Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala en omställningsskyddspremie om arbetsgivaren av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har sagt upp en arbetstagare som fyllt 55 år , och arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst fem år. Med omställningsskyddspremierna finansieras arbetstagarens omställningsskyddspaket. Omställningsskyddspaketet består av omställningsskyddsutbildning som arbets- och näringsbyrån ordnar för en uppsagd arbetstagare och som motsvarar två månaders lön samt av en omställningspenning som motsvarar en månads lön. Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar omställningspenningen till den uppsagda arbetstagaren.
Omställningsskyddspremien gäller för arbetsgivare vars lönebelopp, som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien, överskrider den nedre gräns som fastställs varje år. Avgiften grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.
Obs!
Omställningsskyddspremien är en ny avgift. Den samlas in från och med 2023. Omställningsskyddspremien kan åläggas arbetsgivaren om arbetstagarens uppsägningsdag varit den 1.1.2023 eller senare.
Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala omställningsskyddspremie, om
Omställningsskyddspremien gäller för arbetsgivare vars lönebelopp, som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien, överskrider den nedre gräns som fastställs f varje år. Vid den nedre gränsen är omställningsskyddspremien noll. Omställningsskyddspremiekoefficienten ökar linjärt fram till lönegränsen för full omställningsskyddspremie.
Omställningsskyddspremien beräknas på basis av lönebeloppet för det år som föregår uppsägningsåret.
Det belopp som ligger till grund för den statliga arbetsgivarens omställningsskyddspremie är lönebeloppet för löntagaravgift vid redovisningsenheten eller affärsverket.
Lönebeloppsgränserna är desamma för omställningsskyddspremien och arbetsgivarens självriskpremie för utkomstskydd för arbetslösa.
Om det har skett fusioner i företaget före uppsägningsdagen under det år anställningsförhållandet upphörde eller året före uppsägningsåret, bestäms omställningsskyddspremieens storlek på basis av de sammanräknade lönebeloppen för de fusionerade företagen som legat till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien för det år som föregår uppsägningsåret.
| År | Nedre gräns (€) | Övre gräns (€) |
| 2022 | 2 197 500 | 35 160 000 |
| 2023 | 2 251 500 | 36 024 000 |
| 2024 | 2 337 000 | 37 392 000 |
Lönebeloppsgränserna är desamma för omställningsskyddet och arbetsgivarens självriskpremie för utkomstskydd för arbetslösa.
Omställningsskyddspremieens storlek bestäms utifrån arbetsgivarens omställningsskyddskoefficient. Koefficienten för omställningsskyddet bestäms på basis av det lönebelopp som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien. Koefficienten för omställningsskyddet ökar linjärt på basis av arbetsgivarens lönebelopp.
Gränsen för omställningsskyddets avgiftskoefficient för full omställningsskyddspremie är 2,90. Siffran kan ändras årligen.
I ovanstående formel dras den nedre gränsen för lönebeloppet för det året av från arbetsgivarens lönebelopp. Resultatet divideras med gränsen för lönebeloppet för full omställningsskyddspremie för året i fråga, minus den nedre gränsen för lönesbeloppet för det året. Resultatet multipliceras med koefficienten 2,90 (full omställningsskyddskoefficient).
Du kan också beräkna en uppskattning av omställningsskyddspremieens belopp och omställningsskyddets avgiftskoefficient med omställningsskyddsräknaren.
Avgiftens belopp påverkas förutom av omställningsskyddets avgiftskoefficient även av beloppet av den omställningspenning som arbetstagaren får från Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan.
Omställningsskyddspremien beräknas med formeln:
Omställningspenningen är en ny förmån som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan beräknar och betalar till en uppsagd arbetstagare. De första omställningsskyddsmedlen ska betalas från och med 2023. Den kan fås av en person som:
Det är fråga om en engångsbetalning och dess storlek motsvarar arbetstagarens genomsnittliga månadslön för cirka en (1) månad under de senaste 12 månaderna.
Som grund för omställningspenningen beaktas den försäkringspliktiga lön som betalas av arbetsgivaren och annat vederlag som betraktas som förvärvsinkomst och som har betalats på grundval av ett anställningsförhållande under de 12 kalendermånader som föregår uppsägningsdagen. I lönebeloppet beaktas endast inkomster som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien. Omställningspenningens storlek beräknas genom att ovan nämnda lönebelopp divideras med tolv (12).
Omställningspenningen fastställs i regel på basis av löneuppgifterna från det nationella inkomstregistret. I lönebeloppet beaktas de inkomster som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien. Till inkomsterna räknas också till exempel semesterpenningar och produktions- eller resultatpremier som kan höja omställningspenningens belopp.Endast de löner som den uppsagda arbetsgivaren betalar tas med som grund för omställningspenningen. Om en person har löneinkomster som betalats av en annan arbetsgivare beaktas de inte.
