Varje arbetstagare som har fyllt 18 år och är under 65 år är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Som arbetsgivare är du skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie om du under kalenderåret betalar ut sammanlagt mer än 1500 euro i lön till dina arbetstagare.
Bestämmelser om betalningsskyldighet för arbetslöshetsförsäkringspremier finns i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.
Kriterier för ett anställningsförhållande är
Du ska alltid innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien i en premieskyldig arbetstagare även om du inte betalar mer än 1500 euro i lön under året. Om lönesumman under ett kalenderår inte överstiger 1500 euro, förblir den innehållna andelen hos dig.
Om din arbetstagare är både pensionerad och fortfarande arbetar, omfattas hans eller hennes lön av betalningsskyldigheten. Kom ihåg att betalningsskyldigheten upphör när arbetstagaren fyller 65 år.
Om du är företagare, lantbruksföretagare eller en familjemedlem till en lantbruksföretagare, och du vid sidan av din företagsverksamhet är anställd av någon annan i ett anställningsförhållande, är du betalningsskyldig för lönen för arbete som utförts hos arbetsgivaren.
Vänligen notera att den lägsta åldersgränsen för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie höjdes till 18 år den 1.8.2022. Som en följd av ändringen, från och med den 1.8.2022, betalas ingen arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen för en anställd under 18 år, men betalningsskyldigheten börjar i början av månaden efter arbetstagarens 18 -årsdag. Fram till 31.7.2022 betalas arbetslöshetsförsäkringspremie för 17-åriga anställda.
När du anställer en hantverkare eller annan hjälp till ditt hem och ingår ett arbetsavtal med arbetstagaren, blir du arbetsgivare. I egenskap av arbetsgivare är du skyldig att även sköta om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien.
Om du köper en tjänst från ett företag eller en företagare, är du inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
Om du anställer en barnskötare till ditt hem är du i egenskap av arbetsgivare skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Även om lönen helt eller delvis utbetalas från FPA:s stöd för privat vård, hör det till arbetsgivarens skyldigheter att betala arbetslöshetsförsäkringspremier även för FPA:s andel. Om barnskötaren är under 18 år eller har fyllt 65 år, betalas inga arbetslöshetsförsäkringspremier på barnskötarens lön. Om den totala lönesumman som utbetalas under året inte överstiger 1500 euro, påförs arbetsgivaren ingen arbetslöshetsförsäkringspremie, men arbetstagarens premie ska dock innehållas från arbetstagaren som omfattas av betalningsskyldigheten och innehållningen på lönen blir kvar hos arbetsgivaren
När du tillsammans med andra hushåll grundar en s.k. barnvårds- eller städcirkel, ska ni också sköta om arbetslöshetsförsäkringspremierna.
Om ni har ingått endast ett arbetsavtal med barnskötaren/städaren, sköter en representant för cirkeln om anmälningarna och betalningarna i sitt namn. Då utgör cirkeln en arbetsgivare och alla medlemmar i cirkeln är gemensamt ansvariga för premierna.
Uppdragsgivarna är solidariskt arbetstagarens arbetsgivare om
Om varje medlem i cirkeln har ingått ett separat arbetsavtal med arbetstagaren, sköter var och en av er själv om arbetslöshetsförsäkringspremierna och övriga förpliktelser.
Bolagets delägare betalar en lägre arbetslöshetsförsäkringspremie för löntagare än arbetstagarna. Uppgifter rapporteras till inkomstregistret. Delägaruppgifterna rapporteras till inkomstregistret som tilläggsuppgifter i samband med rapporteringen om löneuppgifter. Läs mer om rapportering av löneuppgifter till inkomstregistret.
Begreppet delägare definieras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Observera att definitionen av delägare ändrades den 1.7.2019 till sin nuvarande form, gällande tidigare år kan du kontakta vår kundtjänst vid behov. Betalningsskyldigheten granskas i enlighet med löneutbetalningsdagen. Således är det avgörande huruvida familjemedlemmen är delägare vid det datumet som lönen utbetalas.
