0,59

procent av lönen, vilket var 0,20 procenten-

heter mindre än 2024.

43Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Hållbarhet

Effektiv insamling av

arbetslöshetsförsäkringspremier

De faktiska kreditförlusterna för fordringar

på arbetslöshetsförsäkringspremier upp-

gick till 3,5 (2,7) miljoner euro 2025. Kredit-

förlusterna var cirka 0,30 (0,17) procent av

de arbetslöshetsförsäkringspremier som

samlades in 2025.

God likviditet

För att trygga likviditeten håller Sysselsätt-

ningsfonden medel i ränteplaceringar som

är kortare än ett år till ett belopp som mot-

svarar utgifterna för minst en månad. År

2025 var dessa ränteplaceringar i genom-

snitt 433 (821) miljoner euro. Under 2025

var dessa ränteplaceringar i genomsnitt

1,9-faldiga (3,1) i förhållande till det belopp

som motsvarar utgifterna för en månad. För

likviditetsändamål har fonden också ett

företagscertifikatsprogram till ett värde av

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro) och dessutom bindande revolverande

kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på

sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans

med fyra banker (31.12.2024: 600 miljoner

euro). Företagscertifikatprogrammet och

de revolverande kreditlimiterna var helt

oanvända i slutet av 2025 (31.12.2024: helt

oanvända).

Produktiv och betryggande investering

År 2025 var avkastningen på våra place-

ringar 2,9 (4,2) procent. Avkastningen var

på samma nivå som jämförelseavkastning-

en för vår investeringsverksamhet, 2,9 (3,9)

procent, men stannade något under den

förväntade avkastningen i vår investerings-

plan, som var 3,2 (3,6) procent.

Det genomsnittliga kreditbetyget för vår in-

vesteringsportfölj bedöms med Standard &

Poors klassificeringsskala utifrån den his-

toriska kreditförlustsannolikheten. Inves-

teringsportföljens kreditbetyg uppskattas

ligga ungefär på nivån BBB+ per 31.12.2025

(31.12.2024: BBB+).

I slutet av räkenskapsåret var 309 (590)

miljoner euro av fondens medel placerade i

penningmarknadsplaceringar och 441 (775)

miljoner euro i masskuldebrev. Dessa pla-

ceringar utgör 86,7 (90) procent av hela vår

investeringsportfölj. I vår investeringsplan

för 2025 har minimimängden för penning-

marknadsplaceringar och placeringar i

masskuldebrev fastställts till 85 (87) pro-

cent av investeringsportföljen.

Den totala risken i vår investeringsportfölj

var 4,38 procent (31.12.2024: 4,07 procent).

Risken i investeringsportföljen är måttlig,

vilket beror på portföljens rätt så konser-

vativa struktur med ett relativt litet antal

riskfyllda värdepapper.

44Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Likabehandlings- och mångfaldsarbete

Hållbarheten syns också i vårt likabehand-

lings- och mångfaldsarbete. Vid fonden

finns en mångfaldsarbetsgrupp som har

som mål att identifiera och behandla frågor

som gäller mångfalden i arbetsgemen-

skapen och definiera vilka praktiska ut-

vecklingsåtgärder som kan behövas i vår

arbetsgemenskap. Arbetsgruppens uppgift

är också att främja att alla våra medarbe-

tare upplever en öppen och jämlik arbets-

gemenskap. Genom att garantera en trygg

arbetsmiljö för alla våra anställda inverkar

vi samtidigt positivt på uppnåendet av

huvudmålet Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt i FN:s Agenda 2030.

År 2025 utförde vi utvecklingsarbete i enlig-

het med planen för mångfald, jämställdhet

och likabehandling genom att stärka vår

kompetens och våra gemensamma verk-

samhetsprinciper. Vi förberedde utbildning

om likabehandling, jämställdhet och mång-

fald för personalen samt utarbetade prin-

ciper för tryggare rum för fonden i syfte att

främja en öppen och respektfull arbetsmiljö

för alla. Vi förberedde oss också på nya krav

enligt direktivet för insyn i lönesättningen,

som träder i kraft nationellt 2026.

I slutet av året kartlade vi personalens

erfarenheter av likabehandling och delak-

tighet som grund för följande tvåårsplan

för att vi ska kunna inrikta utvecklingsåt-

gärderna på ett effektivt sätt och ytterligare

stärka vår inkluderande arbetsgemenskap.

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA HAR

FRÄMJAT KONTINUERLIGT LÄRANDE

OCH KOMPETENSFÖRNYELSE

Vuxenutbildningsförmånerna har stött och

stödde fortfarande under övergångsperi-

oden för indragningen utvecklingen av

yrkeskompetensen hos vuxna i arbetslivet

samt kompetensförnyelsen. Vårt mål har

varit att verkställa vuxenutbildningsförmå-

nerna effektivt och öka kännedomen om

dem. Dessa mål har i sin tur främjat uppnå-

endet av Agenda 2030-målet God utbildning

för alla.

Hållbarhet

45Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vi utvärderar hur effektivt vuxenutbildningsförmånerna verkställs och hur kända de är med följande indikatorer:

Indikator för målet Kännedom

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Antal förmånstagare (vuxenutbildningsstöd) 15144 personer 31796 personer

Antal förmånstagare (yrkesexamensstipendium) 148 personer 23009 personer

Indikatorer för målet Effektivt genomförande:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Handläggningstid för ansökan (inledande ansökan,

vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 15 dagar 13,7 dagar 13,8 dagar

Handläggningstid för ansökan (betalningsansökan,

vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 1 dag 1,0 dagar 0,5 dagar

Handläggningstid för ansökan (yrkesexamensstipendium,

genomsnittlig) Mindre än 10 dagar 4,9 dagar 6,8 dagar

Hållbarhet

46Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Ökad kännedom

För vuxenutbildningsförmånernas del

fortskred året i enlighet med villkoren för

verkställande av skrivningen om indrag-

ning i regeringsprogrammet. Lagen om

indragning trädde i kraft den 1 juni 2024.

