Till följd av åtgärderna i regeringsprogrammet minskade de
finansieringsandelar vi betalade ut, trots att arbetslöshetsgraden
var högre än ifjol.
År 2025 rådde geopolitisk osäkerhet, Finlands ekonomi utvecklades sämre än väntat och arbetslösheten ökade. Detta avspeglades också i Sysselsättningsfondens ekonomi i form av ett underskott. Vi skötte vår finansierings- och verkställighetsuppgift för utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten framgångsrikt. Vi genomförde utvecklingsprojekt i enlighet med strategin bland annat genom att förnya IT-plattformstjänsterna och IT-kapaciteten. Kundnöjdheten hölls på en hög nivå och vi förbättrade personalnöjdheten.
År 2025 fanns flera osäkerhetsfaktorer som hade samband med geopolitiken och världsekonomins utveckling, såsom det fortsatta kriget i Ukraina och instabiliteten i Mellanöstern. Tullfrågor och risken för handelskrig orsakade osäkerhet även i Finlands ekonomi. Finlands ekonomiska verksamhetsmiljö, särskilt arbetslösheten, försämrades ytterligare 2025. Å andra sidan sänkte Europeiska centralbanken styrräntorna och inflationen var mycket låg i Finland. Under året förbättrades utsikterna för näringslivets förtroendeindikatorer. Dessutom visar det ekonomiska prognoserna allmänt taget något bättre utsikter för 2026, trots att det är svårt att förutspå den kommande utvecklingen.
Verkställande direktör Karo Nukarinen
Året 2025 i siffror | Året 2025 i korthet | Personal | Premier och förmåner | Ekonomi | Inversteringsverksamhet | Tidigare publikationer
Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie var 0,62 år 2025 och 0,92 år 2026. Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie var 0,61 år 2025 och 0,89 år 2026.
Förslaget om att höja premierna påverkades av prognosen om en minskad konjunkturbuffert, av minskade inkomster och en högre arbetslöshetsgrad än väntat samt av utsikterna för ekonomin och sysselsättningen. Republikens president stadfäste lagen om premierna 2026 i december 2025.
Vi förverkligade Sysselsättningsfondens strategi genom att noga följa de mätare för målen som skapades i början av året.
Under året överförde vi framgångsrikt våra IT-tjänster till en ny leverantör och byggde samtidigt upp ny plattformsfärdigheter. Reformen hjälper oss i den digitala utvecklingen i framtiden, när vi bygger ännu mer kundorienterade och effektiva tjänster. Ett exempel på detta är arbetet med att modernisera våra arbetslöshetsförsäkringspremiertjänser.
Avvecklingen av vuxenutbildningsstödet har fortsatt i enlighet med den tidsplan som föreskrivits i lag. Övergångsperioden för indragningen löpte ut den 31 december 2025. Det utbetalda stödbeloppen minskade klart jämfört med i fjol. I början av 2026 betalar
vi ut de sista stöden och därefter arkiveras materialet och informationssystemen avvecklas.
Förändringen har synts också i vår organisation: fondens personal har minskat med 29 procent sedan slutet av 2023 och i slutet av 2025 var antalet anställda 124. Kundnöjdheten har hållits på en utmärkt nivå under hela avvecklingen.
Vi analyserade medarbetarupplevelsen med en personalundersökning som genomfördes på våren och med två pulsenkäter på hösten. i den senaste pulsenkäten var eNPS- rekommendationsindexet -7 (värdet kan variera mellan -100 och 100), vilket innebär en förbättring jämfört med tidigare år (2024: -18, 2023: -26). Den långvariga förändringssituationen som har samband med indragningen av vuxenutbildningsförmånerna syns dock fortfarande i resultaten från personalenkäterna och avspeglas också i rekommendationsindexet.
Under 2025 utvecklade vi särskilt chefsarbetet i vår ambition att nå en utmärkt medarbetarupplevelse. På våren uppdaterade vi principerna för ledningen av fonden och baserat på dem utvärderade vi cheferna med 270-metoden, som gav helhetsbetyget 4,58/5. De utvecklingsområden som framkom i utvärderingen styr utvecklingen av ledningen även 2026.