Om du inte har en ledande position inom företaget, men arbetar inom företaget eller bolaget, är du delägare om något av följande villkor uppfylls:
Om du har en ledande position, men inte är företagare i den mening som avses i 3 § i företagarpensionslagen (lagen om pension för företagare) eller 3-5 § i lantbruksföretagares pensionslag (lagen om pension för lantbruksföretagare), kan du enligt arbetslöshetsskyddslagen vara delägare om du arbetar inom företaget och om något av följande villkor uppfylls:
I avsnittet Betalningsskyldighet vid olika bolagsformer, hittar du kriterierna för delägande i olika bolagsformer. Observera att indirekt innehav också kan påverka ditt ansvar.
I tabellerna nedan kan du kontrollera vem betalningsskyldigheten gäller vid olika bolagsformer och vem som är delägare.
Ledande ställning: verkställande direktör, styrelseordförande, styrelseledamot eller motsvarande ställning. En styrelsesuppleant är i ledande ställning endast om han deltar i styrelsemöten så ofta att han anses ha samma beslutanderätt i praktiken som en ordinarie styrelseledamot.
Familjemedlem: make och sambo samt släktingar i rakt upp- och nedstigande led som bor i samma hushåll (till exempel barn, föräldrar och mor/farföräldrar)
|
Ägande/röstetal |
|
Ledande position |
|
|
|
|
Ja |
Nej |
|
Ensam |
under 15 % |
Löntagare |
Löntagare |
|
|
15-30 % |
Delägare |
Löntagare |
|
|
över 30 % |
Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* |
Löntagare |
|
|
50 % |
Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* |
Delägare |
|
|
Över 50 % |
Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* |
Delägare |
|
Tillsammans med familjemedlemmar (även själv ägare) |
Under 30 % |
Löntagare |
Löntagare |
|
|
30 - under 50 % |
Delägare |
Löntagare |
|
|
50 % |
Delägare |
Delägare |
|
|
över 50 % |
Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* |
Delägare |
* Med företagare avses sådan företagare som avses i 3 § i pensionslagen (lagen om pension för företagare) samt 3-5 § i lantbruksföretagarnas pensionslag (lagen om pension för lantbruksföretagare).
|
Bolagsform |
|
Betalningsskyldighet arbetslöshetsförsäkringspremie |
|
Enskild näringsidkare |
Företagaren själv |
Ingen betalningsskyldighet |
|
|
Företagarens make/maka |
Ingen betalningsskyldighet |
|
|
Annan familjemedlem som bor i samma hushåll och som får lön och har ett arbetsförhållande |
Löntagare |
|
Öppet bolag |
Bolagsman* |
Ingen betalningsskyldighet |
|
|
Familjemedlem till bolagsman |
Löntagare |
|
Kommanditbolag |
Ansvarig bolagsman |
Ingen betalningsskyldighet |
|
|
Familjemedlem till bolagsman |
Löntagare |
|
|
Tyst bolagsman som inte är familjemedlem till en ansvarig bolagsman |
Löntagare |
|
|
Tyst bolagsman som är familjemedlem till en ansvarig bolagsman |
Löntagare |
|
Andelslag |
Högst 6 medlemmar och lika stort röstetal |
Delägare |
|
|
Fler än 6 medlemmar och lika stort röstetal** |
Löntagare |
|
Oskiftat dödsbo |
Dödsbodelägare*** |
Endast det att personen blir dödsbodelägare ger inte upphov till ändringar i personens ställning inom företaget eller bolaget |
|
|
När delägarskapet i dödsboet uppstår, börjar dödsbodelägaren utöva den bestämmanderätt som hör till företagaren |
Ingen betalningsskyldighet |
* En person som uppfyller villkoren i 3 § i lagen om pension för företagare eller 3-5 § i lagen om pension för lantbruksföretagare är företagare eller jordbruksföretagare och han eller hon har inte skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringpremier.