Övergångsperioden för indragningen av

vuxenutbildningsförmånerna började den

1 augusti 2024 och fortsatte hela 2025. De

sista betalningarna av vuxenutbildnings-

stöd infaller i början av 2026 och de sista

betalningarna av yrkesexamensstipendium

inföll 2025. År 2025 betalades vuxenut-

bildningsstöd till 15144 (31796) personer.

År 2025 tilldelades 148 (23009) personer

yrkesexamensstipendier.

Förutom utifrån antalet förmånstagare har

vi bedömt ökningen av hur känt vuxenut-

bildningsstödet är också med olika kom-

munikationsmätare. I och med indragning-

en har det inte längre funnits behov av att

öka kännedomen, utan vi har koncentrerat

oss på att handleda våra kunder och läro-

anstalterna. Vi har förtydligat effekterna

av indragningen av vuxenutbildningsför-

månerna för våra intressentgrupper genom

aktiv kommunikation.

Effektivt genomförande

På grund av indragningen minskade an-

talet ansökningar om vuxenutbildnings-

förmåner 2025. Samtidigt minskade också

antalet personer som arbetar med hand-

läggning av ansökningar betydligt vid

Sysselsättningsfonden. Trots de minskade

resurserna kunde vi hålla handläggnings-

tiden på en god nivå. År 2025 var den ge-

nomsnittliga handläggningstiden för inle-

dande ansökan om vuxenutbildningsstöd

13,7 (13,8) dagar och för betalningsansökan

1 (0,5) dag. För yrkesexamensstipendiernas

del var den genomsnittliga handläggnings-

tiden 4,9 (6,8) dagar.

Utbildningsersättning

Ännu i början av 2026 behandlar Sysselsätt-

ningsfonden också utbildningsersättningar

för arbetsgivare. Den lag som avskaffar

utbildningsersättningen trädde i kraft den

1 januari 2026 och utbildningsersättning

betalas inte längre för utbildningar som

genomförts 2026. Syftet med utbildningser-

sättningen har varit att förbättra arbetsgi-

varnas möjligheter att ordna utbildning för

sina anställda i syfte att utveckla deras yr-

keskompetens. Berättigade till ersättningen

har varit till exempel välfärdsområden,

kommuner, församlingar, föreningar och

stiftelser. År 2025 betalade vi sammanlagt

14,6 (11,5) miljoner euro i utbildningsersätt-

ning till 614 (602) arbetsgivare.

Omställningsskyddsutbildning

Till våra uppgifter hör att samla in om-

ställningsskyddspremier för uppsägande

arbetsgivare. Med omställningsskyddspre-

mierna finansierar vi omställningsskydds-

paketet för uppsagda arbetstagare som

fyllt 55 år. Paketet består av omställnings-

skyddsutbildning motsvarande två måna-

ders lön och av omställningsskyddspen-

ning motsvarande en månads lön. Vi

bokförde cirka 21 (16) miljoner euro i om-

ställningsskyddspremier 2025.

Hållbarhet

47Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

VI UTVECKLAR KONTINUERLIGT

TRANSPARENSEN OCH EFFEKTIVITETEN

I VÅR VERKSAMHET

Att följa och utveckla principerna för god

förvaltning främjar vårt mål att vara en

effektivare, transparentare och mer hållbar

aktör. Dessutom bekämpar vi grå ekonomi

i Finland i samarbete med andra offentliga

organisationer och myndigheter. Målet för

de åtgärder som anknyter till detta är att

främja uppnåendet av FN:s Agenda 2030-

mål Fredliga och inkluderande samhällen.

Vi utvecklar kontinuerligt våra principer

och verksamhetssätt för god förvaltning.

Fonden har en kanal för rapportering av

misstankar om missbruk. Anmälningar

som kommit in via kanalen behandlas

konfidentiellt och vid behov anonymt. Via

rapporteringskanalen kan man anmäla

misstankar om missbruk som gäller ämnen

som hör till tillämpningsområdet för vis-

selblåsarlagen eller Sysselsättningsfondens

etiska anvisningar, inklusive ärenden som

gäller brott mot bestämmelserna om finans-

marknaden. I vår verksamhet följer vi EU:s

allmänna dataskyddsförordning och annan

gällande lagstiftning som ska tillämpas

på vår verksamhet samt myndigheternas

anvisningar om behandling av personupp-

gifter. År 2025 genomförde vi en etisk enkät

och gick igenom resultaten av enkäten

samt ordnade utbildningar för vår personal

om fondens etiska anvisningar för att alla i

fonden ska känna igen oetiska handlingar

bättre. Fondens etiska anvisningar finns

offentligt framlagda på vår webbplats.

Det är viktigt för oss att vår personal och

våra kunder är nöjda. Vi mäter årligen per-

sonalnöjdheten med en enkät och utvecklar

vår verksamhet utifrån den personalre-

spons vi fått. Vi mäter hur nöjda kunderna

är med servicen när det gäller både vux-

enutbildningsförmåner och arbetslöshets-

försäkringspremier med CSAT-indexet, och

vi utvecklar kontinuerligt våra tjänster

utifrån resultatet. Vår ambition är också att

effektivisera vår verksamhet genom att öka

automatiseringen av våra processer och

genom att sköta behandlingen av uppgifter

relaterade till vuxenutbildningsförmåner

och arbetslöshetsförsäkringspremier nog-

grant och effektivt för att behovet av att

söka ändring i våra beslut ska vara så litet

som möjligt.