Under 2025 fortsatte vi att stärka Sysselsättningsfondens IT-kapacitet. I slutet av 2025 nådde vi en betydande milstolpe när vi slutförde ett omfattande IT-projekt där vi överförde våra IT-tjänster till en ny leverantör och samtidigt byggde nya plattformsfärdigheter. Projektet för IT-kapaciteten har varit en av våra viktigaste strategiska satsningar under de senaste åren och som resultat av arbetet med projektet har fonden en modern IT-bas, som ger bättre möjligheter än tidigare att utveckla digitala tjänster.
Projektet för IT-kapaciteten påverkar personalens vardag och målet har varit att se till att vår personal har tillgång till användarvänliga, trygga och funktionssäkra lösningar som stödjer både individernas och organisationens utveckling. Stärkandet av personalens kompetens har utgjort en väsentlig del av projektet och hösten 2025 genomförde vi molnutbildningar för hela personalen i syfte att öka den grundläggande förståelsen för molnteknikens fördelar för och effekter på tjänsteutvecklingen.
Under 2025 har också utnyttjandet av artificiell intelligens varit ett fokusområde i utvecklingen av personalens kompetens. Under året har vi utarbetat anvisningar för användningen av artificiell intelligens och principer för ansvarsfull användning.
Innan de valda verktygen för artificiell intelligens införs förutsätts personalen genomgå en intern utbildning om principer för, användning av och ansvarsfullhet inom artificiell intelligens.
Lagen om att dra in vuxenutbildningsförmånerna trädde i kraft den 1 juni 2024 och övergångsperioden löpte ut vid utgången av 2025. Lagändringen inverkade betydligt på verksamheten inom de serviceområden som producerar förmånstjänster och stödfunktioner samt på personalresurserna redan under övergångsperioden. År 2025 producerade endast ett team förmånstjänster. Den exceptionellt långa övergångsperioden gjorde förändringen krävande för alla parter och därför satsade vi på inkluderande förändringsledning under hela processen. Förändringens effekter följdes upp genom regelbundna erfarenhetsmätningar, vilket gjorde det möjligt att rikta stödåtgärder och kommunikation i enlighet med personalens behov i varje situation.
Vi uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier som alla arbetsgivare och löntagare betalar. Vi fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna på basis av de uppgifter som arbetsgivarna har anmält till inkomstregistret. Riksdagen beslutar om premieprocentsatserna genom att årligen godkänna lagen om premierna.
År 2025 samlade vi in sammanlagt 1 178 (1 571) miljoner euro i arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivarnas andel var sammanlagt 571 (766) miljoner euro och löntagarnas andel var 607 (806) miljoner euro. Dessutom uppgick de självrisk- och omställningsskyddspremier som arbetsgivarna betalade samt avdragen enligt arbetsavtalslagen till sammanlagt 29 (24) miljoner euro. Statens betalningar uppgick till 605 miljoner euro och kommunernas till 95 miljoner euro. Vi samlade in sammanlagt 1 907 (2 347) miljoner euro i premier 2025.
Procentsatserna för arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2025 sänktes i enlighet med fondens förslag. Den uppskattade utgiftssänkande effekten av skrivningarna i regeringsprogrammet och besluten vid ramförhandlingarna, ekonomi- och sysselsättningsutsikterna samt konjunkturbuffertens goda nivå inverkade på sänkningen av premierna jämfört med året innan.
Förmåner som Sysselsättningsfonden finansierar är bl.a. arbetslöshetsdagpenning som arbetslöshetskassorna och FPA betalar, pensionsavgifter i anslutning till inkomstrelaterad dagpenning samt vuxenutbildningsstöd som fonden själv betalar. Vi är också sakkunniga inom sammanjämkningen av den ersättning som betalas ut vid tvistemål om upphävande av anställningsförhållande och arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning.
År 2025 finansierade vi utkomstskyddet för arbetslösa som arbetslöshetskassorna betalar, inklusive statens och kommunernas andelar, till ett belopp av sammanlagt 1 762 (1 985) miljoner euro. Minskningen jämfört med året innan var 11,2 procent, vilket beror i synnerhet på effekterna av åtgärderna i regeringsprogrammet.