** Såvida ingenting annat har bestämts om röstetalet i andelslagets stadgar.
*** Utgångspunkten är att delägarskap i ett oskiftat dödsbo inte förändrar personens ställning inom företaget eller bolaget, såvida det inte finns särskilda grunder till att bedöma situationen på annat sätt. Om det sker förändringar i personens ställning, ska dock situationen bedömas på nytt senast efter arvsskiftet.
Obs! I ovan tabeller anges inte alla särskilda situationer och du bör vid behov bekanta dig närmare med anvisningarna gällande betalningsskyldighet och delägarskap. Ytterligare information får du även av vår kundtjänst.
Ledande ställning: verkställande direktör, styrelseordförande, styrelseledamot eller motsvarande ställning.En styrelsesuppleant är i ledande ställning endast om han deltar i styrelsemöten så ofta att han anses ha samma beslutanderätt i praktiken som en ordinarie styrelseledamot.
Familjemedlem: make och sambo samt släktingar i rakt upp- och nedstigande led som bor i samma hushåll (till exempel barn, föräldrar och mor/farföräldrar)
| Ägande/ antal röster | Ledande ställning | ||
| Ja | Nej | ||
| Ensam | Under 15 % | löntagare | löntagare |
| 15-30 % | delägare | löntagare | |
| över 30 % | ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* | löntagare | |
| 50 % | ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* | delägare | |
| över 50% | ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* | delägare | |
| Tillsammans med familjemedlemmar (äger också själv) | under 30 % | löntagare | löntagare |
| 30 - under 50 % | delägare | löntagare | |
| 50 % | delägare | delägare | |
| över 50 % | ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* | delägare | |
| Familjemedlemmars innehav (äger inte själv) | under 30 % | löntagare | löntagare |
| 30 - under 50 % | delägare |
löntagare | |
| 50 % eller mer | delägare | delägare |
*) Från och med 1.1.2016 ändrar företagarbegreppet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa på så sätt att det inte längre är bundet till tecknande av FöPL- eller LFöPL-försäkring. En person som uppfyller villkoren i 3 § i FöPL eller 3–5 § i LFöPL är företagare eller lantbruksföretagare och är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
| Bolagsform | Arbetslöshetsförsäkringspremie | |
| Enskild näringsidkare | Företagaren själv | ingen betalningsskyldighet |
| Företagarens make/maka | ingen betalningsskyldighet | |
| Annan familjemedlem som bor i samma hushåll och som får lön och är i anställningsförhållande | delägare | |
| Öppet bolag | Bolagsman* | ingen betalningsskyldighet |
| Bolagsmans familjemedlem** | delägare | |
| Kommanditbolag | Ansvarig bolagsman* | ingen betalningsskyldighet |
| Bolagsmans familjemedlem** | delägare | |
| Tyst bolagsman som inte är ansvarig bolagsmans familjemedlem | löntagare | |
| Tyst bolagsman som är ansvarig bolagsmans familjemedlem** | delägare |
*) Från och med 1.1.2016 ändrar företagarbegreppet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa på så sätt att det inte längre är bundet till tecknande av FöPL- eller LFöPL-försäkring. En person som uppfyller villkoren i 3 § i FöPL eller 3–5 § i LFöPL är företagare eller lantbruksföretagare och är inte arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig.
**) Om bestämmanderätten är begränsad för bolagsman i öppet bolag eller hos ansvarig bolagsman i kommanditbolag med ett bolagsavtal, inverkar detta på om en familjemedlem som bor i samma hushåll är delägare.
Observera att ett eventuellt indirekt innehav, dvs. innehav via ett annat företag (mellanliggande bolag) kan påverka din betalningsskyldighet. Observera att definitionen av delägare ändrades 1.7.2019 till sin nuvarande form, gällande tidigare år kontakta vår kundtjänst vid behov.