Hållbarhet

48Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Vi mäter fondens transparens, effektivitet och främjande av hållbar verksamhet med följande indikatorer:

Indikator Målnivå Utfall 2025 Utfall 2024

Andelen automatiska beslut av besluten om

vuxenutbildningsförmåner (betalningsansökningar och

yrkesexamensstipendier*)

89 % (betalningsansökningar),

0 % (yrkesexamensstipendier)

89 % (betalningsansökningar),

42 % (yrkesexamensstipendier)

Andelen automatiska beslut av besluten om

arbetslöshetsförsäkringspremie 99 % 99 %

Personalnöjdhet (eNPS) Minst +10 -7 -18

Kundnöjdhet (CSAT, förmånstjänster) Över 80 % 91 % 91 %

Kundnöjdhet (CSAT, arbetslöshetsförsäkringspremier) Över 80 % 83 % 77 %

Antalet beslut som ändrats i SAMU** och försäkringsdomstolen

i förhållande till alla fattade beslut (beslut om

yrkesexamensstipendium och vuxenutbildningsstöd) 0 / 85603 8 / 229747

Antalet beslut som ändrats i SAMU** och försäkringsdomstolen

i förhållande till alla fattade beslut (beslut om

arbetslöshetsförsäkringspremie) 0 / 484258 0 / 500547

Antalet personuppgiftsincidenter och -avvikelser (anmälan om

incidenter till dataombudsmannen i Finland) Nedåtgående trend

5 personuppgiftsincidenter och

22 personuppgiftsavvikelser

16 personuppgiftsincidenter och

22 personuppgiftsavvikelser

Antalet anmälningar som inkommit till rapporteringskanalen för

misstankar om missbruk 4 anmälningar 7 anmälningar

Resultat av undersökningen Luottamus&Maine

(allmänt vitsord för den senaste undersökningen

och den undersökning som föregick den,

samt de år från vilka dessa är. Skala 1–5).

Den stigande trenden i det

allmänna vitsordet per

intressentgrupp

Undersökningen Luottamus&Maine

genomfördes inte 2025

politiska beslutsfattare 3,99,

läroanstalter 3,77,

allmänheten 3,37,

medier 3,12

*Automatiseringen av yrkesexamensstipendierna avvecklades år 2024. Därför fattades inga

automatiska beslut om yrkesexamensstipendier 2025.

**Besvärsnämnden för social trygghet

Hållbarhet

49Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

En effektivare, transparentare

och mer hållbar aktör

För att säkerställa serviceförmågan använ-

der vi processautomatisering vid behand-

lingen av vuxenutbildningsförmåner. År

2025 var andelen automatiska betalnings-

beslut 89 (89) procent av alla meddelade

betalningsbeslut. År 2025 var 0 (42) procent

av besluten om yrkesexamensstipendium

automatiskt meddelade. Automatiseringen

av yrkesexamensstipendiet avvecklades

2024 på grund av att stipendiet drogs in.

Därför fattades inga automatiska beslut

om yrkesexamensstipendier 2025. Vi ut-

nyttjar automatiserat beslutsfattande i

stor utsträckning också vid fastställan-

det av arbetslöshetsförsäkringspremier.

År 2025 var de automatiserade besluten

cirka 99 (99) procent av alla beslut om

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Vi följer årligen upp utvecklingen av per-

sonalupplevelsen genom enkäter och

utvecklar vår verksamhet utifrån den

personalrespons vi fått. Vi följer upp ar-

betstillfredsställelsen bland annat med

eNPS-talet, som beskriver hur sannolikt det

är att arbetstagarna skulle rekommendera

arbetsplatsen för andra. eNPS-indikatorn

mäts på en skala mellan -100 och +100. Ju

högre tal, desto mer sannolikt är det att res-

pondenterna skulle rekommendera arbets-

platsen även för andra. År 2025 var fondens

eNPS-tal -7 (-18). Under de senaste åren har

bedömningen påverkats särskilt av att för-

ändringarna i anslutning till indragningen

av vuxenutbildningsförmånerna har pågått

länge.

Kundnöjdheten inom vår förmånstjänst

låg på en utmärkt nivå under hela året. Det

sammanräknade kundnöjdhetsindexet

för hela året (CSAT, customer satisfaction

index, andelen nöjda och mycket nöjda

kunder av alla kunder inom vuxenutbild-

ningsförmånerna) steg till 91 (91) procent.

Andelen nöjda och mycket nöjda kunder

inom tjänsterna för arbetslöshetsförsäk-

ringspremier var 83 (77) procent.

Den som är missnöjd med ett beslut om yr-

kesexamensstipendium, vuxenutbildnings-

stöd eller arbetslöshetsförsäkringspremie

kan söka ändring i beslutet. Den första

besvärsinstansen är Besvärsnämnden för

social trygghet SAMU. Den andra och sista

besvärsinstansen är försäkringsdomstolen.

Vi mäter kvaliteten på och effektiviteten

i våra beslut genom antalet beslut som

förändras under SAMU:s eller försäkrings-

domstolens behandling. Ju färre ändringar

i våra beslut, desto bättre är kvaliteten på

dem och man behöver inte använda mer

resurser för beslut som redan har fattats.

Under 2025 skickades 89 (217) klagomål

om vuxenutbildningsförmåner till nämn-

den och 23 (17) till försäkringsdomstolen. I

fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier-

na skickades inga fall till nämnden eller

försäkringsdomstolen 2024 och 2025. Inget

av de begäranden om ändring gällande

vuxenutbildningsförmåner som skickades

till SAMU och försäkringsdomstolen 2025

godkändes.

År 2025 gjorde Sysselsättningsfonden

sammanlagt 5 (16) anmälningar om da-

taskyddsincidenter till dataombudsman-

nens byrå. En incident ska anmälas till

dataskyddsmyndigheten om den enligt

bedömning kan medföra en risk för fysiska

Hållbarhet

50Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

personers rättigheter och friheter. Under

året registrerades 22 (22) andra avvikelser

som gällde dataskyddet.