Sysselsättningsfondens andel av finansieringen var 1 063 (1 238) miljoner euro. Minskningen av andelen som finansierasmed arbetslöshetsförsäkringspremier berodde på att de dagpenningar vid permittering som fonden ansvarar för minskade med 22,1 procent, dvs. 81 miljoner euro. Sysselsättningsfonden, staten och kommunerna täcker sammanlagt cirka 94,5 procent av arbetslöshetskassornas finansiering. Den resterande delen av kassornas finansiering inflyter från medlemsavgifterna.
Vi betalade den grundläggande försörjningens andel för de löntagare som inte hör till någon kassa till FPA till ett belopp av sammanlagt 94 (167) miljoner euro samt lönegarantiandelen till Arbets- och näringsministeriet till ett belopp av sammanlagt 30 (27) miljoner euro.
År 2025 deltog vi i arbetspensionskostnaderna genom att betala sammanlagt 668 (732) miljoner euro till Pensionsskyddscentralen och Statens Pensionsfond för tiden för inkomstrelaterad dagpenning samt för arbetspension som ackumuleras under betalningstiden för alterneringsledighet och vuxenutbildningsstöd.
Vi finansierar omställningsskyddspaketet för 55 år fyllda, som består av omställningsskyddsutbildning och omställningsskyddspenning. Vi betalade sammanlagt 5 miljoner euro i kostnader för omställningsskyddsutbildning till sysselsättningsområdena och sammanlagt 14 (12) miljoner euro till kassorna och FPA för omställningsskyddspenning som betalas till arbetstagare.
I fråga om vuxenutbildningsförmånerna fortskred året i enlighet med villkoren för verkställande av skrivningen om indragning i regeringsprogrammet. Övergångsperioden för indragningen av vuxenutbildningsstödet inleddes den 1 augusti 2024 och avslutades den 31 december 2025.
Vi betalade sammanlagt 77 (203) miljoner euro i vuxenutbildningsstöd till 15 144 (31 796) personer 2025. Enligt lagen om indragning kunde vuxenutbildningsstöd beviljas endast löntagare eller heltidsföretagare vars studier och stödrätt hade inletts senast den 31.7.2024.
År 2025 inkom endast 263 (29 124) ansökningar om yrkesexamensstipendier och utifrån dessa beviljade vi sammanlagt 0,1 (9,6) miljoner euro i stipendier till 148 (23 009) personer. På grund av indragningen har stipendier inte längre kunnat sökas efter den 31 juli 2025.
Sysselsättningsfonden har en i lagen fastställd konjunkturbuffert som tryggar likviditeten och balanserar ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna. Konjunkturbufferten utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen för maximibeloppet av konjunkturbuffertens tillgångar eller skulder vara högst det belopp som motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på sex procentenheter. Enligt lagen kan konjunkturbufferten vid beslut om nivån på arbetslöshetsförsäkringspremien enligt prognosen överskrida maximibeloppet av medlen under två år under en granskningsperiod på tre år för att säkerställa en jämn premieutveckling. Då får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till ett högre belopp än året innan.
Konjunkturbuffertens maximibelopp beräknas på basis av siffrorna i årsbokslutet så att de årliga utgifter som Sysselsättningsfonden ansvarar för, 1 969 miljoner euro år 2025, divideras med den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten (9,7) för året i fråga och multipliceras med 6.
Konjunkturbuffertens lagstadgade maximibelopp var 1 218 (1 726) miljoner euro 2025.
Förändringen av Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet var 729 miljoner negativ (749 miljoner euro negativ) 2025. Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet var 543 miljoner euro 31.12.2025 (1 272 miljoner euro 31.12.2024).
När bokslutet för 2025 upprättades uppskattade vi att förändringen i Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet skulle vara cirka 100 miljoner euro negativ 2026, vilket skulle innebära en positiv nettoförmögenhet på cirka 440 miljoner euro i slutet av 2026. Den huvudsakliga faktorn bakom den sämre uppskattningen är prognosen om en högre arbetslöshet 2026: 9,7 procent (tidigare 8,9 procent).