Kriterier för indirekt innehah
För att innehav via mellanliggande bolag ska påverka din betalningsskyldighet gällande arbetslöshetsförsäkringspremie, ska du uppfylla någon av följande punkter:
Aktiebolag
Andra bolagsformer
Du är själv eller tillsammans med dina familjemedlemmar bolagsman i ett öppet bolag som fungerar som mellanliggande bolag
Du behöver inte arbeta i ett mellanliggande bolag för att betraktas som en ägare i det.
Företagare genom indirekt innehav
För att en person ska kunna uppfylla definitionen av företagare genom indirekt innehav, ska personen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äga mer än 50 procent av det mellanliggande bolaget. Därutöver ska villkoren i 3 § i lagen om pension för företagare uppfyllas.
Du är delägare genom indirekt innehav om något av följande kriterier utöver de ovan nämnda uppfylls:
Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför.
Statliga ämbetsverks skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie skiljer sig från skyldigheten för företag, samfund och privatpersoner.
Statliga ämbetsverks arbetslöshetsförsäkringspremier
Statliga ämbetsverk innehåller i egenskap av arbetsgivare löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie från alla arbetstagares löner i samband med lönebetalningen.
Statliga ämbetsverk är inte skyldiga att betala arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Skyldighet att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för den statsanställda personalen grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998).
Bl.a. följande tjänsteförhållanden omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien:
I internationella situationer är arbetstagaren i regel försäkrad enligt lagstiftningen i landet där arbetet utförs.
Du kan också bekanta dig med Pensionsskyddscentralens riktlinjer för internationella situationer. Observera att i vissa internationella situationer skiljer sig bestämmelserna om skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringsavgift och arbetspensionsförsäkring.
I regel försäkras din arbetstagare i Finland och arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas enligt lagstiftningen i Finland.
Undantag från detta är utsända arbetstagare från EU- och EES-länderna, Schweiz och länder med vilka Finland har avtal om social trygghet samt personer som arbetar i två eller flera EU- eller EES-länder. Observera att alla bilaterala avtal om social trygghet inte nödvändigtvis gäller arbetslöshetsförsäkringspremien.
Dessutom är utländska arbetsgivare under vissa förutsättningar inte betalningsskyldiga för annat arbete än kortvarigt arbete som utförs av en person som är bosatt i Finland.
Arbetstagare som sänts till Finland från EU- eller EES-länder
Arbetstagare från EU- eller EES-länderna eller Schweiz som tillfälligt sänts ut för att arbeta i Finland försäkras i allmänhet i landet från vilket arbetstagarna sändes ut. En arbetstagare som tillfälligt sänts ut att arbeta inom EU-området kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 24 månader. I sådana fall behövs ett A1-intyg för den utsända arbetstagaren.
En utsänd arbetstagare kan med dispens fortsätta att omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet också under en längre tid än 24 månader, om arbetet i ett annat EU-land varar i högst fem år.
Brexits påverkan på gällande lagstiftning
Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft den 1.2.2020. I avgångsavtalet enades det om en övergångsperiod fram till 31.12.2020. Personer som har varit före 1.1.2021 i en gränsöverskridande situation mellan EU och Storbritannien, kommer även fortsättningsvis att omfattas av reglerna i tillämpade lagstifningen enligt EU:s socialförsäkringsförordning.
Från 1.1.2021 kommer handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien att gälla för arbetstagare som rör sig mellan EU och Storbritannien. Enligt bestämmelserna i avtalet kan en utstationerad arbetstagare under vissa förutsättningar omfattas av socialförsäkringen i sitt ursprungsland under högst 24 månader. Pensionsskyddscentralen utfärdar ett intyg om tillämpningen av finsk lagstiftning på en arbetstagare som utstationerats från Finland till Storbritannien.
Personer anställda i ett offentligt samfund
Arbetstagare, tjänstemän, och därmed jämförbara personer, som arbetar i ett offentligt samfund och som blir utsända till Finland från ett EU- eller EES-land eller Schweiz omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat. För dessa betalas inga arbetslöshetsförsäkringspremier i Finland.