Sysselsättningsfondens Compliancefunk-

tion ansvarar för rapporteringskanalen för

misstankar om missbruk. Via kanalen är

det möjligt att anmäla misstänkta förseel-

ser och missbruk också anonymt. År 2025

inkom 4 (7) anmälningar till kanalen för

rapportering av missbruk. Anmälningarna

behandlades och undersöktes i enlighet

med verksamhetsprinciperna.

Sysselsättningsfondens anseende under-

söktes hos fyra intressentgrupper senast

2024: politiska beslutsfattare, läroanstal-

ter, allmänheten och medier. Forsknings-

metoden var T-medias undersökning

Luottamus&Maine, där man svarar på

påståenden om förvaltning, ekonomi, led-

ning, innovationer, växelverkan, produkter

och tjänster, arbetsplats och hållbarhet. På

skalan 1–5 var det allmänna vitsordet för

fondens anseende 2024 bland de politiska

beslutsfattarna 3,99 (3,66), bland läroan-

stalterna 3,77 (2020: 3,52), bland den stora

allmänheten 3,37 (3,34) och bland medierna

3,12 (2021: 3,65). Undersökningen Luotta-

mus&Maine genomfördes inte 2025.

Under 2025 utvecklade vi verksamheten

med avseende på principerna för god för-

valtning och kravenligheten. I slutet av

2025 hade alla våra anställda genomgått

en utbildning om våra etiska anvisningar.

Vi följde aktivt författningsändringarna

och lanserade en ny webbutbildning riktad

till alla anställda om reglering som inver-

kar väsentligt på Sysselsättningsfonden.

Vi genomförde också en enkät bland vår

personal om Sysselsättningsfondens etiska

verksamhet och ordnade serviceområdes-

visa diskussionsmöten om enkätresultaten.

Vi övervakar att arbetsgivarnas skyldig-

heter i fråga om arbetslöshetsförsäkrings-

premierna uppfylls, vilket förebygger grå

ekonomi. Syftet med tillsynen är att säker-

ställa att de löneuppgifter som arbetsgivar-

na uppgett som grund för arbetslöshetsför-

säkringspremien motsvarar den faktiska

lönebetalningen och att arbetslöshetsför-

säkringspremierna kan samlas in till rätt

belopp.

Hållbarhet

51Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Inom bekämpningen av grå ekonomi hade

vi i fjol ett nära samarbete med Skatteför-

valtningen, Arbets- och näringsministeriet

samt andra offentliga aktörer. Vi deltog

också i finansieringen av löneräknings-

programmet Palkka.fi. Palkka.fi är ett

avgiftsfritt löneräkningsprogram för små

arbetsgivare och det förvaltas av Skatte-

förvaltningen, arbetspensionsförsäkrings-

bolagen och Sysselsättningsfonden. Det

ger tillgång till ett program som under-

lättar korrekt hantering av lönerelaterade

betalningar.

Vi stödjer bekämpningen av grå ekonomi

också genom att regelbundet rapportera

uppgifter om vår påverkanskommuni-

kation som riktas mot ministerierna och

riksdagen till öppenhetsregistret. Syftet

med öppenhetsregistret är att förbättra

transparensen i beslutsfattandet, bekämpa

osaklig påverkan samt stärka medborgar-

nas förtroende för statsförvaltningen och

demokratin.

REFERENSRAM FÖR SAMHÄLLELIG

FINANSIERING

Fonden har utarbetat en referensram för

samhällelig finansiering. Referensramen

har utarbetats i enlighet med International

Capital Market Associations (ICMA) prin-

ciper för samhälleliga masskuldebrevslån,

som uppdaterades 2021, och den europeiska

lånemarknadsorganisationens (LMA) prin-

ciper för samhälleliga lån, som uppdatera-

des 2023. Referensramen gör det möjligt att

skaffa skuldfinansiering med olika finan-

siella instrument, som driver fram samhäl-

leliga fördelar.

Referensramen gör det möjligt att sam-

manbinda fondens skuldfinansiering tätt

med positiva samhälleliga effekter. Genom

att tillämpa referensramen kan vi dessut-

om främja förverkligandet av FN:s mål för

hållbar utveckling "God utbildning för alla"

och "Anständiga arbetsvillkor och ekono-

misk tillväxt". Finansiering som lyfts på

detta sätt används för utgifter som uppfyller

behörighetsvillkoren, dvs. fokuserar på att

skapa trygghet vid förändringar i arbets-

livet. Sådana är till exempel finansiering

av arbetslöshetsförmåner. I slutet av 2025

hade Sysselsättningsfonden ingen sådan

skuldfinansiering, på vilken referensra-

men för samhällelig finansiering skulle ha

tillämpats.

Hållbarhet

52Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

HÅLLBAR INVESTERINGSVERKSAMHET

Hållbarhet i investeringsverksamheten

innebär att när vi fattar investeringsbeslut

beaktar vi, utöver investeringsobjektets

ekonomiska siffror, även ESG-faktorer som

hänför sig till miljön, samhället och god

förvaltningssed (Environment, Social and

Governance). Vi tillämpar ESG-integrering

i alla våra investeringar i den mån det är

möjligt, med undantag av indexplacering-

ar. En utomstående part går igenom våra

investeringar två gånger per år och rappor-

terar om eventuella avvikelser.

Vi investerar inte i bolag som har koppling-

ar exempelvis till korruption, barnarbete el-

ler kränkning av arbetstagare eller mänsk-

liga rättigheter. Dessutom investerar vi i så

långt det är möjligt i företag som följer FN:s

Global Compact-principer.

Vid uppföljning och analysering av Sys-

selsättningsfondens hållbarhet används

numeriska utvärderingsmetoder med vilka

man eftersträvar en så heltäckande och

mångsidig bild av fondens hållbarhetsprofil

och dess utveckling som möjligt.