Siffrorna anges i miljoner euro.
| Inkomster | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Ändring € | Ändring % |
| Intäkter från arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier | 1 159 | 1 326 | 1 412 | 766 | 571 | -195 | -25 % |
| Intäkter från löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier | 1 241 | 1 424 | 1 490 | 806 | 607 | -198 | -25 % |
| Statsandelar | 911 | 717 | 704 | 752 | 700 | -51 | -7 % |
| Övriga arbetsgivaravgifter* | 23 | 23 | 21 | 24 | 29 | 5 | 19 % |
| Intäkter totalt | 3 335 | 3 490 | 3 627 | 2 347 | 1 907 | -440 | -19 % |
| Utgifter | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Ändring € | Ändring % |
| Arbetslöshetskassor, sysselsättningsfondens andelar | -1 463 | -1 039 | -1 098 | -1 238 | -1 063 | -175 | -14 % |
| Arbetslöshetskassor, statens andelar | -909 | -714 | -700 | -747 | -699 | -48 | -6 % |
| Pensionsskyddscentralen | -902 | -596 | -600 | -722 | -659 | -64 | -9 % |
| Folkpensionsanstalten | -239 | -243 | -263 | -168 | -94 | -73 | -44 % |
| Vuxenutbildningsförmåner | -186 | -189 | -201 | -212 | -77 | -135 | -64 % |
| Sysselsättningsområden | 0 | 0 | 0 | 0 | -5 | 5 | |
| Arbets- och näringsministeriet | -14 | -20 | -30 | -32 | -30 | -2 | -6 % |
| Statens Pensionsfond | -11 | -8 | -8 | -10 | -10 | 0 | 0 % |
| Förvaltningskostnader | -26 | -23 | -34 | -34 | -31 | -3 | -8 % |
| Utgifter sammanlagt | -3 750 | -2 832 | -2 934 | -3 163 | -2 668 | -495 | -16 % |
| Nettofinansieringsintäkter | 3 | -34 | 69 | 67 | 32 | -35 | -52 % |
| Förändring i nettoförmögenheten | -412 | 625 | 763 | -749 | -729 | 19 |
| Nettoförmögenhet | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Ändring € | Ändring % |
|
Investeringstillgångar och likvida medel |
1 339 | 1 885 | 1 869 | 1 513 | 857 | -656 | -43 % |
| Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar | 679 | 818 | 859 | 447 | 354 | -93 | -21 % |
| Kortfristiga och långfristiga lån | 1 299 | 1 299 | 599 | 599 | 599 | 0 | 0 % |
| Arbetslöshetsförsäkrings-premieskulder och andra skulder | 86 | 146 | 109 | 89 | 69 | -20 | -22 % |
| Nettoförmögenhet | 633 | 1 258 | 2 021 | 1 272 | 543 | -729 | -57 % |
* I övriga arbetsgivaravgifter ingår självrisk- och omställningsskyddspremier som samlats in från arbetsgivare samt avdrag enligt arbetsavtalslagen.
Sysselsättningsfonden bedriver investeringsverksamhet i den omfattning som behövs för att investera de finansiella överskott som beror på att inkomsterna och utgifterna inte är samtidiga samt för att trygga likviditeten.
År 2025 var avkastningen på våra placeringar 2,9 (4,2) procent. Avkastningen låg på samma nivå som jämförelseavkastningen för vår investeringsverksamhet, 2,9 (3,9) procent, men stannade något under den förväntade avkastningen i vår investeringsplan, som var 3,2 (3,6) procent.
Hållbarhet i investeringsverksamheten innebär att när vi fattar investeringsbeslut beaktar vi, utöver investeringsobjektets ekonomiska siffror, även ESG-faktorer som hänför sig till miljön, samhället och god förvaltningssed (Environment, Social and Governance). Vi tillämpar ESG-integrering i alla våra investeringar i den mån det är möjligt, med undantag av indexplaceringar. En utomstående part går igenom våra investeringar två gånger per år och rapporterar om eventuella avvikelser.
Vi investerar inte i bolag som har kopplingar exempelvis till korruption, barnarbete eller kränkning av arbetstagare eller mänskliga rättigheter. Dessutom investerar vi i så långt det är möjligt i företag som följer FN:s Global Compact-principer.