Avtal om social trygghet som är bindande för Finland
Om det i bilaterala avtal om social trygghet som är bindande för Finland finns bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen, avgörs betalningsskyldigheten på basis av dessa bestämmelser. Enligt bestämmelserna i socialförsäkringsavtalen kan en utstationerad arbetstagare under vissa förutsättningar omfattas av utstationeringslandets lagstiftning, varvid arbetslöshetsförsäkringspremier betalas i ursprungslandet.
Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier finns i socialförsäkringsavtalen mellan Finland och Kina, Finland och Sydkorea samt Finland och Japan.
Länder med vilka Finland inte har avtal är alla andra länder än EU- eller EES-länderna, Schweiz och de länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen. Huvudprincipen för försäkringsskyldigheten när det gäller arbetstagare som kommer från länder med vilka Finland inte har något avtal är att arbetstagaren försäkras i det land där han eller hon arbetar. En arbetstagare från ett land som inte har avtal med Finland ska försäkras i Finland för det arbete som utförs i Finland oberoende av arbetets längd, bosättningsland och arbetsgivarens nationalitet.
Utsänd arbetstagare
Även en arbetstagare från ett land med vilket Finland inte har avtal kan vara en så kallad utsänd arbetstagare.
Betalningsskyldighet för arbetstagare från ett land som saknar avtal
Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för arbete som en arbetstagare från ett land med vilket Finland inte har avtal utför i Finland om det är frågan om
• arbete med transporttrafik, som arbetstagaren till största delen utför på annat håll än i Finland eller
• arbetstagaren är i Finland på kongress- eller turnéresa eller
• arbetstagaren är i Finland på ett annat motsvarande kortvarigt besök, vars syfte anknyter till det arbete som arbetstagaren utför i utlandet.
I de ovan nämnda fallen förutsätts att arbetsgivaren inte har hemvist i Finland och att arbetstagaren inte är bosatt i Finland.
Säsongarbetare från tredjeländer
Säsongarbetare som är tredjelandsmedborgare, på vilka säsongarbetslagen tillämpas, omfattas inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie (lagen trädde i kraft i början av år 2018).
Lagen om säsongarbete(lag om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning) gäller säsongarbetare som kommer från tredjeländer. Tredjelandsmedborgare är övriga än Europeiska unionens medborgare och medborgare i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som jämställs med unionens medborgare.
En säsongarbetare vistas i landet lagligen eller tillfälligt för att arbeta. Säsongarbetaren bor inte stadigvarande i Finland, utan arbetar i Finland en gång under en säsong eller återkommer flera år i följd.
Säsongarbetslagen gäller enbart anställda i arbetsförhållande.
Ytterligare information om säsongarbetslagen och dess tillämpning får du på Migrationsverkets webbplats.
Enligt huvudregeln ska arbetstagaren försäkras i enligt arbetslandets lagstiftning. Det finns dock undantag från huvudregeln, till exempel för utsända arbetstagare och arbetstagare som samtidigt arbetar i flera länder.
När en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta, påverkas försäkringsskyldigheten av följande saker:
• utstationeringens längd
• om arbetslandet är ett EU- eller EES-land
• om arbetslandet har ingått avtal om social trygghet med Finland
• om arbetstagaren omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.
Arbetstagare som åker Från Finland till EU- och EES-länder, Schweiz samt länder med vilka Finland har avtal om social trygghet
När en arbetstagare åker från Finland för att arbeta i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, försäkras arbetstagaren i regel enligt lagarna i det land där hen ska arbeta.
Undantaget är dock utsända arbetstagare som fortfarande kan försäkras i det utsändande landet, dvs. i Finland. Då betalas även arbetslöshetsförsäkringspremierna i Finland. Av den utsända arbetstagaren krävs ett A1-intyg, som beviljas av Pensionsskyddscentralen. En utsänd arbetstagare kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 24 månader.