Uppföljningen har gjorts med motsvarande

indikatorer sedan 2019. Vid bedömningen

av hållbarheten granskas bland annat indi-

katorer som beskriver placeringsobjektens

och de bakomliggande företagens operativa

hållbarhet, såsom utvecklingen av variabler

som mäter miljöbelastning, förverkligandet

av jämställdhet samt god förvaltningssed.

Bedömningen grundar sig på SFDR- och

MiFID II-regleringen samt EU-taxonomin.

Enligt den senaste hållbarhetsbedömning-

en låg våra placeringar på en god nivå med

ESG-indikatorer mätt.

ESG-analysen av Sysselsättningsfondens

investeringstillgångar täcker 63,7 (68) pro-

cent av fondens investeringstillgångar och

likvida medel. I den analyserade förmögen-

heten ingår till exempel inte penningmedel

eller placeringar i statslån.

Hållbarhet

53Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Den analys av vår hållbarhet som ett kapi-

talförvaltningsinstitut gjorde i december

2025 visar att av miljöindikatorerna för

vår investeringsportfölj har de relativa

kolutsläppen (den viktade kolintensiteten)

hållits på ungefär samma nivå som den

analys som gjordes i december 2024. Sedan

2019 har vi lyckats halvera de relativa kol-

dioxidutsläppen i vår investeringsportfölj

och enligt bedömningen i december 2025 är

koldioxidavtrycket från våra investeringar

fortfarande betydligt lägre än jämförelse-

indexet. Av våra fondplaceringar är 80 (82)

procent fonder som främjar hållbarhets-

faktorer, dvs. SFDR art. 8-fonder, och 16 (13)

procent är SFDR art. 9-fonder, som har som

mål att göra hållbara investeringar. Av alla

våra investeringar har 88 (88) procent ett

åtminstone ambitiöst mål för klimatarbetet

och utsläppsminskningen.

Av våra investeringar bedöms 73 (79) pro-

cent ha en positiv inverkan på FN:s mål för

hållbar utveckling. De indikatorer för våra

investeringar som är relaterade till sociala

faktorer (jämställdhet mellan könen, sty-

relsens oberoende och lönejämställdhet)

skedde inga betydande förändringar jäm-

fört med bedömningen i slutet av 2024. De

uppmätta observationerna visar dock på

portföljnivå att hela portföljen är i linje med

jämförelseindexet. I Sysselsättningsfondens

direkta placeringar ingår inte bolag som

bryter mot normer (baserat på ISS:s klassifi-

cering). Som en del av indexfondplacering-

arna gäller 0,31 (0,2) procent av Sysselsätt-

ningsfondens investeringar sådana bolag.

Hållbarhet

54Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Riskhantering

Riskhanteringen är en väsentlig

del av Sysselsättningsfondens

interna kontroll. Dess syfte är

att stärka riskmedvetenheten

i beslutsfattandet och stödja

uppnåendet av fondens

strategiska och operativa

mål. Riskhanteringen ger

högkvalitativ och systematisk

information om de risker och

hot som riktas mot fonden samt

rekommendationer om åtgärder

för att förebygga och hantera

dem.

VI TRYGGAR VÅR VERKSAMHET GENOM

OMFATTANDE RISKHANTERING

Vi följer upp och hanterar risker bl.a. inom

följande delområden: strategiska, operati-

va, omvärldsrelaterade, regleringsmässiga

samt ekonomiska och finansiella risker. En

övergripande riskhantering är en viktig del

av vår verksamhet.

Identifiering av risker på strategisk ni-

vå och formbunden hantering av dem

hjälper fonden att uppnå sina mål inom

ramen för den fastställda riskbenägen-

heten. År 2025 uppdaterade vi listan över

strategiska risker på basis av den årliga

bedömningsprocessen.

Genom att hantera operativa risker tryggar

vi kontinuiteten i våra nyckelverksamhe-

ter och i vår lagstadgade verksamhet och

strävar efter att säkerställa att fondens

verksamhetsförutsättningar bevaras även

under undantagsförhållanden. Vi stärkte

ytterligare genomgången av hanteringen

av cyberrisker och utvecklade vår hotmo-

dellering för att bemöta cyberhot bättre än

tidigare. Under året uppdaterade vi också

vår IT-kapacitet till en ny nivå, vilket ökade

vår digitala funktionssäkerhet.

Genom att hantera regleringsrisker ser vi

till att Sysselsättningsfonden agerar i över-

ensstämmelse med lagen och kraven, på

ett hållbart och etiskt sätt. Till detta hör en

aktiv uppföljning av lagstiftningsändringar.

Sysselsättningsfondens compliancefunk-

tion fokuserar särskilt på dessa ämnesom-

råden. Vi följer också aktivt utvecklingen

inom informationssäkerhetsregleringen

och utvecklade processer relaterade till

dataskydd.

De ekonomiska risker som förändringarna

i verksamhetsmiljön medför hanterar vi

bland annat genom mångsidiga prognos-

metoder och ändringar i arbetslöshetsför-

säkringspremierna i rätt tid för ett kalen-

derår i sänder. För att trygga vår likviditet

55Styrelsens verksamhetsberättelse 2025 Riskhantering

bedriver vi placeringsverksamhet med

låg risk och strävar efter att trygga goda

möjligheter till upplåning. Dessutom har

Sysselsättningsfonden en lagstadgad kon-

junkturbuffert som har till uppgift att stödja

likviditeten och minska behovet av föränd-

ringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna

nivå på grund av konjunktursvängningar.

Hanteringen av de finansiella riskerna

har genomförts på Sysselsättningsfonden

enligt samma principer som tidigare Prin-

ciperna och de mest betydande riskerna

presenteras i noten om finansieringsris-

ker. Under rapportperioden förekom inga

betydande förändringar i risknivån eller

osäkerhetsfaktorerna.