Den genomsnittliga månadsinkomsten beräknas på basis av de löner som betalats under hela kalendermånader. Om uppsägningen till exempel sker i juni är maj den sista månaden för vilken den utbetalda lönen beaktas. Beräkningen görs utifrån utbetalningar. Tidpunkten för intjänande av lön har alltså ingen betydelse, utan när lönen har betalats till arbetstagaren. Perioden på tolv (12) kalendermånader förlängs inte. Oavlönad frånvaro eller perioder med partiell lön före uppsägningen kan alltså minska omställningspenningens belopp. Om ingen lön alls har betalats kan omställningspenningen inte fastställas och då påförs inte heller någon omställningsskyddspremie.
Normalt beräknar arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten omställningspenningens belopp och de meddelar beloppet till Sysselsättningsfonden. I undantagsfall kan skyldigheten att betala omställningsskydd uppstå även om personen inte har fått omställningspenning, om rätten till omställningsskyddsutbildning eller omställningspenning har förkastats av en orsak som beror på personen själv. Då fastställer Sysselsättningsfonden storleken på omställningspenningen utifrån löneuppgifterna från inkomstregistret.
Omställningspenningens belopp grundar sig på lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Vi får en anmälan från Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om en person som har haft rätt till omställningsskydd eller vars rätt till omställningsskydd har vägrats av en orsak som beror på personen själv. Om förutsättningarna för skyldigheten att betala omställningsskydd uppfylls skickar vi ett brev om hörande till arbetsgivaren. I behandlingsskedet kan vi vid behov begära tilläggsutredningar av bl.a. arbets- och näringsbyrån, Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan.
Arbetsgivaren har 21 dagar på sig att lämna ett svaromål på brevet om hörande.
A) Om arbetsgivaren inte lämnar in ett svaromål eller meddelar att han godkänner det som framförs i brevet om hörande:
Vi ger ett skriftligt beslut i omställningsskyddspremiesärendet, med vilket vi ålägger arbetsgivaren att betala omställningsskyddspremien och skickar en faktura på omställningsskyddspremien till arbetsgivaren.
B) Arbetsgivaren lämnar in ett svaromål:
Vi undersöker om det finns grund för befrielse från omställningsskyddspremien. För att utreda ärendet kan vi begära ytterligare utredningar av bl.a. arbets- och näringsbyrån, Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan.
Om arbetsgivaren är missnöjd med beslutet, kan beslutet överklagas hos besvärsnämnden för social trygghet. I beslut av besvärsnämnden för social trygghet kan arbetsgivaren söka ändring hos försäkringsdomstolen.
Se närmare anvisningar: Ändringssökande och återbetalning av omställningsskyddspremie.
Vi ger råd till arbetsgivare i frågor som gäller omställningsskyddspremier. Arbets- och näringsbyråerna ger råd i frågor som gäller omställningsskyddsutbildning. Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna ger rådgivning i ärenden som gäller omställningspenning.
Se kontaktuppgifter här.
Om du är missnöjd med vårt beslut i ett omställningsskyddsärende kan du söka ändring i det genom att överklaga beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Ändring i ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet kan sökas hos försäkringsdomstolen. Ändring kan inte sökas för försäkringsdomstolens beslut.
Lämna in besväret till oss inom 30 dagar efter att du har fått ta del av beslutet. Vi anser att arbetsgivaren har fått ta del av beslutet den sjunde (7) dagen efter att beslutet skickades. Vi anser att statens bokföringsenhet, kommunen eller välfärdsområdet har fått kännedom den dag då beslutet anlände. Närmare anvisningar om sökande av ändring och anförande av besvär finns som bilaga till beslutet.
Om vi till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besväret, ger vi ett rättelsebeslut i ärendet. Om vi inte kan rätta det överklagade beslutet i enlighet med era yrkanden, skickar vi besväret till besvärsnämnden för social trygghet för behandling.
Observera att arbetsgivaren måste betala omställningsskyddspremien även om besvär mot beslutet om omställningsskyddspremien har gjorts. I en sådan situation kan du begära att besvärsnämnden för social trygghet avbryter verkställigheten antingen i samband med besväret eller med en separat ansökan. Om ditt besvär godkänns återbetalar vi avgiften.
Du kan ansöka om återbetalning av omställningsskyddspremien om arbetsgivaren under uppsägningstiden eller åtagandeperioden enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) har ingått ett arbetsavtal som gäller tills vidare med den uppsagda arbetstagaren och arbetstagaren har varit i det nämnda arbetet i minst ett år.
Arbetsgivaren ska ansöka om återbetalning av omställningsskyddspremien inom fem år från det att ansökan tidigast har kunnat göras.
Ansök om återbetalning med ansökningsblanketten. Bifoga en utredning där det framgår hurdant anställningsförhållandet är och när det har inletts. Ange arbetsgivarens kontonummer för återbetalningen i vår e-tjänst. Det kontonummer du angett används vid alla återbetalningar.