Obs! En utsänd arbetstagare kan med dispens omfattas av det utsändande landets sociala trygghet i högst fem år. I Finland handhas dispensärenden av Pensionsskyddscentralen.
Brexits påverkan på gällande lagstiftning
Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft den 1.2.2020. I avgångsavtalet enades det om en övergångsperiod fram till 31.12.2020. Personer som har varit före 1.1.2021 i en gränsöverskridande situation mellan EU och Storbritannien, kommer även fortsättningsvis att omfattas av reglerna i tillämpade lagstifningen enligt EU:s socialförsäkringsförordning.
Från 1.1.2021 kommer handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien att gälla för arbetstagare som rör sig mellan EU och Storbritannien. Enligt bestämmelserna i avtalet kan en utstationerad arbetstagare under vissa förutsättningar omfattas av socialförsäkringen i sitt ursprungsland under högst 24 månader.
Personer anställda i ett offentligt samfund
Arbetstagare, tjänstemän och personer i ansvarsfull ställning som arbetar i ett offentligt samfund och som sänts ut till EU- eller EES-området eller Schweiz omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat.
Avtal om social trygghet som är bindande för Finland
Om det i bilaterala avtal om social trygghet som är bindande för Finland finns bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen, avgörs betalningsskyldigheten på basis av dessa bestämmelser. Enligt bestämmelserna i socialförsäkringsavtalen kan en utstationerad arbetstagare under vissa förutsättningar omfattas av utstationeringslandets lagstiftning, varvid arbetslöshetsförsäkringspremier betalas i ursprungslandet.
Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier finns i socialförsäkringsavtalen mellan Finland och Kina, Finland och Sydkorea samt Finland och Japan.
Arbetstagare som arbetar i länder med vilka Finland inte har avtal
En arbetstagare som sänds ut för att tillfälligt arbeta i ett land med vilket Finland inte har avtal är arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig.
Arbetstagare som arbetar i två eller flera EU- eller EES-länder
För en arbetstagare som arbetar inom två eller flera EU- eller EES-länder tillämpas antingen lagstiftningen i bosättningslandet eller lagstiftningen på arbetsgivarens hemort. Arbetstagaren omfattas endast av ett lands sociala trygghet. Arbetstagaren är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie i det land, vars sociala trygghet omfattar arbetstagaren.
Bosättningslandets lagstiftning tillämpas om arbetstagaren utför en betydande del av arbetet i bosättningslandet. En betydande del avser minst 25 procent av allt arbete.
Om arbetstagaren inte utför en betydande del av arbetet i bosättningslandet och
• endast har en arbetsgivare eller alla arbetsgivare har sin hemort i samma medlemsstat tillämpas lagstiftningen på arbetsgivarens/arbetsgivarnas hemort
• har flera arbetsgivare vars hemort ligger i personens bosättningsland och i en annan medlemsstat tillämpas lagstiftningen på den utländska arbetsgivarens hemort.
• har flera arbetsgivare vars hemorter ligger i minst två andra medlemsstater än arbetstagarens bosättningsland tillämpas lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland.
En person som jobbar i två eller flera länder ska ha A1-intyg. I Finland utfärdas A1-intyg av Pensionsskyddscentralen.
Lön, resultatpremie eller annat vederlag för arbete är lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremie. Även vederlag från till exempel konkursbo, myndighet som ansvarar för löneskyddet eller annan ställföreträdande betalare betraktas som lön.
Företagarlön beaktas inte i arbetslöshetsförsäkringspremierna.
Både arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier baserar sig på samma lönesumma. Lönen ska alltid anmälas som en arbetslöshetsförsäkringspremiepliktig uppgift till inkomstregistret, om arbetslöshetsförsäkringspremien dras av från lönen. Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie om arbetsgivaren under kalenderåret betalar ut sammanlagt mer än 1 500 euro i lön till sina arbetstagare. Om skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie inte finns, anmäls uppgiften till inkomstregistret med typen ”ej försäkringsskyldig”. Läs mer om anvisningarna för anmälan till inkomstregistret.
Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras på följande sätt:
Om inkomstslaget är något av följande, bekanta dig med inkomstregistrets instruktioner
Under utlandsuppdrag används som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien den avtalade försäkringslönen för utlandsarbete. Denna lön kan avvika från den verkliga lönen som betalas till arbetstagaren. Försäkringslönen som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar kan vara större eller mindre än den faktiska penninglönen som arbetsgivaren betalar.
Som den arbetsinkomst som fås för utlandsarbete, dvs. försäkringslön, beaktas den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.
Om arbetstagaren endast får naturaförmåner och ingen penninglön som vederlag för sitt arbete, används naturaförmånernas beskattningsvärde som grund för arbetslöshetsförsäkringspremierna. Trots att arbetsgivaren inte kan innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien på grund av avsaknad av penninglön, är arbetsgivaren ändå skyldig att betala både arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie till Sysselsättningsfonden. Arbetsgivaren ska betala arbetslöshetsförsäkringspremier även då det inte finns någon penninglön kvar efter förskottsinnehållningen.
Om en tillräcklig penninglön för att innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien inte har betalats till arbetstagaren, kan arbetsgivaren innehålla arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med löneutbetalningar under de två påföljande åren.
Arvoden som betalas för medlemskap i förvaltningsorganen i bolag, samfund och övriga juridiska personer omfattas inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie, om inte mottagaren av arvodet står i anställnings- eller tjänsteförhållande med den som betalar arvodet. Om ersättningen som betalas för uppgiften inte är avsedd som vederlag för arbetet, utan som en ersättning för tiden som använts för uppgiften, är det inte fråga om ett anställningsförhållande och i detta fall omfattas personen i förtroendeuppdraget inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
Exempel på personer i förtroendeuppdrag är medlemmar i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder, intresseorganisationer, föreningar samt medlemmar i direktioner, förvaltningsråd och styrelser i bolag. Styrelsemedlemmarna kan dock vara i ett anställningsförhållande med arbetsgivaren, varvid personens löner och arvoden omfattas av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie på normalt sätt.
Om en praktiserande veterinärs lön består av den grundlön som betalas av kommunen, jourersättningar och praktikinkomster, används som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien det sammanlagda beloppet av den lön som betalas av kommunen och de arvoden som fastställts som pensionsgrund.
Arbetsgivaren har skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier också i de situationer där en del av lönen betalas av någon annan än arbetsgivaren själv.
Till exempel en barnskötare är i ett anställningsförhållande med ett barns föräldrar, men FPA kan betala en del av lönen eller hela lönen som stöd för privat vård eller som annat motsvarande stöd. Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas i detta fall för den sammanlagda summan av stödet och lönen. Barnets föräldrar är i egenskap av arbetsgivare skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier, även om ingen annan lön än FPA:s stöd betalas ut.
FPA eller annan betalare gör inte en innehållning av den andel de betalat för arbetsgivaren.
Sysselsättningsfonden övervakar att arbetsgivarna har uppfyllt sin skyldighet för arbetslöshetsförsäkringspremie och anmält korrekta löneuppgifter till grund för försäkringspremierna.
Övervakningen baserar sig i huvudsak på de uppgifter som anmälts till inkomstregistret samt på samarbete med Skatteförvaltningen, övriga myndigheter och aktörer inom socialförsäkringen.
Vi kontaktar arbetsgivaren om det utgående från de uppgifter som framkommit vid övervakningen verkar som om lönerna som utgör grund för försäkringspremien är felaktiga eller om arbetsgivaren har försummat sin betalningsskyldighet helt. Till följd av övervakningen kan arbetsgivaren bli tvungen att betala retroaktiv arbetslöshetsförsäkringspremie eller få premieåterbäring.