Personalen har en central roll i riskhante-

ringen. Personalen deltar aktivt i riskhante-

ringen genom att identifiera risker i sitt ar-

bete. Riskhanteringsutbildning som stödjer

kompetensen och stärker riskmedvetenhe-

ten i hela organisationen är obligatorisk för

personalen. Riskhanteringschefen stödjer

hela organisationen i identifieringen av

risker och rapporterar om lägesbilden som

gäller riskerna till fondens ledningsgrupp,

revisionsutskottet och styrelsen.

COMPLIANCE STÖDJER OCH

SÄKERSTÄLLER ATT VERKSAMHETEN

ÄR FÖRENLIG MED BESTÄMMELSERNA

Till Sysselsättningsfondens interna kon-

troll och andra försvarslinje hör förutom

riskhantering även compliancefunktionen.

Sysselsättningsfondens styrelse har god-

känt principerna för funktionen och Com-

pliance Officer rapporterar regelbundet till

verkställande direktören, revisionsutskottet

och styrelsen.

Funktionen strävar efter att säkerställa

att Sysselsättningsfonden följer gällande

reglering, fondens bindande externa an-

visningar och fondens egna anvisningar.

Compliance identifierar och bedömer i nära

samarbete med riskhanteringen och affärs-

verksamheten risker för bristande efter-

levnad av regleringen. Funktionen stödjer

också affärsverksamheten i uppföljningen

av regleringsmiljön. Compliance stöds i

arbetet av fondens compliancenätverk, som

består av jurister. Compliance arbetar också

för att verksamhetssätten ska vara etiska

och ansvarsfulla bland annat genom att ge

anvisningar och utbilda de som arbetar vid

Sysselsättningsfonden.

Under 2025 genomfördes en etisk enkät

som riktades till alla som arbetar vid Sys-

selsättningsfonden. I enkäten framfördes

ett stort antal olika påståenden om respon-

dentens egna handlingar och om andra

personers handlingar som respondenten

lagt märke till. Baserat på svaren känner

respondenterna väl till fondens uppfö-

randekod och rapporteringskanalen för

missbruk. Enligt enkäten håller den etiska

verksamheten i allmänhet god nivå vid

fonden. Compliance ordnade utbildningar

per serviceområde för genomgång av den

etiska enkäten och om uppförandekoden.

Utöver tillsynen över efterlevnaden av

bestämmelserna är Compliance Officer

fondens insideransvariga, upprätthåller

ett register om närkrets och bistår bl.a.

i jävsfrågor. Dessutom ansvarar Syssel-

sättningsfondens compliancefunktion

för kanalen för rapportering av missbruk.

Via kanalen är det möjligt att anmäla

misstänkta förseelser och missbruk ock-

så anonymt. Inkomna anmälningar be-

handlades och undersöktes i enlighet med

verksamhetsprinciperna.

56Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

I slutet av 2025 hade

Sysselsättningsfonden 124 (139)

anställda. Räknat i årsverken

var antalet anställda 120 (130).

Vi betalade sammanlagt 9,8 (10,9) miljo-

ner euro i löner och naturaförmåner under

2025. Vårt lönesystem grundar sig på arbe-

tets svårighetsgrad och dessutom har vi ett

resultatpremieprogram som stöder uppnå-

endet av våra strategiska mål.

Av vår personal var 52 (54) män och 72 (85)

kvinnor. Personalens medelålder var 44,8

(44,2) år och den genomsnittliga tjänstgö-

ringstiden vid fonden var 7,4 (7,0) år. Den

frivilliga personalomsättningen var 10,37

(10,23) procent 2025 och sjukfrånvaron var

2,80 (2,85) procent.

100

120

140

160

180

200

pers

6/2024

*I rapporteringen av antalet anställda har vi övergått

till att använda hela månaden som granskningsperiod

i stället för månadens sista dag.

Antal anställda (HC)

2024–2025*

139

12/2024

6/2025

12/2025

179

124

133

Personalens ålders-

och könsfördelning

20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år 60–65 år

Kvinnor Män

4 %

6 %

4 %

10 %

15 %

14 %

17 %

13 %

1 %

16 %

Personal

57Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

ÄNDRINGAR I LEDNINGSGRUPPEN

År 2025 skedde flera ändringar i lednings-

gruppens sammansättning. I februari

meddelade vår långvariga verkställande

direktör Janne Metsämäki att han går i

pension den 31 december 2025. Fondens

styrelse utsåg fondens ekonomi- och finan-

sieringsdirektör Karo Nukarinen till hans

efterträdare. Karo Nukarinen tillträdde som

verkställande direktör den 1 januari 2026.

Karo Nukarinen ansvarar tillfälligt för fon-

dens ekonomi- och finansieringsverksam-

het som en del av sin nuvarande roll tills

en ny person har utsetts till ekonomi- och

finansieringsdirektör. Direktör för kund-

relationsdirektör Tuulikki Saari utsågs till

ställföreträdande verkställande direktör

från och med den 1 januari 2026.

Personal

Direktör för serviceområdet Teknologi och

utveckling Virpi Halme samt direktör för

serviceområdet HR och kommunikation

Katja Knaapila lämnade fonden i början

av året. Styrelsen utnämnde Head of PMO

Antti Lähde till direktör för serviceområdet

Teknologi och utveckling från och med den

25 mars. Ledningen av serviceområdet HR

och kommunikation ordnades först tillfäl-

ligt inom ledningsgruppen och i slutet av

året gjordes ledningsarrangemanget per-

manent. I samband med detta upphörde

serviceområdet HR och kommunikation.

VI BYGGER FRAMTIDENS DIGITALA

TJÄNSTER TILLSAMMANS

MED VÅR PERSONAL

Under 2025 fortsatte vi att stärka Syssel-

sättningsfondens IT-kapacitet. I slutet av

2025 nådde vi en betydande milstolpe när

vi slutförde ett omfattande IT-projekt där vi

överförde våra IT-tjänster till en ny leveran-

tör och samtidigt byggde nya plattforms-

färdigheter. Projektet för IT-kapaciteten

har varit en av våra viktigaste strategiska

satsningar under de senaste åren och som

resultat av arbetet med projektet har fonden

en modern IT-bas, som ger bättre möjlighe-

ter än tidigare att utveckla digitala tjänster.

58Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Projektet för IT-kapaciteten påverkar per-

sonalens vardag och målet har varit att se

till att vår personal har tillgång till använ-

darvänliga, trygga och funktionssäkra

lösningar som stödjer både individernas

och organisationens utveckling. Stärkandet

av personalens kompetens har utgjort en

väsentlig del av projektet och hösten 2025

genomförde vi molnutbildningar för hela

personalen i syfte att öka den grundläggan-

de förståelsen för molnteknikens fördelar

för och effekter på tjänsteutvecklingen.

Under 2025 har också utnyttjandet av ar-

tificiell intelligens varit ett fokusområde i

utvecklingen av personalens kompetens.

Under året har vi utarbetat anvisningar för

användningen av artificiell intelligens och

principer för ansvarsfull användning.

Innan de valda verktygen för artificiell

intelligens införs förutsätts personalen

genomgå en intern utbildning om principer

för, användning av och ansvarsfullhet inom

artificiell intelligens. Hösten 2025 ordnade

vi dessutom en utbildningshelhet för hela

personalen som fördjupade kompetensen i

utnyttjandet av artificiell intelligens. Med

hjälp av utbildningarna säkerställde vi

att vår personal har färdighet att kritiskt

bedöma den information som artificiell

intelligens producerar, använda verktyg för

artificiell intelligens på ett ändamålsen-

ligt och ansvarsfullt sätt samt agera så att

dataskyddet och informationssäkerheten

bevaras i alla situationer.

ÖVERGÅNGSPERIODEN FÖR

VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER

UPPHÖRDE

Lagen om att dra in vuxenutbildningsför-

månerna trädde i kraft den 1 juni 2024 och

övergångsperioden löpte ut vid utgången

av 2025. Lagändringen inverkade betydligt

på verksamheten inom de serviceområden

som producerar förmånstjänster och stöd-

funktioner samt på personalresurserna re-

dan under övergångsperioden. År 2025 pro-

ducerade endast ett team förmånstjänster.

Den exceptionellt långa övergångsperioden

gjorde förändringen krävande för alla par-

ter och därför satsade vi på inkluderande

förändringsledning under hela processen.

Förändringens effekter följdes upp genom

regelbundna erfarenhetsmätningar, vilket

gjorde det möjligt att rikta stödåtgärder och

kommunikation i enlighet med personalens

behov i varje situation.

Personal

59Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

UTVECKLING AV

MEDARBETARUPPLEVELSEN

OCH LEDARSKAPET

Vi analyserade medarbetarupplevelsen med

en personalundersökning som genomför-

des på våren och med två pulsenkäter på

hösten. i den senaste pulsenkäten var eN-

PS-rekommendationsindexet -7 (värdet kan

variera mellan -100 och 100), vilket innebär

en förbättring jämfört med tidigare år (2024:

-18, 2023: -26).

Den långvariga förändringssituationen

som har samband med indragningen

av vuxenutbildningsförmånerna syns

dock fortfarande i resultaten från per-

sonalenkäterna och avspeglas också i

rekommendationsindexet.

Under 2025 utvecklade vi särskilt chefsar-

betet i vår ambition att nå en utmärkt med-

arbetarupplevelse. På våren uppdaterade

vi principerna för ledningen av fonden och

baserat på dem utvärderade vi cheferna med

270-metoden, som gav helhetsbetyget 4,58/5.

De utvecklingsområden som framkom i ut-

värderingen styr utvecklingen av ledningen

även 2026.

STÄRKANDE AV IDENTITET

OCH KAPACITET

Under 2025 fortsatte vi identitetsarbetet

som inleddes hösten 2024. Vi fördjupade

hela organisationens förståelse för Syssel-

sättningsfondens identitet genom att be-

handla identitetens delområden i alla team.

Framöver är identitetsmatrisen ett viktigt

verktyg bland annat för förankringen av

ledningsprinciperna och utvecklingen av

kommunikationsfärdigheterna.

Under 2025 drog ledningsgruppen upp

riktlinjer för tyngdpunkterna i utvecklingen

av kommunikationsfärdigheterna för åren

2025–2027. Målet är att stärka kommunika-

tionsfärdigheterna och kommunikations-

förståelsen uppgiftsvis för att stärka dia-

logen i arbetsgemenskapen och förbättra

produktiviteten och effektiviteten. För att

kommunikationen ska vara förenlig med

strategin planerade vi en reform av arbets-

sätten, som styr vårt arbete från och med

början av 2026.

Personal

60Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Händelser efter räkenskapsperioden

Sysselsättningsfondens ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt efter rapporteringsperioden.

Helsingfors den 24 februari 2026

Sysselsättningsfonden

Styrelse

61Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens redogörelse för

förvaltnings- och styrsystemen år 2025

har uppgjorts i enlighet med värdepap-

persmarknadslagen och rekommenda-

tionen om rapportering enligt den finska

koden för bolagsstyrning, som trädde i kraft

den 1 januari 2025.

IAKTTAGANDE AV KODEN FÖR

BOLAGSSTYRNING 2025 OCH AVVIKELSE

FRÅN REKOMMENDATIONERNA

Sysselsättningsfonden är en lagstadgad

självständig inrättning som övervakas av

Finansinspektionen. Sysselsättningsfon-

den har emitterat ett masskuldebrevslån

som noterats i Nasdaq OMX Helsingfors Oy

och som förfaller till betalning i juni 2027.

Fonden har ett företagscertifikatprogram på

300 miljoner euro (31.12.2024: 300 miljoner

euro), som var helt oanvänt i slutet av 2024

och 2025. I sin verksamhet följer Syssel-

sättningsfonden i tillämpliga delar en

förvaltningskod som är offentligt tillgänglig

på Värdepappersmarknadsföreningen rf:s

webbplats (www. cgfinland.fi).

Sysselsättningsfondens verksamhet och

dess organs uppgifter regleras av lagen

om finansiering av arbetslöshetsförmå-

ner (555/1998), statsrådets förordning om

finansiering av arbetslöshetsförmåner

(1227/2014) och förordningen om Syssel-

sättningsfondens reglemente (862/1998).

På grund av Sysselsättningsfondens verk-

samhetsform och bakgrund avviker dess

verksamhet från koden för bolagsstyrning i

fråga om följande rekommendationer:

• Rekommendationerna 1, 2, 3 och 4:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag och Sysselsättningsfondens

högsta beslutanderätten utövas

inte av bolagsstämman eller

motsvarande organ, utan av ett

förvaltningsråd som utses av statsrådet

i enlighet med förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). I förordningen föreskrivs

bland annat om ärenden och

förfaranden som ska avgöras vid

förvaltningsrådets sammanträden

samt om kallelse till sammanträde.

Därför tillämpas rekommendationerna

om bolagsstämma, kallelse till

bolagsstämma och beslutsförslag,

aktieägarnas initiativ och

närvaro på bolagsstämman samt

bolagsstämmans handlingar inte på

Sysselsättningsfondens verksamhet.

• Rekommendationerna 5, 6, 7, 8 och 9:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Enligt förordningen

fastställer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna, ordföranden

och vice ordföranden för följande

kalenderår. Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och sju

representerar arbetstagarna. Därför

tillämpas inte rekommendationerna

om val av styrelsemedlemmar,

62Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

mandatperiod, sammansättning

och mångfald samt medlemmarnas

oberoende i Sysselsättningsfondens

verksamhet.

• Rekommendationerna 10 och 19:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente

(862/1998). Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och

sju representerar arbetstagarna.

Sysselsättningsfonden har inte heller

aktieägare eller motsvarande ägare, så

styrelsens eller ledningens oberoende

av betydande aktieägare ska inte

bedömas och rekommendationen om

aktieägarnas utnämningskommitté

tillämpas inte.

• Rekommendationerna 16, 17 och 18:

I bestämmelserna om

Sysselsättningsfondens verksamhet

finns inte någon skyldighet att

inrätta särskilda utskott, och

fonden har således inga utskott

bortsett från revisionsutskottet.

Eftersom Sysselsättningsfonden

inte är ett aktiebolag bedöms inte

revisionsutskottets oberoende av

betydande aktieägare.

• Rekommendation 21:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente väljer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna

och styrelseordföranden.

Styrelseordföranden väljs turvis

vartannat år bland arbetsgivarnas

eller arbetstagarnas representanter,

och därför tillämpas inte

rekommendationen om begränsning av

verkställande direktören.

• Rekommendation 22:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente fastställer Social- och

hälsovårdsministeriet mötesarvodena

för förvaltningsrådets medlemmar

och principerna för ersättning av

resekostnader. Förvaltningsrådet

beslutar om arvoden till

styrelsemedlemmarna. Styrelsen

beslutar om villkoren för verkställande

direktörens anställningsförhållande

och om verkställande direktörens

belöningen samt om principerna för den

övriga ledningens belöning.

• Rekommendation 23:

Sysselsättningsfonden har inga

aktieägare eller motsvarande

ägare och därför tillämpas inte

rekommendationerna om aktiearvoden

och aktiebaserade arvoden till

styrelsemedlemmar.

• Rekommendation 27:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag, så bestämmelserna om

närståendetransaktioner kan inte

tillämpas på Sysselsättningsfondens

verksamhet på det sätt som

avses i koden för bolagsstyrning.

Sysselsättningsfonden tillämpar

dock IFRS-standarden och följer upp

närståendetransaktionerna på det sätt

som anges nedan.

Förvaltnings- och styrsystem

63Styrelsens verksamhetsberättelse 2025

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt förordningen om Sysselsättnings-

fondens reglemente (862/1998) utövas

Sysselsättningsfondens högsta beslutan-

derätt av förvaltningsrådet, som har 10–18

medlemmar. Hälften av medlemmarna

representerar arbetsgivarna och hälften

arbetstagarna. Mandatperioden för med-

lemmarna i Sysselsättningsfondens för-

valtningsråd är tre kalenderår. Statsrådet

tillsatte den 2 november 2023 på framställ-

ning av Social- och hälsovårdsministeriet

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

för mandatperioden 1.1.2024–31.12.2026.

Till förvaltningsrådet utsågs 18 ledamöter.

Av medlemmarna utnämndes sex på

framställning av Finlands Näringsliv EK

rf, tre på framställning av Kommun- och

välfärdsområdesarbetsgivarna KT, tre på

framställning av Finlands Fackförbunds

Centralorganisation FFC rf, tre på framställ-

ning av STTK rf och tre på framställning av

Akava rf. Den föreslagna sammansättning-

en är förenlig med 4 a § 2 mom. i lagen om

jämställdhet mellan kvinnor och män. År

2024 utnämnde statsrådet två och år 2025

tre nya medlemmar i förvaltningsrådet, alla

fram till slutet av den pågående mandatpe-

rioden den 31 december 2026.

Förvaltningsrådet väljer inom sig för ett ka-

lenderår i sänder en ordförande och en vice

ordförande, av vilka den ena ska företräda

arbetsgivarna och den andra arbetstagarna.

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas repre-

sentanter innehar ordförandeskapet vart-

annat år. År 2025 var Millariikka Rytkönen,

som representerar arbetstagarna, ordföran-

de för förvaltningsrådet.

På sitt höstmöte valde förvaltningsrådet in-

om sig Antti Zitting till ordförande för 2026.

Förvaltnings- och styrsystem